Skatteverket har utfärdat allmänna råd om avdrag för ökade levnadskostnader att tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2004 och fr.o.m. 2005 års taxering (RSV 2003:27).
Detta meddelande behandlar rätten till avdrag för ökade levnadskostnader
- vid tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten som varit förenad med övernattning,
- vid tillfälligt arbete,
- vid dubbel bosättning,
- vid resor i näringsverksamhet utanför den vanliga verksamhetsorten som varit förenad med övernattning, samt avdrag
- för hemresor, och
- för.
I meddelandet redovisas också vad som gäller i fråga om
- beskattning av förmån av fri resa eller kostnadsersättning för sådan resa till eller från anställningsintervju, och
- avdrag för utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.
Bestämmelserna om avdrag för ökade levnadskostnader, utgifter för hemresor, utgifter för inställelseresor och utgifter för ökade levnadskostnader för utbildning vid omstrukturering m.m. finns i 12 kap. 6—22, 24—25 och 31 §§ samt 16 kap.28 a § IL.
12 kap. 6—17 §§ IL innehåller regler om avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa i Sverige och utomlands.
12 kap. 18—22 §§ IL innehåller regler om avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning m.m.
12 kap. 24 § IL innehåller regler om avdrag för utgifter för hemresor.
12 kap. 25 § IL innehåller regler om avdrag för utgifter för inställelseresor.
12 kap. 31 § IL innehåller bl.a. regler om avdrag för utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.
16 kap.28 a§ IL innehåller regler om avdrag för ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamhet.
När det gäller avdragsbeloppen (normalbeloppen) för ökade levnadskostnader vid resa utomlands utfärdar Skatteverket allmänna råd.
Bestämmelser om beskattningen av fri resa eller kostnadsersättning för sådan resa till eller från anställningsintervju finns i 11 kap. 26 § IL.
Skatteavdrag ska i vissa fall göras på ersättningar för ökade levnadskostnader. Detta framgår av 8 kap. 19 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL.
I underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter ska enligt 2 kap. 10 § socialavgiftslagen (2000:980) bl.a. ingå lön. Med lön likställs även kostnadsersättningar som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § SBL undantas från beräkning av preliminär A-skatt.
Bestämmelser om skyldigheten att lämna deklarationer och kontrolluppgifter finns i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
I fråga om ökade levnadskostnader för yrkesfiskare tillämpas allmänna råd, RSV 2002:11.
Med tjänsteresa avses när arbetsgivaren har beordrat den anställde att företa en resa för att utföra arbete för hans räkning på annan plats.
Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om den huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom.
Det finns ingen avdragsrätt för ökade levnadskostnader vid förrättning som inte varit förenad med övernattning. Däremot är utgifter för resan vid sådan förrättning avdragsgill. Ersättning som betalas ut vid endagsförrättning redovisas som lön.
Om en anställd som är på tjänsteresa på annan ort av privata skäl väljer att förlänga vistelsen på förrättningsorten, medför den inbesparade reskostnaden inga beskattningskonsekvenser för honom. Detta gäller under förutsättning att reskostnaden inte är högre på grund av förlängningen. Om arbetsgivaren betalar hotellkostnader och traktamente för sådan tid ska det beskattas som lön. En tjänsteresa kan dock på arbetsgivarens initiativ förlängas, t.ex. över helgen, för att minska arbetsgivarens totala kostnader för tjänsteresan. Arbetsgivaren kan då betala hotellkostnad och traktamente även för dagar utöver förrättnings- och resdagar under förutsättning att den totala kostnaden för resan och förrättningen blir lägre än om återresan hade företagits omedelbart efter förrättningens slut. (Skatteverkets skrivelse 2005-12-09 dnr. 131 628459-05-111).
För sjömän gäller att vistelsen ombord på fartyget inte utgör någon tjänsteresa utan arbetet ombord är arbete på den vanliga verksamhetsorten. Det innebär att avdrag inte medges för ökade levnadskostnader.
