1 Sammanfattning

I denna styrsignal lämnas rekommendationer om hur prövningen av förnamns lämplighet ska ske i vissa tveksamma fall.

Anmälningar om förnamn bör allmänt prövas i en generös anda. "Hellre fria än fälla" bör gälla.

Avslag på förnamnsanmälningar bör göras med stor försiktighet när det gäller efternamnsliknande förnamn.

2 Bakgrund och frågeställning

Frågor om förnamns lämplighet är ständigt föremål för diskussion. Tillämpningen hos länsrätterna uppvisar stor spretighet. Praxis har ständigt utvidgat det tillåtna området. Det tillkommer ständigt nya förnamn. Skatteverket har därför funnit det lämpligt att lämna vissa rekommendationer för bedömningen av förnamn.  

3 Gällande rätt m.m.

Ett förnamn får inte godkännas som:

- kan väcka anstöt
- kan antas leda till obehag för bäraren
- uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn.(34 § Namnlagen, 1982:670)

Begreppet anstöt ska bedömas ur allmän synvinkel. Namnet får inte stöta anständighetskänslan.

Uttrycket obehag är mer inriktat på bäraren själv. Då handlar det om konstiga och bisarra förnamn som utan att vara anstötliga kan medföra obehag för bäraren.

Med namn som uppenbarligen inte är lämpliga som förnamn syftar man framför allt på namn med påtaglig efternamnskaraktär.

Uppenbarligen inte lämpliga har även ansetts vanliga förnamn som anmäls för en person av motsatt kön mot vad som är vedertaget (könskonträrt) exempelvis Kristina för en man eller Kurt för en kvinna (Jfr. Kammarrättens i Göteborg dom den 14 november 2001, mål nr 1426-2001) 

Vid prövningen av förnamns lämplighet bör även kunna tas hänsyn till namnskicket i ett annat land som personen har stark anknytning till (Jfr. RÅ 85 2:8)

I folkbokföringsdatabasen har nu lagts in en "namnbank" med namn som kan godkänns maskinellt utan ytterligare prövning. Banken innehåller ca 4500 förnamn fördelade på pojk- respektive flicknamn. En begränsning är satt till namn med fler än 50 bärare. Namnbanken kommer att utökas efterhand med "nya" populära namn.

Anmälda förnamn som inte återfinns i namnbanken kommer i inkorg hos en handläggare för manuell prövning. Att ett anmält namn kommer i inkorg behöver naturligtvis inte betyda att namnet inte ska godkännas utan endast att det inte blivit maskinellt godkänt.

4 Skatteverkets bedömning

 
Anmälningar om förnamn bör allmänt prövas i en generös anda. "Hellre fria än fälla" bör gälla.
 
Tillämpningen av kriteriet "kan väcka anstöt" torde sällan vålla någon tveksamhet. Anstötliga namn kan exempelvis vara svordomar, könsord och förolämpande benämningar. Inte heller sådana namn som kan uppfattas som anstötliga av religiösa skäl (Gud, Allah, Fan) bör godtas. Det torde vara sällsynt att anstötliga förnamn anmäls.
 
Avslag enligt kriteriet "kan antas leda till obehag för bäraren" bör tillämpas restriktivt när namn anmäls för vuxna personer. En vuxen person får anses själv kunna bedöma om ett namn kan antas leda till obehag. Namn som anmäls för barn bör däremot prövas enligt obehagskriteriet. När det gäller barn som uppnått en sådan ålder att de kan ha en egen uppfattning (från 12 års ålder) bör även denna vägas in.
 
Det förekommer numera ofta att föräldrar vill ge sina barn nybildade, inte tidigare kända förnamn. Även vid bedömningen av sådana namn bör en generös hållning intas.
 
Bedömningen av om ett anmält förnamn har en sådan efternamnskaraktär att det är uppenbart olämpligt som förnamn bör göras generöst. Avslag bör i princip göras bara på vanliga efternamn, såsom de vanliga sonnamnen eller andra vanliga efternamn som t.ex. Lundberg, Berg, Karlström eller mindre vanliga men välkända efternamn som exempelvis burits av välkända personer.
 
Namnskicket i de nordiska länderna är inte enhetligt. I Danmark och Norge är friheten att bära mellannamn betydligt större än i Sverige. För att minska de svårigheter som därigenom kan uppstå för personer med annat nordiskt ursprung vid bosättning i Sverige har Skatteverket rekommenderat att ett namn som förekommer i släkten som danskt eller norskt mellannamn kan godkännas som förnamn. Jfr. styrsignal den 31 augusti 2006 angående danskt eller norskt mellannamn som förnamn för barn fött i Sverige, dnr 131 525490-05/111.

Att ett namn godkänts som efternamn av Patent- och registreringsverket innebär inte automatiskt att namnet inte kan godkännas som förnamn. Ett sådant namn får prövas enligt samma kriterier som andra anmälda förnamn.   
 
Avslag bör göras på anmälan om namn som enbart är kända som mans- respektive kvinnonamn om anmälan avser någon av "motsatt" kön. Om namnet inte har typisk könskaraktär bör tillämpningen däremot vara generös.
Nybildade förnamn torde sällan ha en utpräglad könskaraktär. Vid bedömningen bör även beaktas de internationella influenser som numera påverkar allmänhetens uppfattning i dessa frågor. Exempelvis bör Charlie och Bo kunna godkännas för både pojke och flicka.  

Enstaka bokstäver har i praxis ansetts olämpliga som förnamn. Även siffror har ansetts olämpliga. Samma bedömning bör göras även för romerska siffror. Sådana förnamn bör således inte godkännas. Som förnamn bör heller inte adelsprefix såsom von eller af godkännas.    
 
Vedertagna yrkestitlar såsom doktor, advokat, ingenjör eller kapten får antas kunna leda till missförstånd och är därför olämpliga som förnamn.

Namn som är substantiv och namn på föremål, varor eller begrepp och som inte tidigare är känt som namn finns det ibland skäl att inte godkänna. Det sistnämnda kan i synnerhet vara tillämpligt på konkreta substantiv med påtagligt vardaglig karaktär t.ex. diskbänk eller pilsnerflaska. Substantiv som är ord för t.ex. företeelser i naturen eller liknande kan däremot ofta utgöra ett godtagbart tillskott till namnfloran. Sådana namn kan vara växtnamn, djurnamn eller företeelser i naturen. Exempel på sådana är Östfront, Morgonrodnad, Skymning, Skogsnäva och Sommarbris.

Att ett anmält förnamn är ett varumärke innebär inte något självständigt hinder mot godkännande (Jfr. Kammarrättens i Stockholm dom den 3 juni 2008, mål nr 20211-2008). Prövningen måste även i dessa fall utgå från namnlagens kriterier. T.ex. bör Melitta kunna godkännas men inte Durex.

Vid bedömningen av förnamns lämplighet bör även vägas in om flera namn tillsammans bildar en mening med stötande eller på annat sätt olämplig innebörd.