Kontakta oss
Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets allmänna råd

Riksskatteverkets allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2003¹
RSV 2002:17
Exekution
Utkom från trycket
den 16 december
2002

   Riksskatteverket lämnar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1988:784) med instruktion för exekutionsväsendet följande allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2003.

1 Normalbelopp
Av 7 kap. 5 § första stycket utsökningsbalken framgår att den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med ledning av ett normalbelopp. Riksskatteverket har i föresskrifter (RSFS 2002:36) om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2003 (föreskrifterna) beslutat om normalbeloppens storlek.
Enligt 7 kap. 5 § andra stycket utsökningsbalken skall normalbeloppen anses omfatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.

Allmänna råd:
Till vanliga levnadskostnader bör räknas i ett hushåll normalt förekommande utgifter såsom för kost, kläder, tvätt, hygien, gas, elektricitet, telefon, TV-avgifter, försäkringsavgifter, fackföreningsavgifter och andra medlemsavgifter samt mindre utgifter för tillfälliga behov.
När det nedan anges att normalbeloppet kan minskas t.ex. med sidoinkomst bör gäldenären slutligen alltid erhålla det belopp för sina vanliga levnadskostnader som följer av föreskrifterna.
Om skäl föreligger kan kronofogdemyndigheten göra avvikelser från normalbeloppen i situationer som beskrivs i de följande.
Bostadskostnad bör beräknas enligt vad som beskrivs under punkt 4.

2 Familjeförhållanden
Av 7 kap. 5 § utsökningsbalken framgår att normalbeloppen avser ensamstående, sammanlevande makar och därmed jämställda samt barn.

Allmänna råd:
Med uttrycket därmed jämställda bör avses
– kvinna och man som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden (sambor) eller
– två personer som bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande (sambor).
Med barn bör avses sådant barn som en gäldenär, dennes sammanlevande make eller sambo varaktigt bor tillsammans med och är skyldig att försörja enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken (försörjningsberättigat barn).
Beträffande barn som en gäldenär, dennes sammanlevande make eller sambo varaktigt bor tillsammans med och inte är skyldig att försörja enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken (ej försörjningsberättigat barn) bör följande gälla.
Om föräldern, med denne sammanlevande make eller sambo är gäldenär, bör inte barnet beaktas vid beräkning av normalbelopp. Är barnet gäldenär bör det anses vara ensamstående.

3 Avvikelser från normalbeloppen

3.1 Avdrag

3.1.1 Sidoinkomst

Allmänna råd:
Om gäldenären har regelbunden sidoinkomst, bör normalbeloppet minskas med ett belopp som motsvarar sidoinkomsten efter avdrag för preliminär skatt.

3.1.2 Sammanlevande makes eller sambos inkomst

Allmänna råd:
Om en med gäldenären sammanlevande make eller sambo har inkomst bör gäldenärens förbehållsbelopp bestämmas med beaktande av sammanlevande makes eller sambos ekonomiska förmåga att bidra till betalningen av familjens gemensamma kostnader. Familjens gemensamma kostnader bör därvid fördelas i proportion till gäldenärens andel i makarnas eller sambornas gemensamma inkomst och framräknas på sätt som framgår av avdelning I och II i blanketten RSV 9416. Vid beräkningen bör från bruttoinkomsterna avdrag göras för preliminär skatt samt för kostnader för fullgörande av tjänst enligt vad som anges i punkt 3.2.2

3.1.3 Barnbidrag och underhållsbidrag m.m. till försörjningsberättigat barn

Allmänna råd:
Om normalbelopp bestämts med hänsyn till försörjningsberättigat barn, bör avdrag göras för allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg samt för underhållsbidrag som tillkommer sådant barn. I förekommande fall bör avdrag även göras för pension eller annan ersättning enligt 7 kap. 1 § utsökningsbalken som efter eventuellt avdrag för preliminär skatt tillkommer barn.
Med allmänt barnbidrag bör jämställas förlängt barnbidrag samt studiebidrag och extra tillägg till detta. Med underhållsbidrag bör jämställas underhållsstöd och förlängt underhållsstöd för studerande.
Är sammanlagda avdrag för barn större än normalbeloppet för barn enligt föreskrifterna bör avdraget minskas till barnets normalbelopp. I första hand bör eventuell pension eller annan ersättning enligt 7 kap. 1 § utsökningsbalken minskas. Om barnet är gäldenär bör därvid barnets normalbelopp anses vara den del av pension eller annan ersättning enligt 7 kap. 1 § utsökningsbalken, med vilken avdrag kan ske från förälders och med denne sammanlevande makes eller sambos normalbelopp.
Normalbeloppet för barn bör minskas till hälften om föräldrarna inte bor tillsammans och barnet vistas ungefär lika mycket hos den ena som hos den andra föräldern.

3.1.4 Förmåner

Allmänna råd:
Om en gäldenär har förmåner bör normalbeloppet minskas med värdet av förmånen om den är hänförlig till sådana vanliga levnadskostnader som ingår i normalbeloppet.

