På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


RSFS 1987:24

OBS! Dessa föreskrifter har upphävts 2006-09-01 genom SKVFS 2006:13.
  

Riksskatteverkets föreskrifter om värderingen vid fastighetstaxering

utfärdade den 1 oktober 1987.

Riksskatteverket har med stöd av 7 kap 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) samt 9 kap 5 § och 17 kap 4 § fastighetstaxeringsförordningen (1979:1193) beslutat meddela följande föreskrifter¹ om värderingen vid fastighetstaxering.

1 kap Allmänna taxeringsregler

Byggnad under uppförande

1 § Vid värdering av byggnad under uppförande skall kostnader som nedlagts räknas om till det år, nivååret, vars prisnivå ligger till grund för taxeringen av den typ av taxeringsenhet som byggnaden ingår i. Genom omräkningsfaktorerna för byggnad under uppförande beaktas även vad som sägs i 7 kap 12 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) om att byggnadens värde skall bestämmas till hälften av nedlagda byggnadskostnader, uttryckta i det kostnadsläge som förelegat under nivååret.

Byggnadsvärdet för byggnad under uppförande får aldrig överstiga det byggnadsvärde, som skulle ha åsatts byggnaden, om denna kunnat tas i bruk året före det år då den taxeras som byggnad under uppförande.

2 § Omräkningsfaktorn för byggnad under uppförande skall för hela riket bestämmas till de belopp som anges i bilaga 1.

2 kap Hyreshusenheter och industrienheter

Tomtmark

1 § Med byggrätt avses den rätt som föreligger att uppföra ny byggnad på taxeringsenheten.

Byggrätten mäts i kvm bruttoarea ovan mark. Bruttoarean mäts enligt Svensk Standard (SS 02 10 51). Med ovan mark avses att golvet i närmast högre våning ligger mer än 1,5 m över omgivande markyta.

2 § Vid värdering av tomtmark till hyreshus skall med klassen bostäder vid indelning av värdefaktorn typ av bebyggelse avses utrymmen inrättade för boende samt biutrymmen (SS 02 10 51). Med klassen lokaler avses utrymmen eller samling av utrymmen avsedda för annat ändamål än bostad (SS 02 10 51).

3 § Vid värdering av tomtmark för hyreshus skall värdefaktorn typ av våningsplan indelas i klasserna bottenvåning och övriga våningsplan.

Med bottenvåning avses våning eller våningar, som ligger i samma plan som angränsande gata eller motsvarande. Bottenvåningen räknas i detta sammanhang dock högst till ett djup, från byggnadens fasad, av 20 m. Delar av ett bottenplan som ligger längre än 20 m från gatufasaden jämställs med övriga våningsplan.

Har två eller flera riktvärden anvisats för samma del av bottenvåning skall med beaktande av vad som sagts i andra stycket värdet bestämmas med ledning av det högsta riktvärdet.

4 § Vid värdering av tomtmark för industribyggnad och övrig byggnad skall värdefaktorn typ av bebyggelse indelas i klasserna industribebyggelse och bensinstation.

Med industribebyggelse avses industribyggnad och annan övrig byggnad än bensinstation, vattenkraftverk och värmekraftverk.

Exploateringsmark

5 § Värdefaktorn väntetid skall anges i antal hela år från och med taxeringsårets ingång.

6 § Värdefaktorn exploateringstid bestäms till det antal hela år som exploateringen beräknas ta. Om exploatering pågår, räknas exploateringstiden från ingången av taxeringsåret. Pågår inte någon exploatering, räknas exploateringstiden från väntetidens slut till det år då exploateringen väntas vara avslutad.

7 § Exploateringsfaktorn skall för hela riket bestämmas till de belopp som anges i följande tabell. Tabellen anger exploateringsfaktorn vid varierande väntetid och exploateringstid.

Exploateringstid, årExploatering pågårVäntetid, beräknad från taxeringsårets ingång i hela år
  12 - 34 - 56 - 10>10
10,950,900,850,750,650,45
2 - 30,900,850,800,750,600,45
4 - 50,850,850,800,700,600,40
6 - 100,800,750,700,650,550,40
>100,700,650,600,550,450,30
Täktmark

8 § Värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet anges i kbm fast mått brytvärd volym.

Den brytvärda volymen bestäms genom att brytningstiden multipliceras med det årliga uttaget.

Med årligt uttag avses den genomsnittliga mängd material som per år kan beräknas bli utbruten från täkten under brytningstiden.

9 § Värdefaktorn väntetid skall anges i antal hela år från och med taxeringsårets ingång.

10 § Värdefaktorn brytningstid bestäms till det antal år som det årliga uttaget kan väntas fortgå. Föreligger täkttillstånd räknas brytningstiden dock längst till det antal år som återstår innan täkttillståndet löper ut. Saknas täkttillstånd, får brytningstiden bestämmas till högst tio år.

Brytningstiden skall anges i antal hela år. Om brytning pågår, räknas brytningstiden från ingången av taxeringsåret. Pågår inte någon brytning, räknas brytningstiden från väntetidens slut till det år då brytningen väntas vara avslutad, om inte förhållande föreligger som sägs i första stycket.

11 § Brytningsfaktorn skall för hela riket bestämmas till de belopp som anges i följande tabell. Tabellen anger brytningsfaktorn vid varierande väntetid och brytningstid.

