Skatteverkets remissvar m.m. 2026
Ett nytt regelverk för granskning av utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter (SOU 2026:42)
Datum: 2026-11-02
Dnr/målnr/löpnr:
8-220074-2026
Ju2026/01599
1 Sammanfattning
Skatteverket ser positivt på ökad transparens och insyn i utländsk finansiering och tillstyrker förslagen att Skatteverket utan föregående begäran ska lämna kontrolluppgifter till granskningsmyndigheten (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) om registrerade trossamfund, ideella föreningar och stiftelser som under ett kalenderår har tagit emot betalningar från utlandet för vilka kontrolluppgift ska lämnas enligt 23 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Skatteverket vill dock lämna följande synpunkter. Kontrolluppgifter bör lämnas ut i april och bestämmelsen avseende utlämnande av kontrolluppgifter behöver förtydligas. Vidare har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) inte själv ett brottsbekämpande uppdrag och utredningen föreslår inte någon uppgiftsskyldighet för brottsbekämpande myndigheter. I och med att MUCF inte alltid får uppgifter från brottsbekämpande myndigheter finns en risk att de kommer att sakna tillräcklig information för att göra korrekta bedömningar.
2 Skatteverkets synpunkter
2.1 Samverkan och utlämnande av kontrolluppgifter (avsnitt 1.1 och 17.5.1)
Skatteverket har tolkat förslaget i 18 § förslag till lag (2028:000) om granskning av utländsk finansiering till registrerade trossamfund samt vissa ideella föreningar och stiftelser som att Skatteverkets uppgiftsskyldighet gäller alla registrerade trossamfund, ideella föreningar och stiftelser som har tagit emot betalning från utlandet där kontrolluppgiften ska lämnas. Skatteverket behöver alltså inte först avgöra om dessa organisationer har en religiös koppling för att i nästa steg lämna ut enbart de som vi bedömer har en sådan.
Skulle Skatteverkets uppgiftsskyldighet föranledas av en bedömning gällande religiös koppling skulle Skatteverket inte kunna lämna ut alla kontrolluppgifter som omfattas av 18 § förslag till lag om granskning av utländsk finansiering till registrerade trossamfund samt vissa ideella föreningar och stiftelser. Av utredningens kartläggning framgår att det är svårt att på förhand identifiera vilka föreningar och stiftelser som har religiös koppling eftersom ingen prövning av att rätt SNI-kod har valts görs vid bildandet. Utifrån de uppgifter om näringsindelning som finns i Skatteverkets register är det därför omöjligt att göra ett urval som omfattar samtliga organisationer som har en religiös koppling.
I förslaget finns ingen tidpunkt för utlämnande av kontrolluppgifterna från Skatteverket till granskningsmyndigheten. Mot bakgrund av att de flesta kontrolluppgifter om betalning från utlandet har lämnats in till Skatteverket i slutet av mars föreslår Skatteverket att uppgifterna lämnas ut i april månad. Hur eventuella nya kontrolluppgifter eller rättelser av tidigare inlämnade kontrolluppgifter som kommer in därefter ska hanteras får bestämmas i ett senare skede.
Ordalydelsen i 18 § är missvisande och kan läsas som att Skatteverket själv ska lämna kontrolluppgift snarare än lämna vidare kontrolluppgifter som har lämnats till Skatteverket. Skatteverket föreslår mot denna bakgrund att första stycket ges följande lydelse:
Skatteverket ska utan föregående begäran lämna granskningsmyndigheten uppgifter som har lämnats i kontrolluppgifter enligt 23 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) om registrerade trossamfund, ideella föreningar och stiftelser som under ett kalenderår har tagit emot betalningar från utlandet.
2.2 Samverkan och uppgiftsskyldighet (17.5.2)
MUCF har inte själv ett brottsbekämpande uppdrag och kan därmed inte bedriva egen underrättelseverksamhet. Vidare föreslår utredningen inte någon uppgiftsskyldighet för brottsbekämpande myndigheter. Myndigheten har samtidigt i många fall behov av underrättelseuppgifter från till exempel Säkerhetspolisen för att kunna göra bedömningar av om det i det enskilda fallet finns risk för skadlig inverkan på Sveriges säkerhet eller allmänna ordning. Dessa uppgifter omfattas av sekretess både enligt 35 kap. 1 § OSL och 18 kap. 2 § OSL. Endast den förra kan brytas med stöd av 10 kap. 15a §. Även med beaktande av att sekretess enl. 18 kap. 2 § följer med uppgifterna vid ett utlämnande kommer det vid en skadeprövning inte alltid stå klart att ett röjande kan ske utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas. Resultatet är att det finns en risk att MUCF inte får de uppgifter de behöver och att olika brottsbekämpande myndigheter gör olika bedömningar.
3 Konsekvenser för Skatteverket
I förslaget finns inga direktiv för hur den tekniska lösningen hos Skatteverket ska utformas, men inledande kostnader för systemanpassning är sannolika. Skatteverket bedömer att en lösning där granskningsmyndigheten själv skulle hämta ut informationen via ett Application Programming Interface (API) skulle medföra lägst kostnader eftersom Skatteverket redan idag har sådana lösningar på plats för informationsutbyte med andra myndigheter. Engångskostnaderna för systemanpassningarna uppskattas till 700 000 kronor. Tillkommande löpande kostnader uppskattas vara försumbara.