Den vanliga verksamhetsorten omfattar ett område inom ett avstånd av50 kilometerfrån den anställdes tjänsteställe. Med vanlig verksamhetsort likställs ett område inom ett avstånd av50 kilometerfrån den anställdes bostad. Avståndet ska beräknas för närmaste färdväg. Den anställde har oftast två vanliga verksamhetsorter - en med utgångspunkt från tjänstestället och en från bostaden - som delvis kan sammanfalla.
Bestämmelserna om tjänsteställe finns i 12 kap. 8 § IL. För anställda på kontor, i fabriker, verkstäder, butiker och liknande är tjänstestället den byggnad där den anställde fullgör huvuddelen av sitt arbete.
Vissa anställda, t.ex. chaufförer, montörer, serviceingenjörer m.fl. har vanligen inte någon fast arbetsplats. För dessa anses som tjänsteställe i regel den plats där arbetstagaren fullgör en del av sitt arbete, såsom att hämta och lämna arbetsmaterial eller utföra förberedande och avslutande arbetsuppgifter.
Om arbetet på varje arbetsplats pågår under begränsad tid enligt de villkor som gäller för vissa arbetstagare inom byggnads- och anläggningsbranschen eller därmed jämförliga branscher ska den anställdes bostad anses som tjänsteställe.
För riksdagsledamöter, reservofficerare samt nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd, skattenämnd eller arrendenämnd anses bostaden som tjänsteställe. Med bostad anses för riksdagsledamöter bostaden på hemorten.
En tjänsteresa anses påbörjad resp. avslutad vid den anställdes tjänsteställe eller hans bostad beroende på var den faktiskt påbörjats eller avslutats.
För sjömän ska det fartyg där de fullgör sitt arbete anses som tjänsteställe.
När arbete utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till en och samma ort under en längre tid än tre månader i en följd bedöms rätten till avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete i 18—22 §§ IL.
Detta innebär att det för avdragsrätten efter tremånadsperiodens utgång inte är tillräckligt att konstatera att det alltjämt är en tjänsteresa. De förutsättningar som gäller för avdragsrätt vid tillfälligt arbete måste vara uppfyllda.
Som framgår nedan (avsnitt 5.2.1.1 beträffande resa i Sverige och avsnitt 5.2.2.1 beträffande resa utomlands) är det avdragsgilla schablonbeloppet för dag lägre efter tremånadersperiodens utgång.
En tjänsteresa anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till annan ort under minst fyra veckor.
I Skatteverkets allmänna råd (RSV 2003:27) anges följande beträffande förlängning av tremånadersperioden.
"Vid kortare uppehåll än fyra veckor samt semester- och sjukdomsperioder bör tremånadersperioden förlängas i motsvarande mån under förutsättning att traktamente inte utbetalats under uppehållet.
Förlängning av tremånadsperioden bör bli aktuell endast om uppehållet sker under tid när den anställde skulle ha arbetat.
Tremånadersperioden bör således inte förlängas med t.ex. i perioden ingående lördagar och söndagar för den som normalt arbetar måndag—fredag."
Exempel
Den anställde är på tjänsteresa i fyra månader. Varje helg åker han hem till sin bostad. Någon förlängning av tremånadersperioden med lördagarna och söndagarna sker inte.
