Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSV S 1996:23

Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet att tillämpas vid avdrag för preliminär A-skatt och vid beräkning av arbetsgivaravgifter för inkomståret/utgiftsåret 1997 och vid 1998 års taxering.¹

Riksskatteverket (RSV) meddelar med stöd av 2 kap. 2 § förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen följande rekommendationer m.m.

¹Beträffande föregående år, se RSV S 1995:26.

1 Allmänt om beskattningen

Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet beskattas i allmänhet såsom inkomst av tjänst. Endast i undantagsfall sker beskattning enligt de regler som gäller för inkomstslaget näringsverksamhet.

Till tjänst hänförs fast eller tillfällig anställning och stadigvarande eller tillfälliga uppdrag eller annan därmed jämförlig inkomstgivande verksamhet i samband med tävlingar m.m.

Till näringsverksamhet räknas sådan idrottslig utövning som har karaktär av yrkesmässighet, dvs. präglas av vinstsyfte, varaktighet och självständighet. Den omständigheten att idrottsutövaren har anställd personal eller att företag används för den idrottsliga verksamheten kan innebära att ersättningar m.m. räknas som inkomst av näringsverksamhet. Detsamma kan vara fallet om verksamheten kräver omfattande och dyrbar utrustning (motorsport, hästsport o.d.).

Från intäkterna av idrottslig verksamhet får avdrag göras för kostnader som är nödvändiga för intäkternas förvärvande eller bibehållande.

2 Tillämpningsområdet för dessa rekommendationer m.m.

Dessa rekommendationer m.m. gäller utövare av idrottslig verksamhet som skall redovisa inkomsterna i inkomstslaget tjänst. Med idrottslig verksamhet avses normalt sådan verksamhet som anordnas av organisation ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund eller annan jämförlig organisation (prop. 1990/91:76).

Rekommendationer:

Till idrottsutövare hänförs även tränare inbegripet gymnastikinstruktörer, domare, linjemän, materialförvaltare eller därmed jämställda slag av funktionärer. Med funktionärer avses i detta sammanhang också sådana ledare i föreningar som regelmässigt medverkar vid träningar, matcher o.d. och vilkas medverkan är en direkt förutsättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen. Däremot är sådana funktionärer vilkas verksamhet i föreningen huvudsakligen utgörs av administrativa uppgifter, t.ex. kontorsarbete, styrelseuppdrag och liknande, inte att hänföra till denna grupp. Föredragshållare, kursledare o.d. omfattas i denna egenskap inte heller av begreppet idrottsutövare.

3 Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet

Som skattepliktig ersättning räknas inte enbart ersättningar från tävlingsarrangörer, föreningar, förbund m.m. Hit räknas även ersättningar som lämnats av supporterklubbar eller av företag i form av exempelvis bidrag i utbyte mot reklam eller liknande. Sådana ersättningar är i regel även förmånsgrundande för mottagaren och medför skyldighet för utgivaren att betala arbetsgivaravgifter (jfr dock punkt 6).

även om ersättning m.m. överlämnats till en person som är närstående till idrottsutövaren (t.ex. make, sammanboende, barn eller förälder) eller kommit denne tillgodo, gäller enligt praxis att idrottsutövaren anses som mottagare om ersättningen inte avser den närståendes eget arbete. Detta gäller även om t.ex. maken följer med vid matcher, träningar eller liknande tillfällen utan att själv aktivt medverka i den idrottsliga verksamheten.

Som exempel på ersättningar och förmåner i samband med idrottslig verksamhet kan följande nämnas:

a) Kontant lön, engångsersättningar, startersättningar, presentkort, värdekuponger o.d.

