Om du säljer din bostadsrätt ska du deklarera försäljningen året efter att du skrev på köpekontraktet. På den här sidan hittar du information om hur du deklarerar din bostadsförsäljning, hur du räknar ut vinst eller förlust och om bostaden ska redovisas som en privatbostadsrätt eller en näringsbostadsrätt.
Vill du bara göra en enklare beräkning av skatten för din bostadsförsäljning använder du tjänsten Beräkna bostadsförsäljning.
I tjänsten Förbered uppgifter om din sålda bostad inför deklarationen får du hjälp med att räkna ut vinsten eller förlusten och eventuell skatt, på samma gång som du förbereder uppgifter om försäljningen till deklarationen. Du får även hjälp med att begära uppskov med beskattning av vinst. Du kan använda tjänsten direkt efter försäljningen. Spara uppgifterna och hämta in dem till tjänsten Inkomstdeklaration 1 när du deklarerar.
Har du byggt nytt, byggt till, byggt om eller renoverat kan du använda tjänsten Räkna ut avdrag för renoveringar och nybyggnation för att ta reda på vilka avdrag du kan göra när du räknar ut din vinst eller förlust.
Om en bostadsrätt anses vara en privatbostadsrätt, näringsbostadsrätt eller oäkta bostadsrätt beror både på den faktiska användningen av bostaden och på egenskaperna hos bostadsföretaget (till exempel bostadsrättsföreningen). Det i sin tur påverkar hur eventuell vinst beskattas och hur du ska deklarera försäljningen.
Med privatbostad menas en bostad vars yta till mer än 50 procent används eller är avsedd att användas av dig som ägare eller dina närstående för permanent boende eller som fritidsbostad. Uppfylls inte kraven är bostaden en så kallad näringsbostadsrätt. Bedömningen av om bostadsrätten är en privatbostad eller inte görs alltid på försäljningsdagen.
En privatbostadsrätt eller näringsbostadsrätt måste vara en del i ett privatbostadsföretag (till exempel en äkta bostadsrättsförening), annars är det en oäkta bostadsrätt, det vill säga en andel i ett oäkta bostadsföretag.
En privatbostad kan endast ägas av en fysisk person, det vill säga privatperson.
Sammanfattningsvis innebär det att:
Ett privatbostadsföretag är en bostadsrättsförening, ekonomisk förening eller aktiebolag, som till klart övervägande del (minst 60 procent), tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar eller delägare. Annars är det ett så kallat oäkta bostadsföretag, vilket exempelvis kan vara fallet om föreningen hyr ut kontors- eller affärslokaler i en viss omfattning eller om föreningen är nybildad under året. En bostadsrätt i en förening som inte är ett privatbostadsföretag är en oäkta bostadsrätt, det vill säga en andel i ett oäkta bostadsföretag.
Föreningen måste vara ett privatbostadsföretag vid ingången av året för att försäljningen ska beskattas enligt reglerna för privatbostadsrätt eller näringsbostadsrätt. I annat fall ska försäljningen beskattas enligt reglerna för försäljning av andel i en ekonomisk förening (oäkta bostadsrätt).
Om din bostadsrätt skulle vara uthyrd till någon utomstående en längre tid kan den anses som en näringsbostadsrätt. För att den ska anses som en privatbostad krävs det att du eller någon av dina närstående har för avsikt att flytta tillbaka till bostadsrätten inom överskådlig tid. Omständigheterna i det enskilda fallet får avgöra om bostadsrätten ska räknas som privatbostad.
Bostadsrätten kan alltså förlora karaktären av privatbostad om du hyr ut den eller om du använder mer än 50 procent av bostadsrättens yta i din näringsverksamhet. Om du vill kan bostadsrätten ändå behålla sin karaktär som privatbostad under en viss tidsperiod med stöd av den så kallade tröghetsregeln. Om regeln tillämpas kan bostaden bedömas som privatbostad det år förändringen sker och året därpå. Säljer du bostaden andra året efter förändringen ses den som en privatbostad även för försäljningsåret.
Ja, ett dödsbo kan under viss tid äga en privatbostadsrätt.
Trots att ett dödsbo är en juridisk person kan en bostad som varit privatbostad för den avlidne fortsätta att vara en privatbostad för dödsboet. Efter utgången av det tredje året efter dödsfallsåret ändrar bostadsrätten karaktär och blir en näringsbostadsrätt om den fortfarande ägs av dödsboet.
Vissa typer av överlåtelser räknas som försäljning av bostadsrätten och ska redovisas i inkomstdeklarationen, medan andra inte gör det och därför inte ska deklareras.