Exempel
Den anställde är på tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten. Efter cirka en månad görs uppehåll i förrättningen. Efter uppehållet återgår den anställde till samma arbetsplats och verksamhet som tidigare. Antag att uppehållet i förrättningen har följande längd och orsak:
Tre veckor semester eller sjukdom utan traktamente | Tremånadersperioden förlängs med tre veckor |
Fem veckors semester eller sjukdom utan traktamente | Tremånadersperioden förlängs med fem veckor |
Två veckors tjänstgöring på hemorten utan traktamente | Tremånadersperioden förlängs med två veckor |
Fem veckors tjänstgöring på hemorten eller på annan ort | Ny tremånadersperiod påbörjas vid återkomsten |
Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund av att han vistas i tjänsten utanför sin vanliga verksamhetsort, ska dras av som kostnad. Avdrag ska göras bara vid resor som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider samt diverse småutgifter. Avdragen beräknas som regel schablonmässigt enligt 12 kap. 10-11 §§ IL varvid det s.k. maximibeloppet respektive normalbeloppet används.
Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i Sverige ett maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett normalbelopp. Avdraget beräknas för hel eller halv dag.
Som en hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före kl. 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som halv dag behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare och hemkomstdagen om resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare.
Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat till närmaste tiotal kronor. För inkomståret 2007 är helt maximibelopp 200 kr.
Normalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och middag som består av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter. Om det finns särskilda skäl, får normalbeloppet avse ökade utgifter för måltider på en restaurang av bättre standard. Normalbeloppens storlek varierar för olika länder. Skatteverket utfärdar årligen allmänna råd om normalbelopp.
Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för vistelse i det land där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (kl. 06.00-24.00). Om den anställde avrese- eller hemkomstdagen vistats största delen av tiden för tjänsteresan i Sverige, ska avdraget för den dagen inte överstiga det avdrag som medges vid resa i Sverige, se avsnitt 4.1.
Skatteverkets allmänna råd (RSV 2003:27) anges följande beträffande vistelse i mer än ett land samma dag.
"När det gäller att avgöra i vilket land som den anställde har uppehållit sig den längsta tiden av en och samma dag, bör inte tid för färd med båt eller flygplan från hamnen eller flygplatsen i ett land till hamnen eller flygplatsen i ett annat land räknas in i vistelsen i något av länderna. Detsamma gäller i fråga om tid för mellanlandning för tankning eller liknande eller för byte till eller från inrikesflyg.
Den som tillbringar hela dagen (kl. 06.00—24.00) på transportmedel som går i internationell trafik, dvs. där priset på varor och tjänster inte är direkt betingat av prisläget i något visst land, bör medges avdrag med belopp motsvarande helt maximibelopp för resa i Sverige, dvs. 200 kr.
Vid resa mellan orter som inte har samma tid beräknas vistelsetiden med utgångspunkt i den lokala tiden för respektive ort."
Som framgår av avsnitt 5.2.1.1 är det avdragsgilla schablonbeloppet lägre för dag efter tre månader.
Om den anställde fått dagtraktamente som understiger ett maximibelopp, ska avdrag ändå göras med ett helt maximibelopp. För att få det högre avdraget ska den anställde redovisa erhållen traktamentsersättning i sin deklaration och göra avdrag för ett maximibelopp för varje hel dag som tagits i anspråk för resan och för varje halv dag med ett halvt maximibelopp.
Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Erhållen ersättning ska i fall deklareras.
Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.
I Skatteverkets allmänna råd (RSV 2003:27) anges följande beträffande utredningen:
"För att avdrag skall medges enligt schablon bör en tillfredställande utredning avseende förrättningarna lämnas. Uppgifter bör lämnas om:
- datum för förrättningarna
- syftet med dessa
- tidpunkter för avresa och hemkomst
- förrättningsorter."
Utgifter för logi ska dras av. Kan den skattskyldige inte visa vilken utgift han har haft, ska ett halvt maximibelopp per natt dras av.
En förutsättning för att medge avdrag enligt schablon är att den skattskyldige gör sannolikt att han haft kostnader för övernattning.
I ett förarbetsuttalande (prop. 1998/99:83 s. 24) anfördes följande:
"Grunden för avdragsrätt är ju att övernattning har skett på arbetsorten. Redan detta förhållande måste rimligen anses vara tillräckligt för att anse det som sannolikt att kostnader för logi har uppkommit. En annan sak är att den skattskyldige måste fullgöra sin bevisbörda i fråga om att han eller hon övernattat på arbetsorten".