Som skattepliktig inkomst räknas all kontant ersättning som uppbärs till följd av den idrottsliga verksamheten. Sålunda räknas till skattepliktig inkomst även prispengar, segerpremier, fickpengar, träningsersättningar, ersättningar för förlorad inkomst o.d. Hit räknas även ersättningar eller bidrag för inköp av personlig egendom såsom bil, bostad och möbler samt presentkort. även ersättningar som rubriceras som stipendier o.d. är i regel skattepliktiga om de har ett direkt samband med den idrottsliga verksamheten och närmast utgör ersättning för utförd prestation.

Ersättning som huvudsakligen är avsedd att täcka inkomstbortfall utgör skattepliktig inkomst. Detta gäller oberoende av om ersättningen lämnas på grund av medlemskap i viss förening eller inte. Motsvarande gäller periodiskt utgående ersättning vid kurser eller i samband med utbildning o.d. Engångsbelopp som utbetalas av förening eller av en i föreningen intresserad person för att ansluta viss person till föreningen utgör skattepliktig inkomst för mottagaren. Ersättning för exempelvis förvärv av bostad o.d. är alltid skattepliktig.

b) Nyttovaror

även ersättning i form av nyttovaror är i regel skattepliktig inkomst.

Värdering sker till marknadsvärdet (42 § kommunalskattelagen, KL).

Tävlingsvinster som inte utgår i form av kontanter eller sådant som jämställs med kontanter (presentkort, värdepapper e.d.) är dock inte skattepliktiga om värdet uppgår till högst 0,03 basbelopp avrundat till närmaste hundratal kr². Beloppsgränsen bedöms vid varje tillfälle (19 § KL).

Från beskattning undantas dessutom sedvanliga priser i form av medaljer, plaketter, bägare, pokaler, tallrikar o.d. som har karaktär av minnesföremål.

² 1 100 kr för år 1997. Basbeloppet för 1997 är 36 300 kr.

c) övriga förmåner (t.ex. förmån av fri eller delvis fri bil, fri eller subventionerad bostad, fri eller subventionerad kost)

För värdering av vissa förmåner vid inkomst av tjänst har RSV utgett nedanstående rekommendationer m.m. Vad som sägs i dessa rekommendationer m.m. gäller i tillämpliga delar även för sådana förmåner som lämnas i samband med idrottslig verksamhet.

- Rekommendationer m.m. om vissa förmåner. I dessa behandlas bl.a. förmån av fri beklädnad, fri kost, fri bostad, fria semesterresor.

Rekommendationer:

Fria kläder, som tillhandahålls i och för större idrottsevenemang såsom OS och VM och som har en enhetlig prägel, bör i normalfallet jämställas med uniform. Sådan förmån bör således inte föranleda beskattning.

- Rekommendationer m.m. för värdering av förmån av fri och delvis fri bil.

d) Ersättning för kostnader i samband med tävlingar, träning, kurser o.d.

Ersättning för kostnader i samband med den idrottsliga verksamheten utgör skattepliktig inkomst. Traktamentsersättning på den vanliga verksamhetsorten eller utan samband med övernattning ses som lön, inte som kostnadsersättning. Beträffande vissa kostnadsersättningar följer av 3 kap. 5 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, att mottagaren dock inte behöver redovisa dem i deklarationen. Det gäller:

  • kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,
  • kostnadsersättning för logi vid tjänsteresa, motsvarande gjorda utlägg,
  • representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,
  • traktamentsersättning och ersättning för resa med egen bil i tjänsten som inte överstiger fastställda schablonbelopp.

4 Idrottsredskap

Rekommendationer:

Värdet av idrottsredskap som idrottsutövaren fått från förening eller fabrikant för att användas i den idrottsliga verksamheten bör inte anses som skattepliktig inkomst. å andra sidan medges inte avdrag för värdet av skänkta redskap.

5 Utgifter i samband med den idrottsliga verksamheten

Från summan av de skattepliktiga inkomsterna av den idrottsliga verksamheten medges avdrag för de utgifter som varit nödvändiga för verksamhetens utövande. Avdrag medges dock inte om sådan kostnadsersättning utbetalats som enligt p. 3 d) inte behöver redovisas i deklarationen.

