På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSV S 1996:7

OBS! Dessa rekommendationer har med stöd av Skatteverkets allmänna råd SKV A 2005:4 upphört att gälla i och med utgången av mars månad 2005.

Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om undantag från skatteplikt för omsättning avseende sjukvård, tandvård och social omsorg enligt mervärdesskattelagen

Riksskatteverket (RSV) meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande rekommendationer m.m. om undantag från skatteplikt för omsättning avseende sjukvård, tandvård och social omsorg enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

1 Inledning

Enligt 3 kap. 1 § första stycket ML, är omsättning av varor och tjänster skattepliktig om inget annat anges i kapitlet. Enligt 3 kap. 4 § ML undantas från skatteplikt omsättning av tjänster som utgör sjukvård, tandvård eller social omsorg. Detsamma gäller varor eller tjänster av annat slag som den som tillhandahåller vården eller omsorgen omsätter som ett led i denna. Undantaget är formulerat så att det är tillämpligt oberoende av i vilket led tjänsten tillhandahålls, så länge som tjänsten avser vård eller omsorg (jfr prop. 1993/94:99 s. 151). Det förhållandet att tjänsten utförs av någon annan än den i vars regi vården ges leder således inte till att omsättningen av tjänsten blir skattepliktig.

Undantaget omfattar enligt 3 kap. 4-5 §§ ML även
- kontroller och analyser av prov som tagits som ett led i sjukvården eller tandvården,
- omsättning av dentaltekniska produkter och av tjänster som avser sådana produkter, när produkten eller tjänsten tillhandahålls tandläkare, dentaltekniker eller den för vars bruk produkten är avsedd,
- sjuktransporter som utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för sådana transporter, samt
- medicinskt betingad fotvård.

Omsättning av glasögon eller andra synhjälpmedel omfattas inte av undantaget även om varorna omsätts som ett led i tillhandahållandet av sjukvård. Undantaget omfattar inte heller vård av djur.

I 3 kap. 5-7 §§ ML ges en närmare definition av begreppen sjukvård, tandvård och social omsorg.

Med vårdgivare förstås i dessa rekommendationer m.m. den som tillhandahåller sjukvård, tandvård och social omsorg.

2 Sjukvård

2.1 Allmänt

Enligt förarbetena är utgångspunkten att skattefriheten för sjukvård skall omfatta sådan vårdverksamhet som ligger inom de allmänpolitiska målsättningarna för vilka typer av vård som bör ha stöd från samhället (jfr prop. 1989/90:111 s. 106-107). Undantaget omfattar i huvudsak institutionell sjukvård och sjukvård som i övrigt tillhandahålls av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

För att sjukvården skall vara undantagen från skatteplikt krävs således:
- antingen att den tillhandahålls vid vissa institutioner
- eller tillhandahålls av personer med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

Detta gäller dock inte i fråga om medicinskt betingad fotvård.

2.1.1 Definition av sjukvård

Enligt 3 kap. 5 § ML förstås med sjukvård åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd.

Enligt 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) förstås med sjukvård åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.

Socialstyrelsen har uppgett att begreppet sjukvård enligt 1 § hälso- och sjukvårdslagen har följande innebörd.

Med "åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar, kroppsfel eller skador" förstås sådana åtgärder som kan godkännas av Socialstyrelsen som sjukvård och som därmed ligger inom ramen för behörigheten att utöva sjukvårdsyrke enligt lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården (behörighetslagen). Vad som ligger utanför detta område, vanligen s.k. alternativvård och det som faller under lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, omfattas inte av begreppet sjukvård.

För att uppfylla kravet på "medicinsk" skall åtgärderna stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Med "åtgärder för att förebygga" avses verksamhet som syftar till att förebygga uppkomsten av sjukdomar, t.ex. mödrahälsovården, eller åtgärder beträffande patienter som varit sjuka, t.ex. hjärtinfarktpatienter, eller sådana som är sjuka, t.ex. vid kroniska sjukdomstillstånd.

Med "åtgärder för att utreda" avses en inom ramen för behörighetslagen utförd bedömning av patientens hälsotillstånd och bestämmande av behandlingsåtgärder, t.ex. en läkares diagnos eller en psykologbedömning.