3.2 Tillägg

Allmänna råd:
Avser normalbeloppet flera personer än gäldenären, bör frågan om tillägg avgöras med hänsyn till familjens levnadsförhållanden. Om gäldenären lämnar uppgifter som kan föranleda tillägg bör uppgifterna styrkas av gäldenären, då så anses erforderligt.

3.2.1 Fordran med företrädesrätt
Av 7 kap. 4 § utsökningsbalken framgår att i förbehållsbeloppet skall inräknas belopp som motsvarar vad gäldenären betalar till annan, som vid utmätning av lön m.m. har bättre rätt till lönen. Vid utmätning för fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 utsökningsbalken skall även betalningsskyldighet till annan som har lika rätt som sökanden beaktas.

Allmänna råd:
Av samma anledningar som underhållsbidrag enligt 7 kap. 17 § utsökningsbalken kan jämkas i en fördelningssituation bör motsvarande jämkning göras vid bestämmande av förbehållsbeloppet.
Om betalningen avser fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 utsökningsbalken, kan utmätnings- och förbehållsbelopp påverkas i de situationer då utrymme inte finns för de löpande fordringarna både i löneutmätningsmålet och vid den frivilliga betalningen.
Förbehållsbeloppet bör därvid beräknas på sätt som framgår av avdelning IV i blanketten RSV 9416.
Om betalningen avser såväl löpande fordran som skuld bör vid löneutmätning för fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 utsökningsbalken hänsyn tas endast till den löpande fordran vid beräkningen av förbehållsbeloppet. Vid löneutmätning för annan fordran bör även skälig avbetalning på skuld godtas, under förutsättning att avbetalningen avser och avräknas från fordran med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § första stycket 1 utsökningsbalken.

3.2.2 Kostnader för fullgörande av tjänst

Allmänna råd:
Tillägg till normalbeloppet bör göras för gäldenärens kostnad för fullgörande av tjänst. Vid beräkningen av tillägget bör tillämpas de bestämmelser som gäller för avdrag för motsvarande kostnader vid taxering enligt 12 kap. 1, 5-8, 10-22, 24, 26-30 och 37 § § inkomstskattelagen (1999:1229).
Då gäldenären uppbär ersättning för ökade levnadskostnader (traktamenten) eller för resa med egen bil i tjänsten bör inte tillägg göras till normalbeloppet. I sådant fall bör arbetsgivaren upplysas om att beslutet om utmätning av lön m.m. endast avser, förutom lön, den del av traktaments- eller bilersättningen som vid skatteavdrag behandlas som lön.
Om gäldenären kan antas ha kostnad för resor till och från arbetsplatsen med kollektivt färdmedel, kan kronofogdemyndigheten även om kostnaden inte är känd, i det särskilda fallet göra tillägg till normalbeloppet med belopp som beräknas motsvara kostnaden (t.ex. månadskort). Tillägg bör även göras om gäldenären har resekostnader för att söka arbete eller delta i andra åtgärder som kommunen eller arbetsmarknadsmyndigheten anordnar.

3.2.3 Kostnader för barntillsyn

Allmänna råd:
Tillägg till normalbeloppet bör göras för kostnad på grund av nödvändig barntillsyn.

3.2.4 Kostnader för sjukdom

Allmänna råd:
Tillägg till normalbeloppet bör göras för kostnad till följd av sjukdom. Tillägget bör minskas med ersättning för sådan kostnad som utbetalas av försäkringskassa eller på annat sätt.

4 Bostadskostnad
Av 7 kap. 5 § andra stycket utsökningsbalken framgår att bostadskostnaden skall beräknas särskilt och läggas till normalbeloppen.

Allmänna råd:
Vid bestämmande av förbehållsbeloppet bör den faktiska bostadskostnaden läggas till normalbeloppen. Med faktisk kostnad avses bostadskostnaden med avdrag för eventuellt förekommande bostadstillägg och bostadsbidrag. Om bostaden består av egen bostadsfastighet bör hänsyn tas till räntekostnader och nödvändiga driftkostnader. Amortering på bostadslån bör beaktas i skälig omfattning. Bor gäldenären i en bostadsrättslägenhet bör månadsavgiften anses vara bostadskostnad. Har gäldenären lånat till insatsen bör därutöver räntekostnader och skälig amortering beaktas om lägenheten pantförskrivits för lånet.
Om bostadskostnaden inte är känd, kan kronofogdemyndigheten med ledning av kostnadsläget på orten beräkna kostnaden för en bostad av skälig storlek för gäldenären.
Bostadskostnaden kan minskas enligt vad som anges i det följande.