Rekommendationer:

Vid beräkning av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten bör - om inte omständigheterna föranleder annan bedömning - avdrag inte medges med högre belopp än vad som motsvaras av summan av de sammanlagda intäkterna av verksamheten under året. Avdrag för underskott bör således i regel inte medges.

För nedan angivna slag av utgifter gäller följande vid beräkning av inkomst av tjänst.

  • Avdrag för resor i samband med träning på ordinarie träningsplats ("tjänsteställe") och tävlingar på hemmaplan medges i enlighet med vad som gäller för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats. RSV har meddelat rekommendationer m.m. på området.
  • Avdrag för resor i tjänsten, t.ex. i samband med matcher, tävlingar o.d. på bortaplan medges i princip för den faktiska kostnaden för dessa resor. Avdrag för resor med egen bil medges med 13 kronor/mil (p. 3c av anv. till 33 § KL).
  • Avdrag för ökade levnadskostnader medges med belopp som motsvarar uppburen traktamentsersättning, dock högst fastställda schablonbelopp. Avdrag förutsätter dock bl.a. att resan företagits utanför den vanliga verksamhetsorten och varit förenad med övernattning och att mottagaren själv svarat för utgifterna för exempelvis kost och logi. I annat fall är ersättningen att anse som jämförlig med kontant lön och avdrag medges inte för de kostnader ersättningen är avsedd att täcka. Med den vanliga verksamhetsorten avses ett område inom ett avstånd av 50 km närmaste färdväg från den skattskyldiges tjänsteställe respektive från bostaden (p. 3 av anv. till 33 § KL). Om någon ersättning inte lämnats medges avdrag för styrkt logikostnad samt för kost och småutgifter antingen med styrkta merkostnader eller med schablon (ett halvt maximibelopp/dag, p. 3 av anv. till 33 § KL). RSV har även meddelat särskilda rekommendationer för beräkning av avdrag för ökade levnadskostnader vid inkomst av tjänst. Rekommendationerna gäller i tillämpliga delar även om mottagaren fått ersättningen i samband med idrottslig verksamhet.
  • Avdrag för kostnader för inköp av idrottsredskap eller annan specialutrustning medges i regel med belopp motsvarande anskaffningskostnaden. Avdrag med annat belopp kan komma ifråga om utrustningen även har karaktär av personlig levnadskostnad, eller om den inte enbart kan utnyttjas för den idrottsliga verksamheten. I så fall medges avdrag med skälig del av utrustningens anskaffningskostnad. För dyrbarare utrustning som kan användas under flera år kan avdraget i stället få delas upp på lika stora årliga förslitningsavdrag under flera beskattningsår (Rå 1991 ref. 55).
  • Schablonavdrag

Rekommendationer:

Som alternativ till avdrag enligt punkten d) ovan bör avdrag av praktiska skäl i vissa fall kunna medges med skäligt belopp även om uppgifter om enskilda kostnadsposter inte kan lämnas. En förutsättning för att kostnaderna skall få beräknas schablonmässigt är att inkomsterna från den idrottsliga verksamheten inte utgör utövarens huvudsakliga inkomster, utan att dessa kommer från annan verksamhet. Om utövarens inkomster från idrotten något eller några år skulle utgöra dennes huvudsakliga inkomster (t.ex. vid studier), får dock avdrag göras enligt schablon. Ytterligare en förutsättning för sådant avdrag är att idrottsutövaren själv svarat för den huvudsakliga delen av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten. Schablonavdraget gäller normalt inte idrottsutövare vars inkomster från föreningar m.m. närmast kan jämföras med anställningsinkomster, t.ex. kontraktsbundna eller hel- eller deltidsanställda tränare och spelare på elitnivå eller närmast därunder. I dessa fall medges avdrag med styrkta kostnader.