Avdrag för logiutgifter kan i vissa fall medges även för nätter som den skattskyldige inte övernattat på arbetsorten. Det kan inträffa om den skattskyldige har fasta utgifter för sitt tillfälliga boende på arbetsorten såsom månadshyra för en lägenhet, fasta utgifter för en uppställd husvagn o. dyl. som måste betalas även under veckohelger som tillbringas i den ordinarie bostaden. Om en bostad på arbetsorten hyrs dag för dag, t.ex. vid hotellboende, kan avdrag inte medges för tid som den skattskyldige vistas i sin ordinarie bostad (Skatteverkets skrivelse 2004-10-25 dnr 130 599103-04/111).
Om en husbil används för övernattning i samband med tjänsteresor medges avdrag med de verkliga kostnader som belöper på bilens användning för logi. Vid beräkning av värdeminskningsavdrag i samband med husbilens användning vid övernattning i tjänsten ska 50 % av bilens anskaffningskostnad anses belöpa på boendedelen. Som avdragsgilla kostnader för logi räknas också de utgifter som har direkt samband med husbilens användning för boende vid tjänsteresor. Om den verkliga kostnaden för övernattningar i husbilen inte kan visas kan avdrag istället medges enligt schablon. (Skatteverkets skrivelse 2006-10-27 dnr. 131 671445-06/111).
Som framgår av avsnitt 5.2.2.1 är det avdragsgilla schablonbeloppet lägre efter tre månader.
Om den anställde fått dagtraktamente som understiger normalbeloppet för landet, ska avdrag ändå göras med ett helt normalbelopp. För att få det högre avdraget ska den anställde redovisa erhållen traktamentsersättning i sin deklaration och göra avdrag för ett normalbelopp för varje hel dag som tagits i anspråk för resan och för varje halv dag med ett halvt normalbelopp.
Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit större än avdraget beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Erhållen ersättning ska i så fall deklareras.
Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.
I Skatteverkets allmänna råd (RSV 2003:27) anges följande beträffande utredningen.
"För att avdrag skall medges enligt schablon bör en tillfredställande utredning avseende förrättningarna lämnas. Uppgifter bör lämnas om:
- datum för förrättningarna,
- syftet med dessa,
- tidpunkter för avresa och hemkomst, och
- förrättningsorter.
Utgifter för logi ska dras av. Kan den skattskyldige inte visa vilken utgift han har haft, ska ett halvt normalbelopp dras av.
Beträffande förutsättningar för avdragsrätt enligt schablon och avdrag för logi under hemresor samt när husbil använts för övernattning vid tjänsteresor, se avsnitt 4.3.2.
Avdrag för ökade levnadskostnader ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som inte ska tas upp som intäkt, se avsnitt 7.
En avdragsgill fördyring avseende ökade levnadskostnader kan inte anses föreligga enbart av den anledningen att den skattskyldige arbetar på annan ort än den där han har sin bostad. Denna huvudregel innebär att avdrag vid tillfälligt arbete och dubbel bosättning endast medges i vissa speciella fall. I avsnitt 5.2 lämnas en redogörelse för avdrag vid tillfälligt arbete och i avsnitt 5.3 för avdrag vid dubbel bosättning.
Vid både tillfälligt arbete och dubbel bosättning kan avdrag medges ensamstående, gifta och sammanboende samt registrerade partner. Såsom sammanboende räknas även homosexuella par.
För att avdrag för ökade levnadskostnader vid arbete på annan ort än bostadsorten överhuvudtaget ska komma ifråga krävs att:
- övernattning har skett på arbetsorten, och att
- avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer närmaste färdväg.