Det här räknas som försäljning:
Det här räknas inte som försäljning:
Om du har köpt och sålt många bostäder, eller om din avsikt är att handla med bostäder i vinstsyfte, kan du anses bedriva yrkesmässig handel. Det beror på hur många bostadsrätter och fastigheter du har köpt och sålt, innehavstiden och varaktigheten och regelbundenheten i handeln. Bostadsrätter och fastigheter i yrkesmässig handel ska redovisas som lagertillgångar i en näringsverksamhet. Resultatet av försäljningen ska alltså inte redovisas som en kapitalvinst eller en kapitalförlust.
Om en av er ska överlåta sin andel av bostadsrätten till den andra delägaren vid separationen, är det viktigt att känna till vad det får för skattemässiga konsekvenser om ni väljer att skriva ett köpekontrakt eller ett bodelningsavtal. I dagligt tal förekommer det att man använder uttrycket ”köpa ut” den andra delägaren, och att delägarna skriver ett köpekontrakt tillsammans trots att avsikten är att göra en bodelning där den ena delägaren lämnar en ersättning (bodelningslikvid) till den andra. Så här blir de olika skattemässiga konsekvenserna om ni skriver ett köpekontrakt eller ett bodelningsavtal.
Om ni skriver ett köpekontrakt betyder det att den som lämnar sin del säljer den, och ska deklarera försäljningen och betala skatt på eventuell vinst. Om den som säljer fick uppskov med beskattning av vinst när hen köpte bostadsrätten, ska hen även återföra sitt uppskovsbelopp till beskattning när hen deklarerar.
Tänk också på att det räknas som betalning om en av er tar över den andres lån i samband med ägarbytet, om ni inte tar hänsyn till det i ett bodelningsavtal.
Skriver ni ett bodelningsavtal behöver den som lämnar sin del varken redovisa överlåtelsen i inkomstdeklarationen eller betala skatt vid ägarbytet. Den som tar över delen tar över den andres del av inköpspriset, och får göra avdrag för det när hen säljer bostadsrätten och redovisar försäljningen i inkomstdeklarationen. Samma sak gäller för den andres del av de kapitaltillskott som har lämnats under innehavstiden och den inre reparationsfonden. En bodelningslikvid får däremot inte dras av i deklarationen. Om den som lämnar delen fick uppskov med beskattning av vinst när hen köpte bostadsrätten, ska uppskovsbeloppet föras över till den som tar över delen vid bodelningen. Det gäller när bodelningen görs på grund av att samboförhållandet upphör eller på grund av skilsmässa. När ni skriver bodelningsavtalet är det alltså viktigt att tänka på att den som tar över uppskovsbeloppet ska betala skatt på det när hen i framtiden säljer bostadsrätten.
Om du har fått en betalning i samband med bostadsrättsföreningens likvidation ska du inte deklarera den som försäljningspris, utan som utdelning vid punkt 7.2 på Inkomstdeklaration 1. Först drar du av eventuella avgifter som du har betalat till föreningen under utbetalningsåret. Du får inte dra av eventuell insats som du har betalat till föreningen. Deklarera betalningen även om du inte får en kontrolluppgift om utdelning från föreningen.
Om du har sålt en privatbostadsrätt kan du använda tjänsten för att beräkna vinst och förlust på din bostadsförsäljning samt hur mycket skatt du behöver betala för din eventuella vinst.
Du räknar ut vinst eller förlust så här:
Försäljningspris
- försäljningsutgifter
- inköpspris
- förbättringsutgifter
- kapitaltillskott
- andel av inre reparationsfond vid försäljningen
+ andel av inre reparationsfond vid köpet
+ återföring av uppskovsbelopp
= vinst eller förlust
Här kan du läsa om vad begreppen i uträkningen betyder och vilka utgifter som kan ingå i dem.
Försäljningspris (köpeskillingen) är det pris som avtalats mellan dig som säljare och köparen (uppgift om detta finns på köpekontraktet).
Du kan i vissa fall få ersättning utöver den köpeskilling som har skrivits in i köpekontraktet. Det förekommer också att köpeskillingen inte kan bestämmas till ett visst belopp när köpekontraktet skrivs på. Den ersättning som tillkommer, den så kallade tilläggsköpeskillingen, redovisas så snart den blir känd. Det gäller även om du inte har fått betalningen. Om du skrev på kontraktet 2019, deklarerade försäljningen 2020 och tilläggsköpeskillingen blir känd 2021, redovisar du tilläggsköpeskillingen i deklarationen 2022 oavsett om du har fått betalningen 2021 eller inte.