Idrottsutövarens kostnader får under nämnda förutsättningar schablonmässigt beräknas till belopp motsvarande bruttoersättningen, dock högst 3 000 kr.

I bruttoersättningen inräknas skattepliktiga förmåner men inte avdragsgilla traktamentsersättningar och resekostnadsersättningar vid tjänsteresa.

Vid beräkning av inkomst av tjänst bör de efter schablon beräknade kostnaderna anses utgöra idrottsutövarens faktiska utgifter i den idrottsliga verksamheten.

Observera att bl.a. sådana kostnader i arbetet som avses i punkten d) är avdragsgilla endast till den del de överstiger 1 000 kr (33 § 2 mom. KL).

Detta gäller naturligtvis även om schablonen används.

Underskott i denna verksamhet får inte uppkomma vid tillämpning av schablonavdraget.

6 Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt

Den som till en idrottsutövare som innehar en A-skattesedel utbetalar ersättning eller utger förmån som är att anse som skattepliktig inkomst skall i regel betala arbetsgivaravgifter på ersättningen/förmånen. Ersättningen är i sådant fall förmånsgrundande för mottagaren.

Om idrottsutövaren vid årets ingång fyllt 65 år skall utbetalaren i stället betala särskild löneskatt. Den särskilda löneskatten uppgår till 22,42 % för år 1997. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt betalas inte på ersättningar/förmåner som understiger 1 000 kr per år till en och samma mottagare (2 kap. 4 § lag [1981:691] om socialavgifter, SAL, och 1 § lag [1990:659] om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster). Jfr dock nedan.

Om utbetalaren av ersättningen är en sådan ideell förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, gäller särskilda regler (3 kap. 2 § och 11 kap. 2 § lag [1962:381] om allmän försäkring samt 2 kap. 4 § SAL). Om föreningen till en och samma idrottsutövare under året utbetalat ersättning som understiger ett halvt basbelopp³- basbeloppet beräknas enligt reglerna i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring - är föreningen inte skyldig att betala arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt på beloppet.

Om utbetalt belopp (inklusive skattepliktiga förmåner) uppgår till ett halvt basbelopp eller mer, skall arbetsgivaravgifter/särskild löneskatt betalas på hela beloppet.

Kostnadsersättningar för vilka mottagaren får avdrag vid taxeringen eller som inte behöver deklareras av honom, skall inte inräknas i det halva basbeloppet.

³ 18 150 kr för år 1997

7 Avdrag för preliminär A-skatt

Den som utbetalar ersättning till en innehavare av A-skattesedel skall göra skatteavdrag på ersättningen, även om utbetalaren inte är huvudarbetsgivare (7 § uppbördslagen [1953:272], UBL).

Om utbetalaren av ersättningen är en sådan ideell förening som avses under p.6 ovan, skall avdrag för preliminär A-skatt dock inte göras på ersättning till en och samma idrottsutövare om ersättningen från föreningen under året understiger ett halvt basbelopp (10 § g) UBL).

8 Kontrolluppgifter m.m.

Föreningar, tävlingsarrangörer, supporterklubbar m.fl. skall i förekommande fall i kontrolluppgift ange vad de har betalat ut i form av kontanta ersättningar, förmåner och andra skattepliktiga ersättningar (3 kap. 4 och 5 §§ LSK). Gränsen ett halvt basbelopp vid betalning av arbetsgivaravgifter och avdrag för preliminär A-skatt påverkar inte mottagarens skattskyldighet eller utbetalarens skyldighet att lämna kontrolluppgift. Av RSV:s kontrolluppgiftsbroschyr (RSV 304) framgår närmare hur kontrolluppgiften skall fyllas i.

Dessa rekommendationer m.m. tillämpas vid beräkning av avdrag för preliminär skatt och vid beräkning av arbetsgivaravgifter för inkomståret/utgiftsåret 1997 och vid 1998 års taxering.