Datum: 2020-12-14
Dnr/målnr/löpnr:
8-626128
Fi2020/04742
Skatteverket har ingen erinran mot att förslagen i promemorian genomförs. Skatteverket har inga synpunkter på eller kommentarer om den nya föreslagna lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.
Om förslagen på ändringar i befintliga bestämmelser i lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och förslaget på nya bestämmelser i densamma genomförs anser Skatteverket att det behövs ytterligare förtydliganden och motiveringar kring hur Tillväxtverket ska bedöma exempelvis skäl för att ingå avtal om betalning och att bevilja anstånd.
Det saknas även en beskrivning av vilka konsekvenserna förslaget, att Tillväxtverkets fordringar på återkrav ska vara direkt verkställbara, för med sig för Skatteverket del. I avsaknad av detta har någon kostnadsberäkning inte kunnat göras.
Skatteverket har inga synpunkter på eller kommentarer om den nya föreslagna lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall som kommer reglera en förlängning av den s.k. korttidspermitteringen.
Många av de förslag till nya bestämmelser och ändring av befintliga bestämmelser som promemorian föreslår är åtgärder i syfte att förstärka kontrollen av stödet. Skatteverket har stor erfarenhet av liknande kontrollmöjligheter och vilka resurser dessa kräver av handläggande myndighet. För att kontrollmöjligheterna ska vara effektiva är det viktigt att dessa kompletteras med ett regelverk som i så stor utsträckning som möjligt tillåter en automatiserad hantering.
Promemorian lämnar flera förslag på ändring i den befintliga lagen om stöd vid korttidsarbete vilka till stor del innebär nya möjligheter för Tillväxtverket att hantera stödet på olika sätt. Förslagen innebär också nya bedömningar som verket måste göra i olika ärenden och situationer som t.ex. Tillväxtverkets möjlighet att avtala om betalning eller att medge anstånd med betalning, 31c och 31d §§ i lagen om stöd vid korttidsarbete. För möjligheten att avtala om betalning så är förutsättningarna för att ingå en sådan att det utan ett sådant avtal skulle innebära betydande skadeverkningar för arbetsgivaren, att det skulle framstå som oskäligt att betala eller att ett avtal om betalning är till fördel för det allmänna. Motsvarande gäller möjligheten till anstånd då en bedömning ska göras om det är tveksamt hur stort belopp som ska återbetalas och om ett medgivet anstånd är till fördel för det allmänna. Skatteverket noterar att det i avsnitt 8 i promemorian finns viss tillämpningsinformation om och vägledning hur beskrivna bedömningar ska göras men samtidigt saknas en del avgörande beskrivningar och exempel där det istället enbart hänvisas till förarbetena till lagen om omställningsstöd (prop. 2019/20:181 s. 58-62). De nya förslagna bestämmelserna i lagen om stöd vid korttidsarbete förslås träda ikraft inom kort och som promemorian påpekar så förespås det handla om många ansökningar. Skatteverket anser att förarbetena behöver innehålla så mycket vägledning och svar som möjligt för att skapa förutsättningar för en klar och förutsebar handläggning.
I kommentarerna till 31 c och 31 d §§ lagen stöd vid korttidsarbete skulle det exempelvis kunna framgå att om en avbetalningsplan eller medgivet anstånd är till fördel för det allmänna så måste bedömningen utgå ifrån att en avbetalningsplan eller medgivet anstånd ger ett bättre ekonomiskt utfall än om verkställighetsåtgärder vidtas omedelbart. Det ska förbättra utsikterna för att den betalningsskyldiga kommer att betala fordringarna på återbetalning. Att bedömningen ska hänföra sig uteslutande till möjligheten att få betalt innebär t.ex. att arbetsmarknadspolitiska hänsyn inte kan tas. Den omständigheten att ett vägrat anstånd eller betalplan skulle öka risken för att anställda förlorar sina jobb kan således inte beaktas vid prövningen.
När fordringen överlämnats till Kronofogdemyndigheten för verkställighet kommer den handläggas som ett s.k. allmänt mål. Skatteverket anser att förslaget om direkt verkställbarhet av återkraven sammantaget är väl motiverat, viktigt och väl avvägt. Promemorian saknar dock en beskrivning av vilka konsekvenser förslaget för med sig för Skatteverkets del. I och med att Tillväxtverkets fordringar på återkrav föreslås bli direkt verkställbara så kommer Skatteverket hantera borgenärsuppgifter avseende dessa fordringar i enlighet med vad som anges i lag (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter. Skatteverket företräder i princip alla statliga fordringar som handläggs som allmänna mål vid verkställighet hos Kronofogden. De åtgärder som Skatteverket därmed ansvarar för är att
Detta innebär att det är Skatteverkets ansvar att vidta nämnda åtgärder för Tillväxtverkets fordringar på återkrav när dessa lämnats för verkställighet hos Kronofogdemyndigheten.
Om förslaget att Tillväxtverkets fodringar på återkrav ska bli direkt verkställbara genomförs innebär det att Skatteverket kommer ansvara för att vidta olika åtgärder för att fodringarna ska bli betalda efter att de lämnats över till Kronofogdemyndigheten för verkställighet, se ovan 2.3. Tillväxtverkets restförda fordringar på återkrav kommer då ingå i Skatteverkets s.k. borgenärsarbete på samma sätt som många andra debiterande myndigheters fordringar. I avsaknad av beräknade tillkommande ärenden för Skatteverket har verket inte kunnat göra någon kostnadsberäkning för förslaget.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.