Med "åtgärder för att behandla" avses sjukvårdsbehandlingar som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och som utförs inom ramen för behörighetslagen.

Rekommendationer:

Begreppet sjukvård enligt ML bör inte helt anses motsvara begreppet sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Sistnämnda begrepp bör dock användas till ledning vid tolkning av begreppet sjukvård enligt ML.

Som exempel på åtgärder som bör omfattas av undantaget för sjukvård kan nämnas: vaccinationer, akupunktur, allmän hälsoundersökning, mammografi, mödrahälsovård, läkarkonsultationer per telefon, samtalsstöd vid relationsstörningar, alkoholtest och andra rättsmedicinska undersökningar.

Som exempel på åtgärder som inte bör omfattas av undantaget för sjukvård kan nämnas: allmän kostrådgivning eller en psykologs handledning av och stöd åt vårdpersonal i deras yrkesutövning samt allmän rekreation och friskvård. Till undantagen sjukvård bör inte heller hänföras sådana bedömningar och utlåtanden i exempelvis körkorts- eller pensionsfrågor som grundas på analyser av medicinska intyg eller journaler. Här är närmast fråga om administrativa/konsultativa tjänster.

2.1.3 Definition av medicinskt betingad fotvård

Med medicinskt betingad fotvård avses fotvård som utförs efter indikation som motiverar särskilda fotvårdsinsatser. Fotvård som innefattar något moment av skönhetsvård eller som tillhandahålls för att öka det allmänna välbefinnandet omfattas inte. Enbart sådan fotvård som är föranledd av fotåkomma eller som ges på grund av t.ex. nedsatta kroppsfunktioner omfattas av undantaget för sjukvård (se prop. 1992/93:190 s. 15).

2.2 Institutionell vård

Undantaget gäller för sjukvård som tillhandahålls vid
- sjukhus,
- annan inrättning som drivs av det allmänna,
- inrättning, som avses i 1 § stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m.

För hälsohem som bedriver friskvård i pensionats- eller rekreationsanläggningar gäller inte stadgan utan i stället lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse. I prop. 1989/90:111 s. 107 har det särskilt poängterats att även om sådana hälsohem i framtiden kommer att lyda under stadgan om enskilda vårdhem m.m. skall detta inte förändra skatteplikten för deras verksamhet.

2.3 Särskild legitimation

Undantaget omfattar även sjukvård som tillhandahålls av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.

Bestämmelser om särskild legitimation finns i behörighetslagen (se avsnitt 2.1.1). Av prop. 1989/90:111 s. 107 framgår att följande yrkeskategorier kan omfattas av undantaget för sjukvård: läkare, tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, logopeder, psykologer, psykoterapeuter, kiropraktorer samt fr.o.m. den 1 oktober 1994 även naprapater (SFS 1994:861).

Även glasögonoptiker har legitimation enligt behörighetslagen, vilket innebär att omsättning av synundersökningstjänst omfattas av undantaget för sjukvård (se RÅ 1993 Ref 57). Omsättning av synhjälpmedel omfattas inte av undantaget för vara som omsätts som ett led i sjukvård, se 3 kap. 4 § tredje stycket ML och jfr dom av EG-domstolen mål 385/85. Därav följer att om en legitimerad glasögonoptiker tillhandahåller både synundersökning och synhjälpmedel skall en uppdelning av vederlaget ske.

Psykoterapeuter och psykologer som bedriver vårdverksamhet men som saknar särskild legitimation att utöva sjukvårdsyrket omfattas inte av undantaget enligt 3 kap. 5 § ML. Detsamma gäller andra yrkesgrupper som visserligen kan ha kompetensbevis för sitt yrkeskunnande men inte har den särskilda legitimation som krävs för skattefrihet enligt ML.

2.4 Undantagets omfattning

Undantaget omfattar omsättning av alla varor och tjänster som tillhandahålls som ett led i sjukvården. Varor och tjänster som tillhandahålls vårdtagaren efter fritt val omfattas däremot inte av undantaget, t.ex. varor som försäljs från kiosk och cafeteria eller hårvård (jfr prop. 1989/90:111 s. 107 f.).