a) Oskäligt hög bostadskostnad    Hänsyn bör tas till om kostnaden är oskäligt hög i förhållande till kostnadsläget på orten för jämförbar bostad. Det ankommer på kronofogdemyndigheten att i detta sammanhang bedöma och fastställa vad som är skälig bostadskostnad. Bostadskostnaden bör inte minskas vid mindre avvikelser. Hyrorna för lägenheter i hus som tillhör allmännyttiga bostadsföretag bör anses motsvara bostadskostnadsläget på orten.

b) Inneboende    Bostadskostnaden bör minskas om en del av bostaden disponeras av inneboende. Som inneboende får anses även nära anhörig såsom föräldrar till gäldenären eller till dennes make eller förvärvsarbetande barn som bor hemma. Finns uppgift om hyra som inneboende betalar, bör bostadskostnaden minskas med hyresbeloppet. Saknas uppgift om hyran, bör bostadskostnaden minskas med så stor del som motsvarar antalet uthyrda rum i förhållande till totala antalet rum i bostaden. I detta sammanhang bör även kök eller s.k. kokvrå betraktas som ett rum.

c) Sammanboende    Följande bör gälla om förälder och barn sammanbor varaktigt och har gemensamt hushåll samt barnet anses ha ekonomisk förmåga att bidra till familjens boende. Var och en av sammanlevande makar eller sambor och därmed sammanboende försörjningsberättigade och ej försörjningsberättigade barn anses ha lika stor andel av bostadskostnaden. Om barnet är gäldenär anses barnets bostadskostnad vara dess andel av den gemensamma bostadskostnaden. Om barn som avses i första stycket saknar ekonomisk förmåga att bidra till familjens boende bör följande gälla. Är förälder, sammanlevande make eller sambo gäldenär minskas inte den gemensamma bostadskostnaden med sådant barns andel. Är barnet gäldenär tas inte någon bostadskostnad upp. För sådant varaktigt sammanboende som inte avses i föregående stycken bör följande gälla när de sammanboende har gemensamt hushåll. Är någon av de sammanboende gäldenär minskas bostadskostnaden med övrigas andelar av denna kostnad.

d) Alltför stor bostad    Bostadskostnaden bör minskas om bostadsstandarden är väsentligt högre än vad som kan anses svara mot gäldenärens och familjens behov. Bostadsstandarden får anses väsentligt överstiga hushållets behov om hushåll med en boende disponerar större utrymme än tre rum och kök, eller om annat hushåll disponerar större utrymme än tre rum och kök med tillägg av ett rum för varje person som tillkommer utöver en. Vid beräkningen bör antalet rum som anses överstiga gäldenärens behov ställas i relation till totala antalet rum. Vid tillämpningen av denna regel bör även kök eller s.k. kokvrå räknas som rum. Vid beräkningen används nedanstående tabell. För t.ex. ett hushåll med en person som bor i 4 rok innebär regeln att bostadskostnaden bör minskas med 1/5 (20 %).

   
 Familje-storlekLägenhetsstorlek
  4 rok5 rok6 rok7 rok8 rok9 rok10 rok
 11/5 (20%) 2/6 (33%) 3/7 (42%)4/8 (50%)5/9 (55%)6/10 (60%)7/11 (63%)
 2 1/6 (16%)2/7 (28%)3/8 (37%)4/9 (44%)5/10 (50%)6/11 (54%)
 3  1/7 (14%)2/8 (25%)3/9 (33%)4/10 (40%)5/11 (45%)
 4   1/8 (12%)2/9 (22%)3/10 (30%)4/11 (36%)
 5    1/9 (11%)2/10 (20%)3/11 (27%)
 6     1/10 (10%)2/11 (18%)
 7      1/11 (9%)

Om skäl föreligger, kan undantag medges från principen att bostadskostnaden bör minskas om gäldenären eller familjen disponerar för stort antal rum i förhållande till antalet boende. Innan undantag medges bör gäldenärens inkomstförhållanden och bostadssituation prövas.
Skäl bör anses föreligga i följande fall.
– Gäldenären har egen bostadsfastighet eller lägenhet med bostadsrätt som är svår att avyttra.
– Gäldenären bor i hyreslägenhet och någon alternativ bostad, vars bostadskostnad inte bör minskas enligt vad som anges i a-d, inte går att få inom rimligt avstånd.
– Bostaden har blivit för stor på grund av separation eller dödsfall.

5 Anstånd
Enligt 7 kap. 11 § andra meningen utsökningsbalken får kronofogdemyndigheten, på begäran av gäldenären, bevilja anstånd under pågående utmätning av lön endast om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl.

Allmänna råd:
Särskilda skäl för anstånd kan t.ex. vara sjukdom, olycksfall och andra omständigheter som gäldenären inte kunnat råda över eller förutse. Vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger bör beaktas den tid som utmätning av lön pågått och beräknas pågå.

¹Beträffande år 2002, se RSV 2001:43. Ändrade och nytillkomna partier i förhållande till RSV 2001:43 är markerade med kantstreck. Vissa redaktionella ändringar har även gjorts utan att detta har markerats.

___________

Dessa allmänna råd tillämpas under år 2003.