Vanligast är att kostnader som säljaren har haft för extra lägenhetsutrustning redan ingår försäljningspriset. Det förekommer dock att säljaren får särskild ersättning för lägenhetsutrustningen som läggs utanför försäljningspriset. Det kan vara för fast inredning som till exempel kyl, frys, badkar eller markis. Har du fått sådan ersättning för extra lägenhetsutrustning lägger du den till försäljningspriset.
Vid byte anses marknadsvärdet av den tillbytta egendomen (till exempel en annan bostadsrätt eller villa) som köpeskilling. Vid bedömning om bostadsrätten har köpts, sålts eller givits bort i gåva jämförs priset med bostadsrättens marknadsvärde. Skriver du ett köpekontrakt och säljer bostadsrätten till ett pris som understiger marknadsvärdet, exempelvis till en närstående, kan överlåtelsen delvis anses som försäljning och delvis som gåva. Samma sak gäller om du skriver ett gåvobrev, ger bort bostadsrätten och får en ersättning för gåvan. Detta kallas blandade fång. För dig innebär det att du inte får dra av hela omkostnadsbeloppet (inköpspris och förbättringsutgifter) för bostadsrätten när du redovisar försäljningen, utan bara den del som hör till det som räknas som försäljning. Har du skrivit ett gåvobrev, och fått en ersättning för gåvan, ska du alltså redovisa en del av gåvan som försäljning. Då får du dra av den del av omkostnadsbeloppet som hör till försäljningsdelen.
Du äger en bostadsrätt som har ett marknadsvärde på 1 000 000 kronor. Du säljer bostadsrätten till din son för 700 000 kronor, det vill säga till en närstående för ett pris som understiger marknadsvärdet. Du anses i ett fall som detta bara ha sålt så stor del av bostadsrätten som försäljningspriset utgör av marknadsvärdet, det vill säga 70 procent (700 000 ÷ 1 000 000 = 0,7). Resterande del av bostadsrätten anses ha övergått till din son genom gåva.
Bostadsrättens inköpspris är 600 000 kronor (du har inga förbättringsutgifter). När du redovisar försäljningen får du bara dra av så stor del av inköpspriset som försäljningspriset utgör i förhållande till marknadsvärdet, det vill säga 420 000 kr (600 000 × 70 procent).
Din vinst, som du ska redovisa i deklarationen, blir då 280 000 kronor (700 000 kronor - 420 000 kronor). Återstående del av inköpspriset 180 000 kronor (600 000 kronor - 420 000 kronor), som hör till gåvan, övergår till din son.
Som avdragsgilla försäljningsutgifter räknas utgifter som du har haft i samband med försäljningen, exempelvis:
Du kan däremot inte få avdrag för utgifter som avser städning, flyttning, trädgårdsskötsel samt inköp av möbler, växter eller andra prydnads- och inredningsföremål. Förutsättningen för avdrag är att utgiften inte har något direkt samband med ditt vanliga boende.
Om du har haft utgifter för reparationer och underhåll ska dessa bedömas enligt reglerna för förbättringsutgifter och eventuella avdrag redovisas som sådana.
Ditt inköpspris är köpeskillingen för bostadsrätten (priset i köpekontraktet eller upplåtelseavtalet) med tillägg för avgifter till bostadsföretaget i samband med köpet (upplåtelse- och inträdesavgifter), inköpsprovision och liknande.
Om du har fått bostadsrätten genom arv, testamente, gåva eller bodelning övertar du den tidigare ägarens inköpspris. Du får inte använda värdet i bouppteckningen som inköpspris om du har ärvt bostadsrätten eller fått den genom testamente. Du får inte heller göra avdrag för bodelningslikvid eller skifteslikvid som du har betalat i samband med bodelningen eller arvskiftet. Likviden räknas inte som inköpspris.
Om bostadsrätten är köpt före 1974 beräknar du inköpspriset till 150 procent av bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974. Det gäller även när du har fått bostadsrätten genom gåva, arv, testamente eller bodelning om den tidigare ägaren köpte bostadsrätten före 1974. Du får använda det verkliga inköpspriset om det är högre än schablonen.
Om du behöver uppgift om bostadsrättens andel av föreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974 ska du kontakta bostadsrättsföreningen eller föreningens förvaltare.