Undantaget omfattar endast vad som tillhandahålls vårdtagaren, inte vad som tillhandahålls andra. Omsättning av serveringstjänst i personalmatsal inom sjukvården är därför skattepliktig (jfr prop. 1989/90:111 s. 108).

Rekommendationer:

Som exempel på varor som bör anses tillhandahållna som ett led i sjukvård kan nämnas: kryckor, hörapparater, rullstolar och proteser, oavsett antal eller utformning.

2.4.1 Upphandlade tjänster

Undantaget omfattar enbart varor och tjänster som vårdgivaren tillhandahåller vårdtagaren som ett led i vården.

Entreprenörers omsättning av varor eller tjänster till vårdgivaren omfattas således inte av undantaget. Så blir t.ex. ett restaurangföretag skattskyldigt för omsättning av den mat som företaget tillhandahåller patienterna mot betalning från vårdgivaren (jfr prop. 1989/90:111 s. 108).

2.4.2 Patienthotell

Rumsuthyrning vid ett patienthotell kan lyda under lagen om hotell- och pensionatsrörelse (jfr prop. 1966:124 s. 52 f.) och är i ett sådant fall skattepliktig omsättning av hotelltjänst.

Rekommendationer:

Rumsupplåtelse till öppenvårdspatienter eller inskrivna vårdare, t.ex. en anhörig, som enligt remiss tillhandahålls kost och logi vid ett patienthotell som drivs av vårdgivaren bör anses utgöra led i sjukvård och omfattas av undantaget från skattepliktig omsättning. Detta gäller t.ex. patienter som genomgår sådana dagliga behandlingar att sjukdomstillståndet kräver närhet till sjukhuset eller anhöriga till svårt sjuka patienter. Vårdgivare är den sjukvårdsinrättning som driver patienthotellet och vårdtagare är öppenvårdspatienten eller den inskrivna vårdaren. Detta bör anses gälla oavsett vilken vårdgivare som utfärdat remissen.

Rumsuthyrning på patienthotell till andra gäster än ovan angivna bör anses utgöra skattepliktig omsättning av hotelltjänst.

2.4.3 Sjuktransporter

Med sjukvård förstås även sjuktransporter som utförs med transportmedel som är särskilt inrättade för sådana transporter. Undantaget omfattar även sjö- och flygambulanstransporter (jfr prop. 1994/95:57 s. 96). Av prop. 1989/90:111 s. 191 framgår att begreppet sjuktransport i ML har samma innebörd som begreppet har enligt 6 § hälso- och sjukvårdslagen, dvs. transporter, till och från sjukhus eller läkare av personer vilkas tillstånd kräver att transportmedel som är särskilt inrättade för ändamålet används. Sjukresor i övrigt, t.ex resor från bostaden till vårdgivaren som patienten betalar och som ersätts särskilt av försäkringskassan, omfattas inte av undantaget (jfr prop. 1989/90:111 s. 191).

Rekommendationer:

Taxibil som registreringsbesiktigats som sjukbil av AB Svensk Bilprovning bör anses vara särskilt inrättad för sjuktransport, även om den används vid andra transporter.

Helikopter eller flygplan för vilken transportören meddelats tillstånd av Luftfartsinspektionen för att utföra sjuktransport bör anses vara särskilt inrättad för sjuktransport, även om den används vid andra transporter.

Fartyg som regelmässigt används för sjuktransport bör anses vara särskilt inrättad för sjuktransport, även om den används vid andra transporter.

2.4.4. Särskilt om avdragsrätt avseende vissa transportmedel

Transportmedel som är särskilt inrättade för sjuktransporter kan i vissa fall även användas i gods- eller persontransportverksamhet. För sådan verksamhet som omfattar både skattefri och skattepliktig omsättning skall den ingående skatten, enligt ML:s allmänna regler, fördelas efter skälig grund vad avser förvärv vilka nyttjas i båda verksamhetsgrenarna.

2.4.5 Kontroll eller analys av prov

Från skatteplikt undantas omsättning av kontroll- eller analystjänster av prover som tagits som ett led i sjukvård. Vem som är beställare av tjänsten saknar betydelse (jfr prop. 1993/94:99 s. 151). Ett fristående laboratorium kan således skattefritt tillhandahålla sådana analystjänster åt en vårdgivare eller någon annan. Undantaget gäller t.ex. analys av blod eller röntgenbilder.

Rekommendationer:

Klinisk läkemedelsprövning, som läkemedelsföretag utför i samarbete med vårdgivare, bör inte anses omfattas av undantaget.

Graviditetstest vid apotek bör inte heller omfattas av undantaget eftersom provet inte tas som ett led i sjukvård.

2.5 Företagshälsovård

Företagshälsovården grundar sig på avtal mellan arbetsmarknadens parter och syftar till att förbättra arbetsmiljön. Till företagshälsovårdens uppgifter räknas bl.a. att medverka i skyddsarbetet, kartlägga rådande arbetsmiljöförhållanden och genom olika former av hälsouppföljning medverka till en förbättrad arbetsmiljö. Som exempel på sådana åtgärder kan nämnas: tillhandahållande av ergonomiska hjälpmedel, asbestanalyser och andra tekniska mätningar avseende arbetsmiljön. Företagshälsovård utgör inte sjukvård enligt ML:s definition (se avsnitt 2.1.1). Inom ramen för företagshälsovården kan emellertid även tillhandahållas sjukvård i ML:s mening. Till den del verksamheten avser sjukvård omfattas den av undantaget i 3 kap. 4-5 §§ ML.

3 Tandvård

3.1 Allmänt

Tandvård som tillhandahålls av vårdgivaren till vårdtagaren är undantagen från skatteplikt. Undantaget omfattar även i vissa fall dentaltekniska produkter och tjänster avseende sådana, när de tillhandahålls tandläkare, dentaltekniker eller den för vars bruk produkten är avsedd.

3.1.1 Definition av tandvård

Enligt 3 kap. 6 § ML förstås med tandvård åtgärder för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador i munhålan (jfr 1 § tandvårdslagen, 1985:125).

Rekommendationer:

Som tandvård enligt ML bör anses i ML angivna åtgärder som berättigar till tandvårdsersättning enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller i övrigt ligger inom ramen för behörigheten att utöva tandvårdsyrke. Även för andra yrkeskategorier som bedriver tandvård och arbetar under ansvar av legitimerad tandläkare eller legitimerad tandhygienist, bör gälla att de behandlingsmetoder som tillämpas är vedertagna som tandvårdsåtgärder.

3.2 Undantagets omfattning

Undantaget omfattar omsättning av alla varor och tjänster som tillhandahålls av vårdgivaren som ett led i tandvården.

Varor och tjänster som tillhandahålls vårdtagaren utan att det är ett led i tandvården omfattas inte av undantaget, t.ex. försäljning av tandborstar eller andra tandvårdsprodukter.

3.2.1 Upphandlade tjänster

Undantaget omfattar enbart varor och tjänster som vårdgivaren tillhandahåller vårdtagaren som ett led i tandvården. Det är således enbart vårdgivaren som kan tillhandahålla undantagen tandvård.

En tandläkare som hyr en del av en annan tandläkares verksamhet och själv i egen regi bedriver tandvårdsverksamhet är vårdgivare och tillhandahåller undantagen tandvård åt patienterna. Ersättningen mellan tandläkarna för verksamhetsuthyrningen är däremot inte undantagen från skatteplikt enligt ML.

3.2.2 Dentaltekniska produkter

Undantaget omfattar dentaltekniska produkter och tjänster som avser sådana, när de tillhandahålls vårdgivaren, en dentaltekniker eller den för vars bruk produkten är avsedd. Med tillhandahållande avses inte import. Dentaltekniska produkter har i prop. 1973:163 s. 132 exemplifierats med tandbryggor och proteser.

3.3 Kontroll eller analys av prov

Från skatteplikt undantas omsättning av kontroll- eller analystjänster av prover som tagits som ett led i tandvård. Undantaget har motsvarande innebörd som det som angetts i avsnitt 2.4.5.

4 Social omsorg

4.1 Allmänt

Enligt 3 kap. 7 § ML förstås med social omsorg offentlig eller privat verksamhet för barnomsorg, äldreomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade och annan jämförlig social omsorg.

Enligt 2 § socialtjänstlagen (1980:620), SoL, svarar kommunen för socialtjänsten inom sitt område. Inom varje kommun skall finnas en eller flera nämnder, som bl.a. svarar för omsorg, service och vård till familjer och enskilda som behöver det (4-5 §§ SoL). Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för dem som behöver särskild service och omvårdnad. För att enskild eller sammanslutning skall få inrätta hem för vård eller boende krävs tillstånd av länsstyrelsen (69 § SoL).

"Hem för vård eller boende" definieras i 6 § socialtjänstförordningen (1981:750) som ett hem inom socialtjänsten vilket drivs av staten, ett landsting eller en kommun och som tar emot enskilda för vård, behandling, omvårdnad eller tillsyn i förening med ett boende. Som ett "hem för vård eller boende" räknas även ett hem i privat regi som har motsvarande uppgifter och som har inrättats för vård under en begränsad del av dygnet, har minst fem platser eller, om hemmet har ett mindre antal platser, verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Servicehus för äldre människor räknas inte som "hem för vård eller boende".

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd rörande hem för vård eller boende som drivs av enskild (SOSFS 1982:56[S]) omfattar både hem med heldygnsinsatser med vård, behandling, omvårdnad eller tillsyn i förening med ett boende och hem med insatser under del av dygn inrättade för vård men utan boende.

Den 1 januari 1994 infördes en ny rättighetslag för personer med svåra funktionsnedsättningar, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningens syfte är att garantera de funktionshindrade, utöver SoL:s allmänna bestämmelser, viss specificerad omsorg. Funktionshindrade som omfattas av LSS har bl.a. rätt till personlig assistans. Avsikten är att den funktionshindrade skall ha möjlighet till självbestämmande och inflytande över sin livssituation och skall kunna ges frihet att själv bestämma i vilka situationer och vid vilka tillfällen hjälpen skall ges. Därför infördes samtidigt möjligheten att erhålla assistansersättning, det vill säga ett statligt bidrag till kostnaden för den personliga assistansen. Assistansersättning regleras i lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS). Frågor om ersättningen handläggs av Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

Rätt till personlig assistent och därmed till assistansersättning har den som är svårt funktionsnedsatt, inte fyllt 65 år och som stadigvarande är i behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan (3 § LASS).

Kommunen har dock ett basansvar för personlig assistans för den som inte fyllt 65 år. Basansvaret innebär bl.a. att kommunen är finansiellt ansvarig för personlig assistans för funktionshindrade som behöver sådan assistans under högst 20 timmar i veckan, vid tillfälliga behov och i vissa andra situationer där assistansersättning inte går att få (se prop. 1992/93:159 s. 61 och 73).

Biträde av personlig assistent kan ges genom personligt vårdbiträde som är anställt av kommunen, kooperativ, organisation eller företag. En personlig assistent kan även vara anställd av den funktionshindrade själv (se prop. 1992/93:159 s. 61).

4.1.1 Definition av social omsorg m.m.

Rekommendationer:

Med social omsorg bör avses sådan omvårdnad som kommunen ansvarar för enligt SoL, dvs. omsorg, service och vård till familjer och enskilda som behöver det. Social omsorg bör även innefatta omvårdnad i "hem för vård eller boende" och annan social service efter individuell behovsprövning. Med "hem för vård eller boende" bör avses hem inrättade för vård, behandling, omvårdnad eller tillsyn under hela eller del av dygnet och förenat med eller utan boende.

Med barnomsorg bör avses sådan förskole- eller fritidshemsverksamhet som bedrivs enligt SoL.

Med äldreomsorg bör avses sådan omsorgsverksamhet för äldre människor som bedrivs enligt SoL.

Med annan jämförlig social omsorg bör avses annan omsorgsverksamhet som bedrivs enligt SoL.

Med stöd och service till vissa funktionsnedsatta bör avses sådan omsorgsverksamhet för personer med svåra funktionshinder som bedrivs enligt SoL eller LSS.

