Ett aktieinnehav motsvarande 25 procent av aktierna i ett bolag vars verksamhet består i att direkt och indirekt äga cirka 20 procent av aktierna och 40 procent av rösterna i ett rörelsedrivande bolag har med hänsyn till ägarförhållandena i det förstnämnda bolaget ansetts innebära väsentligt inflytande i det rörelsedrivande bolagets näringsverksamhet och därmed väsentlig anknytning till Sverige
 
Taxeringsår 2006-2008
 
Skatterättsnämndens förhandsbesked har återgetts. Länk till förhandsbeskedet.
 
A och B yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att de inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till Y-land och anförde bl.a. följande. A har med sitt tjugofemprocentiga ägande i X AB ett väsentligt inflytande i detta bolag. X AB bedriver emellertid ingen annan verksamhet än att äga aktier i X BV och i det noterade Z AB. Väsentligt inflytande i X AB i sig kan således inte medföra att de anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Avgörande för anknytningen måste vara A:s indirekta inflytande i Z AB. Efter den genomförda företrädesemissionen äger X AB direkt och indirekt cirka 20 procent av kapitalet och cirka 33 procent av rösterna i Z AB. Hans indirekta ägande i Z AB kan rimligtvis inte beräknas på annat sätt än att han kontrollerar cirka 5 procent (25 procent x 20 procent) av kapitalet och cirka 8 procent (25 procent x 33 procent) av rösterna. Då ett tioprocentigt ägande i ett börsnoterat bolag enligt praxis (RÅ 2002 not. 150) inte är tillräckligt för att ägaren ska anses ha väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige, kan han inte anses ha sådant inflytande. Skatterättsnämnden framhåller att det inflytande han tillsammans med övriga delägare i X AB kan utöva på Z AB:s verksamhet får anses ge honom väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. De fyra delägarna i X AB är inte närstående. A är heller inte styrelseledamot i X AB. Därmed kan man inte lägga samman dessa delägares innehav när man beräknar det inflytande en enskild delägare i X AB har i Z AB. Det är inte rimligt att han anses få ett betydligt större inflytande i Z AB enbart därför att han äger aktierna indirekt via X AB. Förhandsbeskedet innebär att likvärdiga situationer behandlas olika vid beskattningen.
 
Skatteverket bestred bifall till överklagandet och ansåg att förhandsbeskedet skulle fastställas. Skatteverket anförde att A:s sätt att beräkna indirekt ägande i Z AB inte ger en korrekt bild av inflytandet i det bolaget. När man ska avgöra om han har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige går det inte att säga att han indirekt äger 5 procent av kapitalet och 8 procent av rösterna i Z AB. Den ägarstruktur som finns i företagen ger ett betydligt större inflytande än så, vilket också Skatterättsnämnden kommit fram till.
 
Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet.