Så deklarerar och betalar du arbetsgivaravgifter

Du ska alltid deklarera arbetsgivaravgifter månaden efter du har betalat ut lön eller en anställd har fått en förmån. Även om du inte har en lön eller förmån att redovisa ska du deklarera noll. Du redovisar arbetsgivaravgifter i en arbetsgivardeklaration. Använd gärna e-tjänsten Lämna arbetsgivardeklaration när du ska deklarera.


Du som inte kan använda e-tjänsten kan lämna arbetsgivardeklaration på blankett. Blanketterna laddar du själv ner och skriver ut via länkarna nedan.


Betala arbetsgivaravgifterna varje månad genom att sätta in pengarna på företagets skattekonto hos Skatteverket. Vanligtvis ska pengarna vara hos Skatteverket senast den 12 varje månad efter att lönen eller annan ersättning har betalats ut.

Om du betalar ut lön eller ger ut annan ersättning för arbete till anställda ska du betala arbetsgivaravgifter. Utländska företag ska i de flesta fall betala arbetsgivaravgifter på löner och förmåner till anställda för det arbete som de har utfört i Sverige. Detta gäller oavsett om företaget har fast driftställe i Sverige eller inte.

Storleken på arbetsgivaravgifterna beräknas bland annat på summan av de utbetalda lönerna och förmånerna. Storleken på arbetsgivaravgifterna påverkas av om verksamheten har fast driftställe i Sverige eller inte och om du är skyldig att betala allmän löneavgift.

Om din verksamhet har fast driftställe i Sverige ska du betala skatt i Sverige och ses som en svensk arbetsgivare när det gäller arbetsgivaravgifter och skatteavdrag. Du ska betala fulla arbetsgivaravgifter i form av socialavgifter och allmän löneavgift, vilket är en typ av skatt.

En utländsk arbetsgivare som har fast driftställe i Sverige ska även göra skatteavdrag för sina anställda i Sverige. Detta ska du redovisa och betala in till Skatteverket.

Om din verksamhet saknar fast driftställe i Sverige ska du inte beskattas här. Den allmänna löneavgiften (som är en del av arbetsgivaravgifterna) är en skatt och inte en socialavgift. Det innebär att du i sådana fall inte behöver betala allmän löneavgift. Du ska istället betala reducerade arbetsgivaravgifter.

Om verksamheten inte har ett fast driftställe i Sverige har du möjlighet att avtala med de anställda att de själva tar hand om redovisning och betalning av arbetsgivaravgifterna. Detta kallas för ett socialavgiftsavtal.


Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter och storleken på arbetsgivaravgifterna kan också påverkas av andra omständigheter:

Oftast finns ett samband mellan skyldigheten att betala avgifter för anställda och vilket socialförsäkringssystem som de ska tillhöra. Det innebär att utländska företag oftast bara ska betala arbetsgivaravgifter på ersättning som de betalar till en anställd som också omfattas av svensk socialförsäkring. Om den anställda tillhör ett annat lands socialförsäkring kan ni istället vara skyldiga att betala socialavgifter i det landet.

De regelverk som reglerar vilket lands socialförsäkringssystem en person ska tillhör gäller i följande ordning:

1. EU:s förordning 883/2004 och tillämpnings­förordning 987/2009
2. Socialförsäkringskonventioner
3. Svensk lagstiftning.

Gemensamt för de olika reglerna om socialförsäkring är att en person i första hand ska vara socialförsäkrad i landet där hen arbetar. Ett undantag från den regeln är tillfällig utsändning av en anställd. Vissa villkor ska vara uppfyllda av arbetsgivaren och den anställda för att det ska anses som utsändning, och dessa villkor är olika i de olika regelverken.

För personer som arbetar inom EU finns ytterligare undantag från huvudregeln om den anställda samtidigt arbetar i två eller flera länder för en eller flera arbetsgivare.

Om den anställda sänds ut från ett EU-land för att arbeta i en annan medlemsstat kan personen omfattas av det sociala trygghetssystemet i landet som hen sänds ut från under vissa förutsättningar.

Förutsättningarna är:

  • Att personen är anställd hos en arbetsgivare i en medlemsstat, och att arbetsgivaren normalt sett bedriver sin verksamhet i den staten
  • Att arbetsgivaren sänder ut personen för att hen ska utföra ett arbete i en annan medlemsstat för arbetsgivarens räkning
  • Att arbetet inte förväntas pågå under längre tid än 24 månader
  • Att personen inte sänds ut för att ersätta någon annan utsänd person.

Syftet med utsändningsregeln är att den anställda inte ska behöva byta socialförsäkringssystem vid kortare uppdrag i ett annat land för den ordinarie arbetsgivaren. Därför ska socialavgifterna betalas i samma land som tidigare även under utsändningen.

Sverige har slutit särskilda konventioner om social trygghet vid utsändning med ett stort antal länder. I konventionerna regleras ländernas ömsesidiga skyldigheter för den sociala tryggheten för anställda. Konventionerna anger också vilket lands socialförsäkringssystem som en person ska omfattas av och i vilket land som arbetsgivaren ska betala socialavgifter. Huvudregeln i de konventioner som Sverige har med andra länder är att en arbetstagare ska omfattas av lagstiftningen i det land där hen arbetar avseende det arbete som hen utför där. Det kallas principen om arbetslandets lag. Men om den anställda sänds ut för arbete under en begränsad tid i det andra konventionslandet ska den anställda oftast fortsätta tillhöra lagstiftningen i det utsändande landet. Det gäller förutsatt att den anställda omedelbart före utsändningen tillhörde socialförsäkringen i utsändningslandet.

Om varken EU-rätten eller socialförsäkringskonventionerna är tillämpliga bedöms den anställdas socialförsäkringstillhörighet enligt svensk rätt.

Om du som utländsk arbetsgivare sänder ut någon till Sverige för ett arbete som är avsett att pågå under max ett år räknas det inte som arbete i Sverige och du behöver inte betala arbetsgivaravgifter i Sverige. Om utsändningen däremot är avsedd att pågå längre än ett år omfattas den utsända personen av socialförsäkringen i samband med att arbetet påbörjas och du som arbetsgivare ska betala arbetsgivaravgifter i Sverige.

När en person arbetar i mer än ett EU-land finns olika regler i EU-rätten om vilket lands sociala trygghetssystem personen ska omfattas av. Det som avgör är om personen har en eller flera arbetsgivare. Även var en arbetsgivare hör hemma och var personen är bosatt kan ha betydelse.

Om du har en anställd som är utsänd enligt EU-rätten eller omfattas av EU-rättens regler om arbete i två eller flera medlemsstater behöver hen ha ett intyg som visar vilket lands socialförsäkring som hen tillhör, ett så kallat A1-intyg. Intyget utfärdas av behörig myndighet i landet där den anställda är bosatt. I Sverige är det Försäkringskassan som utfärdar intyget.