Sådana tjänster som försäkringskassan bedömer att en svårt funktionsnedsatt är i behov av och som assistansersättning beviljas för bör anses utgöra social omsorg. Social omsorg föreligger även då en persons stödbehov understiger 20 timmar per vecka och kommunen tillhandahåller assistansen.

När privata intressenter tillhandahåller social omsorg enligt SoL och LSS krävs oftast länsstyrelsens tillstånd. Regeringsrätten har i en dom den 1 mars 1995, målnr 1224-1994, ansett att en i enskild regi bedriven sommargårds- och lägerverksamhet där tillstånd enligt 69 § SoL att bedriva hem för vård eller boende i form av sommargård hade meddelats varken utgjorde barnomsorg enligt SoL:s definition eller annan jämförlig social omsorg. I fråga om begreppet "annan jämförlig social omsorg" fastslogs att det avgörande vid bedömningen är tjänstens natur och att förekomsten av individuell behovsprövning är ett betydelsefullt moment som talar för att fråga är om social omsorg. Meddelat tillstånd från länsstyrelse enligt 69 § SoL eller annat tillstånd från myndighet att bedriva viss verksamhet skall däremot inte tillmätas någon avgörande betydelse vid tjänstens bedömning.

4.2 Undantagets omfattning

Undantaget omfattar omsättning av alla varor och tjänster som tillhandahålls av vårdgivaren som ett led i omsorgen. Vad som tillhandahålls de boende vid ett vårdhem som ett led i omvårdnaden omfattas således av undantaget.

Service utan individuell behovsprövning omfattas inte av undantaget, t.ex. matserveringar för hyresgäster vid servicehus eller för kommunens pensionärer i skolmatsalar. Detsamma gäller omsättning av andra varor och tjänster som säljs med pensionärs- eller ungdomsrabatt. Inte heller varor och tjänster som tillhandahålls omsorgstagare efter fritt val omfattas av undantaget, t.ex. försäljning från kiosk och cafeteria eller hårvård vid vårdhem (jfr prop. 1989/90:111 s. 109).

Undantaget omfattar endast vad som tillhandahålls omsorgstagaren, inte vad som tillhandahålls andra. Servering i personalmatsalar eller försäljning av terapialster är därför skattepliktiga omsättningar.

Rekommendationer:

Vård vid institutionellt boende, t.ex. vid ålderdomshem, och gruppboende, bör i sin helhet betraktas som social omsorg. Tjänster som tillhandahålls vid ett servicehus bör däremot inte generellt ses som social omsorg. Dessa boendeformer skiljer sig bl.a. när det gäller debitering och servicegrad. Ett ålderdomshem är en institutionell vårdform medan hyresgästen i servicehuset själv har hyreskontrakt med fastighetsägaren och bestämmer servicegraden efter fritt val. Även hyresgäster vid ett servicehus kan givetvis ta emot social omsorg efter individuell behovprövning, t.ex. service från hemtjänsten eller färdtjänst.

Som exempel på individuellt behovsprövad service som bör omfattas av undantaget för social omsorg kan nämnas: städning, mathandling, tvätt, snöskottning eller hemkörd färdiglagad mat som kommunen tillhandahåller.

4.2.1 Upphandlade tjänster

Undantaget avser enbart vad som omsorgsgivaren tillhandahåller omsorgstagaren som ett led i den sociala omsorgen.

Entreprenörers omsättning av varor och tjänster till omsorgsgivaren omfattas således inte av undantaget, t.ex. ett hotell- och restaurangföretag som på uppdrag av omsorgsgivaren tillhandahåller mat och logi till omsorgstagarna (jfr prop. 1989/90:111 s. 109).

4.2.2 Färdtjänst

Färdtjänst som kommunen tillhandahåller färdtjänstberättigade är social omsorg. Den ersättning som kommunen tar ut av resenären är därför skattefri. Den ersättning som transportföretaget uppbär är däremot i sin helhet skattepliktig då den avser persontransport, och detta oavsett om ersättningen kommer från resenären eller kommunen.

Dessa rekommendationer tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1996 och ersätter RSV Im 1993:6.