Vanligast är att kostnader som säljaren har haft för extra lägenhetsutrustning redan ingår i försäljningspriset. Det förekommer dock att säljaren får särskild ersättning för lägenhetsutrustningen som läggs utanför försäljningspriset i köpekontraktet. Det kan vara för fast inredning som till exempel kyl, frys, badkar eller markis. Har du betalat för sådan extra lägenhetsutrustning lägger du beloppet till inköpspriset.
Om bostadsrätten var nyproducerad när du köpte den och du har fått fria månadsavgifter eller rabatt på månadsavgifterna från byggbolaget, ska du minska inköpspriset med rabatten.
Förbättringsutgifter är avdragsgilla för de kalenderår då de sammanlagt uppgått till minst 5 000 kronor. Förbättringsutgifter är utgifter du själv haft för
Du får räkna med utgifter för förbättrande reparationer och underhåll enbart för försäljningsåret och de fem föregående åren. Du får göra avdrag endast för den del av utgiften som medfört att bostaden är i bättre skick vid försäljning än vid inköp. Du får enbart göra avdrag för utgifter du själv bekostat. Arbeten som föreningen betalt är inte avdragsgilla för dig.
Normalt finner du beloppet som du lämnat i kapitaltillskott på den kontrolluppgift som bostadsrättsföreningen lämnar efter att du sålt din bostadsrätt.
Har du lämnat kapitaltillskott till föreningen under tiden som du ägt bostadsrätten får du göra avdrag för dem om de varit avsedda att användas av föreningen för amortering av lån eller för att finansiera ny-, till- eller ombyggnader på fastigheten. Tillskott för amorteringar anses ha uppgått till ett belopp som motsvarar bostadsrättens andel av de amorteringar som föreningen gjort under innehavstiden. Ett kapitaltillskott för ny, till eller ombyggnad på fastigheten måste ha använts för ett bestämt byggnadsarbete för att det ska kunna räknas med. Dessutom ska det sammanlagda beloppet från medlemmarna uppgå till minst 3 000 kronor gånger antalet deltagande bostadsrätter.
Inre reparationsfond är en fond som bostadsrättsföreningen upprättat där du kan få pengar för att reparera din bostadsrätt. Bostadsrättens andel i fonden vid försäljnings- eller anskaffningstillfället ska inte räknas med i försäljningspriset eller inköpskostnaden. Information om bostadsrättens andel i fonden hittar du på kontrolluppgiften (KU 55) som du fått från bostadsrättsföreningen.
Om du har fått uppskov med vinsten vid en tidigare försäljning ska du återföra
uppskovsbeloppet till beskattning när ersättningsbostaden avyttras. Med avyttring menas att du exempelvis säljer bostaden.
Det belopp som ska återföras framgår av specifikationen till din inkomstdeklaration. Du kan också logga in på Mina sidor för att se ditt uppskovsbelopp.
Vinst och förlust beskattas olika beroende på om din bostad räknas som en privatbostadsrätt eller som en näringsbostadsrätt.
Om du har sålt en privatbostadsrätt kan du använda tjänsten för att räkna ut hur mycket skatt du behöver betala på vinsten.
Du får bara dra av förlusten om den är verklig. Om du har sålt bostaden till underpris, alltså ett pris som understiger marknadsvärdet, får du bara dra av förlusten om du kan visa att du har sålt utan avsikt att öka köparens förmögenhet. Du eller en närstående kan till exempel ha fått en förmån eller rättighet som har ett visst värde, direkt eller indirekt, men som inte ska räknas in i försäljningspriset. Det kan exempelvis vara en hyresrätt som du har övertagit från köparen. Då ska du ändå ta hänsyn till värdet när du bedömer om du har gjort en förlust eller inte.
Du ska sälja din bostadsrätt. Den är värderad till 3 000 000 kronor, och du köpte den för ett par år sedan för 2 800 000 kronor. Köparen har en hyresrätt som du gärna vill överta, och därför sänker du priset i köpekontraktet till 2 700 000 kronor. Du räknar ut resultatet av försäljningen och får en förlust på 100 000 kronor (2 700 000 – 2 800 000). Eftersom förlusten motsvaras av värdet på den övertagna hyresrätten får du inte dra av förlusten. Det är inte en verklig förlust.
Vilken typ av bostadsrätt du har sålt avgör vilken blankett du ska lämna in som bilaga till din deklaration.
• Om du sålt en privatbostadsrätt deklarerar du försäljningen på blankett K6.
• Om du sålt en näringsbostadsrätt deklarerar du försäljningen på blankett K8.
• Om du sålt en oäkta bostadsrätt deklarerar du försäljningen på blankett K9.