Datum: 2017-12-11
Dnr/målnr/löpnr:
202 451048-17/112
Fi2017/04219/S3
Skatteverket har inga invändningar mot att förslaget genomförs.
Skatteverket anser dock att vissa förtydliganden måste göras för att den enskilde ska kunna ta tillvara sin rätt och för att Skatteverket praktiskt ska kunna hantera den föreslagna lagändringen.
De föreslagna reglerna innebär att den enskildes möjligheter att göra en rättelse på eget initiativ begränsas när Skatteverket har informerat om att en generell kontroll ska genomföras. Exakt vad som menas med en generell kontroll är inte helt klart. Utifrån hur lagtexten och promemorian är skriven är Skatteverket uppfattning att det inte är tänkt att alla kontroller ska offentliggöras. Vilka kontroller som ska offentliggöras och därmed begränsa möjligheten att rätta på eget initiativ kommenteras inte i promemorian. Denna fråga överlämnas således helt och hållet till Skatteverket att bestämma. Skatteverket anser att frågan om vilka kontroller som ska begränsa möjligheten till rättelse ska utvecklas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
År 2012 infördes delvis nya regler om självrättelse genom att Skatteverkets information om en generell kontrollaktion inte längre skulle utgöra ett hinder för den uppgiftsskyldige att komma in med en självrättelse och undgå att bli påförde ett skattetillägg. Begreppet generell kontrollaktion skrevs aldrig in i lagtexten utan omnämns endast i förarbetena (prop. 2010/11:165 s. 478).
Om en uppgiftsskyldig person kommer in till Skatteverket med en rättelse är utgångspunkten att något skattetillägg inte ska tas ut. Om Skatteverket ändå vill ta ut ett skattetillägg måste verket bevisa att rättelsen inte är gjord på eget initiativ. Omständigheter som visar att så är fallet kan t.ex. vara att Skatteverket har påbörjat en utredning av den uppgiftsskyldige eller att den uppgiftsskyldige på annat sätt har anledning att tro att Skatteverket har uppmärksammat den oriktiga uppgiften i det enskilda fallet. Enligt de regler som infördes 2012 kan inte Skatteverket längre som bevisning åberopa att verket i t.ex. media har gått ut med information om att den rättade transaktionen ska kontrolleras. Som regeln är utformad finns det idag ingen anledning att hålla ordning på de kontroller som pågår.
Med de nu föreslagna reglerna blir det viktigt både för Skatteverket och den uppgiftsskyldige att den generella kontrollen offentliggörs på ett tydligt och enhetligt sätt. För de uppgiftsskyldiga blir det viktigt att få kännedom om och när möjligheten till rättelse på eget initiativ begränsas pga. den generella kontrollen. Särskilt gäller detta eftersom den enskilde i efterhand inte kan skylla på att hen inte kände till Skatteverkets information om en generell kontrollaktion. För Skatteverkets del blir det viktigt att i efterhand, när en rättelse kommer in, ha tillgång till uppgifter som gör det möjligt att på ett enkelt sätt kunna kontrollera dels om rättelsen har kommit in efter tvåmånadersfristen och dels om rättelsen har en direkt koppling till kontrollen.
I promemorian sägs endast att information om en generell kontrollaktion kan ske på olika sätt genom t.ex. kontroll- och deklarationsseminarium, annonser på Skatteverkets hemsida och genom uttalanden i media.
Samtidigt påpekas i promemorian att det är viktigt att den enskilde vet när en generell kontroll påbörjas och inom vilken tidsram en rättelse på eget initiativ kan göras. Skatteverket bör därför enligt promemorian klart redogöra för dessa uppgifter liksom hur länge kontrollen kommer att fortgå och vilka år som ska kontrolleras.
För att uppnå ett tydligt offentliggörande är det inte tillräckligt att uppgifter om kontrollen enbart lämnas på ett seminarium eller i media. För att uppgiftslämnaren ska kunna ta till vara sin rätt och för att Skatteverket i efterhand ska kunna kontrollera och bevisa att en rättelse inte har kommit in i tid måste uppgifterna om kontrollen m.m. offentliggöras och bevaras på ett tydligt och enhetligt sätt. Exempelvis skulle en samlad information om generella kontroller och när kontrollen ska anses påbörjad kunna lämnas på Skatteverkets hemsida.
Mot denna bakgrund bör det i förarbetena förtydligas hur offentliggörandet av kontrollerna ska gå till och från vilken dag tvåmånadersfristen ska räknas.
En andra förutsättning för att en rättelse inte ska anses vara tillkommen på eget initiativ är att rättelsen har en direkt koppling till den generella kontrollen. Som exempel nämns att Skatteverket har meddelat att verket ska kontrollera avyttring av vissa angivna aktier. Om det kommer in en rättelse som avser de angivna aktierna har rättelsen en direkt koppling till kontrollen. I exemplet med aktierna är det givet att det finns en direkt koppling mellan rättelsen och kontrollen. Men i andra sammanhang när den generella kontrollen inte är exakt definierad utan mer allmänt hållen kan det bli svårare att bevisa att det finns en direkt koppling mellan rättelsen och kontrollen. Så kan t.ex. vara fallet om Skatteverket går ut och informerar om att verket ska granska innehållet i en viss ”läcka”. I en sådan situation är det från början svårt att i detalj beskriva vad kontrollen kommer att omfatta för frågor. Och det kan i sin tur medföra att det blir svårare för Skatteverket att i efterhand hitta den direkta kopplingen mellan rättelsen och kontrollen. Skatteverket anser därför att tillämpningen av de nya reglerna skulle underlättas om verket endast skulle behöva visa att det finns en koppling mellan rättelsen och kontrollen. Skatteverket föreslår därför följande ändring i den föreslagna lydelsen av 49 kap. 10 § andra stycket 2 skatteförfarandelagen: ”…rättelsen har en koppling till den generella…”. Motsvarande ändring bör även göras i 12 § tredje stycket 2 skattebrottslagen.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.