Brytningstid, årBrytning pågårVäntetid, beräknad från taxeringsårets ingång i hela år
  12 - 34 - 56 - 10>10
10,950,900,850,750,650,45
2 - 30,900,850,800,750,600,45
4 - 50,850,850,800,700,600,40
6 - 100,800,750,700,650,550,40
>100,700,650,600,550,450,30
Hyreshus med tomtmark

12 § Värdefaktorn bostadshyra skall bestämmas till den totala utgående årshyran 1986 för samtliga bostäder inom värderingsenheten om annat inte föreskrivs i 13 och 14 §§.

Värdefaktorn lokalhyra skall bestämmas till den totala utgående årshyran 1986 för samtliga lokaler inom värderingsenheten om annat inte föreskrivs i 13 och 14 §§.

Årshyran skall motsvara hela det belopp hyresgästerna normalt har att erlägga till hyresvärden. I årshyran skall således ingå bränsletillägg, VA-tillägg, tillägg för fastighetsskatt och andra tillägg men inte avgifter för hushållsförbrukning av elektricitet och gas och inte heller mervärdeskatt.

13 § Om uppgift om utgående hyra 1986 saknas eller förändringar skett så att hyran höjts mer än vad som motsvaras av i orten normala hyreshöjningar, skall den utgående hyran 1987 användas. Därvid skall 1987 års hyra nedräknas till 1986 års nivå med hjälp av anvisade nedräkningstal.

14 § För hyreshus med bostäder och lokaler, som
    1. innehas med bostadsrätt,
    2. är andelslägenheter,
    3. disponeras av ägaren eller av honom närstående,
    4. varit outhyrd under del av året, eller
    5. har en utgående hyra som är en internhyra skall, i stället för utgående hyra, till grund för värderingen läggas jämförelsehyra. Detsamma gäller om den utgående hyran på annat sätt uppenbart avviker från bruksvärdehyra då det gäller bostäder eller marknadsmässig hyra i fråga om lokaler.

15 § Värdefaktorn ålder för hyreshus anges genom ett värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår.

Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av hyreshuset togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste nybyggnadsår som anges är 1929. Byggnad, som inte lämnar någon avkastning eller vars avkastning inte kan förränta tillhörande tomtmark, åsätts värdeår 01.

Har en byggnad varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring skall värdeåret jämkas.

16 § Om ett hyreshus eller flera hyreshus tillhörande samma åldersklass innehåller både bostäder och lokaler skall två värderingsenheter bildas. Markvärdeandelen skall dock bestämmas lika för båda enheterna och som kvoten mellan värdet av den tomtmark som tillhör hyreshuset eller hyreshusen och den sammanlagda hyran för bostäderna och lokalerna.

Industribyggnad och övrig byggnad med tomtmark utom elproduktionsenhet

17 § Samtliga lokaler inom en och samma värderingsenhet, för vilka klassindelningen av värdefaktorerna ålder, lokaltyp och standard är lika, utgör en hyreshusenhet.

18 § Vid klassindelning av värdefaktorn lokaltyp skall för klasserna produktionslokaler, industrikontor och lager m m gälla följande.

ProduktionslokalerMed produktionslokaler avses lokaler som är inrättade för produktion, service eller liknande.
IndustrikontorMed industrikontor avses lokaler som är inrättade för kontor, personalutrymme, utställning eller liknande.
Lager m.m.Med lager m.m. avses lokaler som är inrättade för lager, förråd eller liknande samt övriga lokaler, som ej kan hänföras till någon av ovanstående lokaltyper.
19 § Värdefaktorn ålder för industribyggnad och övrig byggnad anges genom ett värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår.

Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste nybyggnadsår som anges är 1929. Byggnad, som inte lämnar någon avkastning eller vars avkastning inte kan förränta tillhörande tomtmark, åsätts värdeår 01.

Har en byggnad varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring skall värdeåret jämkas.

20 § Värdefaktorn markvärdeandel bestäms för industribyggnad och övrig byggnad genom att värdet av till värderingsenheten hörande tomtmark divideras med den för värderingsenheten sammanlagda värderingshyran.

Elproduktionsenhet

21 § För elproduktionsenheter skall den beräknade taxeringseffekten avrundas nedåt till hela kilowatt och uttryckas med tre signifikanta siffror. Vid effekter under 100 kilowatt anges dock endast två siffror.

För annan taxeringsenhet än elproduktionsenhet skall den beräknade taxeringseffekten avrundas nedåt till tiondels kilowatt.

22 § Värdefaktorn ålder för elproduktionsenhet anges genom ett värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår.

Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste nybyggnadsår som anges är 1929. Byggnad, som inte lämnar någon avkastning eller vars avkastning inte kan förränta tillhörande tomtmark, åsätts värdeår 01.

Har en byggnad varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring skall värdeåret jämkas.

Bilaga 1

Omräkningsfaktor för byggnad under uppförande

För AFT 81     För AFT 88     För AFT 90     För AFT 92
    
1979     0.50   
1980     0.45   
1981     0.40   
1982     0.35   
1983     0.30   
1984     0.30   
1985     0.30   
1986     0.30     0.50  
1987     0.25     0.50  
1988     x     x     0.50 
1989     x     x     x 
1990     x     x     x     0.50
1991     x     x     x     x

¹Dessa föreskrifter finns återgivna i riksskatteverkets Handbok för fastighetstaxering

_________________

Dessa föreskrifter träder i kraft fyra veckor efter den dag, då föreskrifterna enligt uppgift på dem utkom från trycket. Bestämmelserna i 2 kap tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering år 1988 och vid särskild fastighetstaxering år 1989. Vid särskild fastighetstaxering gäller bestämmelserna dock endast vid ny taxering enligt 16 kap FTL av hyreshusenheter och industrienheter.