Skatteverkets remissvar m.m.

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker att förslagen genomförs men lämnar vissa förslag till förtydliganden avseende förhållandet mellan den nya kostnadsregleringen och annan lagstiftning samt rättsskyddsförsäkring.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Förhållandet mellan den nya kostnadsregleringen och 43 kap. SFL (12.7.6)

Utredningen gör bedömningen att regleringen i 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) bör finnas kvar. Utredningen anser vidare att den nya bestämmelsen om ersättning i 40 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska tillämpas subsidiärt i förhållande till skatteförfarandelagens kostnadsreglering, i enlighet med principen om att speciallag har företräde framför allmän lag.

Skatteverket instämmer med utredningens bedömning. Om slutsatsen inte tydliggörs finns emellertid en risk att ersättning kommer att begäras med stöd av båda regleringarna. Det kan leda till onödig belastning i skatteprocesserna om enskilda regelmässigt i första hand yrkar ersättning enligt skatteförfarandelagen och i andra hand enligt den nya bestämmelsen i förvaltningsprocesslagen. För att undvika tolkningssvårigheter föreslår Skatteverket att förhållandet till skatteförfarandelagens kostnadsreglering tydliggörs i författningskommentaren till 40 § förvaltningsprocesslagen (avsnitt 16.5).

2.2 Förhållandet mellan den nya kostnadsregleringen och rättsskyddsförsäkring

I 43 kap. 4 § skatteförfarandelagen anges att ersättning inte får beviljas för kostnader som har ersatts eller kan komma att ersättas enligt någon annan författning eller enligt avtal. Detta innebär bland annat att ersättning inte kan beviljas för kostnader som kan komma att ersättas enligt rättshjälpslagen (1996:1619) eller från en rättsskyddsförsäkring. Om kostnader endast delvis ersätts av en rättsskyddsförsäkring kan ersättning medges för självrisk eller för belopp som överstiger eventuella ersättningstak.

Skatteverket föreslår att en liknande bestämmelse införs i förvaltningsprocesslagen. Alternativt kan det i författningskommentaren klargöras att det inte är oskäligt att den enskilde själv står för kostnaden om den kan komma att ersättas enligt avtal eller annan författning.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Det är svårt att uppskatta kostnaderna för den nya kostnadsregleringen,
men Skatteverket bedömer att utredningens beräkningar är något försiktiga. Det finns skäl att anta att kostnaderna kan bli högre, bland annat eftersom reformen sannolikt leder till ett ökat ombudsanlitande i mål där enskilda i dag för sin talan utan ombud. Att antalet skadeståndsprocesser hittills varit begränsat är en missvisande jämförelse, eftersom detta sannolikt beror på att en skadeståndsprocess mot staten är både omständlig och kostsam. Skatteverket ser därför en risk för att kostnadsökningen för det allmänna blir avsevärt högre än de 15 miljoner kronor per år som utredningen uppskattat. En väsentlig del av kostnadsökningen kan antas belasta Skatteverket, eftersom verket i betydande omfattning uppträder som motpart i domstolsprocesser. Förslaget bör därför följas upp och utvärderas efter införandet.