Om förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda kan avdrag medges i följande situationer;
- arbetet avser endast en kortare tid,
- arbetet visserligen inte är kortvarigt men tidsbegränsat till sin natur eller sådant att en fast anknytning till den tidigare bostadsorten krävs,
- arbetet ska bedrivas på flera olika platser, eller
- det av annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att flyttning bör ske till arbetsorten.
Dessa kriterier gäller även i de fall en tjänsteresa varit förlagd till en och samma ort under en längre tid än tre månader. Då bedöms rätten till avdrag och beräknas detta enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete (se avsnitt 3.3).
Avrdag för ökade levnadskostnader vid kortvariga tillfälliga arbeten medges så länge det tillfälliga arbetet fortgår utanför bostadsorten och kriterierna i övrigt för avdrag är uppfyllda.
Enligt ett förarbetsuttalande kan ett arbete som varar längre tid än två år vanligen inte ses som kortvarigt (prop. 1998/99:83 s. 18-19). Någon definitiv tvåårsgräns finns inte varför uttalandet får ses som en riktlinje.
Arbetet är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att en fast anknytning till den tidigare bostadsorten krävs
Det kan förekomma fall då en anställd har ett uppdrag som visserligen inte kan sägas pågå kortare tid men ändå är av så speciellt slag att en definitiv avflyttning till arbetsorten är utesluten. Den anställde behåller i dessa fall en anknytning till hemorten. Av olika skäl kan detta vara naturligt. Ett exempel är sådana ledamöter av riksdagen som under långa perioder behåller bostadsanknytningen till sin valkrets eller hemort. Som exempel kan vidare nämnas tidsbegränsade projektarbeten eller objektsanställningar där det står helt klart att den anställde ska återvända hem när arbetet är avslutat. Byggnads- och anläggningsarbetare tillhör en sådan kategori av arbetstagare vars speciella arbetsförhållanden medför att arbetet ofta kan betraktas som tidsberänsat till sin natur.
Arbetet ska bedrivas på flera olika platser
Här kan det vara fråga om personer som har flera anställningar eller anställda med flera arbetsplatser - samtidigt eller i följd.
Annan anledning
Det kan även finnas annan anledning än de ovan angivna till att en avflyttning till arbetsorten inte är skälig. Vid bedömningen får hänsyn tas till de omständigheter som föreligger i varje enskilt fall.
Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för
1. skattskyldig som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt reglerna för tjänsteresa och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning
- för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibeloppet per hel dag, och
- för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel dag,
2. övriga skattskyldiga till 50 procent av maximibeloppet per hel dag under de tre första månaderna av vistelsen och till 30 procent av maximibeloppet per hel dag för tiden därefter.
Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1—2 ska i den angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt reglerna för tjänsteresor.
När en resa varit förlagd till samma ort under mer än tre månader kan avdrag för ökade levnadskostnader endast medges för hel dag (12 kap. 21 § IL). Avdrag medges däremot inte för halv dag. De definitioner på hel och halv dag som finns i 12 kap. 10 § IL är tillämpliga även vid tjänsteresor som pågår längre tid än tre månader. För avdragsrätt för ökade levnadskostnader efter tre månader krävs att bortovaron under hemresedagar sträcker sig längre än till kl. 19.00 en hemresedag. På motsvarande sätt krävs att återresan till förrättningsorten påbörjas före kl. 12.00 återresedagen (Regeringsrättens dom 2006?06?16, mål nr 4976-05).
En förutsättning för att medge avdrag enligt schablon är att den skattskyldige gör sannolikt att han haft utgifter för logi.
Beträffande förutsättning för avdragsrätt enligt schablon, se avsnitt 4.3.2.
Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för:
1. skattskyldig som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt reglerna för tjänsteresa och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,
för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av normalbeloppet
för aktuellt land per hel dag, och
för tiden därefter, dock högst 50 procent av normalbeloppet för aktuellt land per hel dag,
2. övriga skattskyldiga till 50 procent av normalbeloppet för aktuellt land per hel dag under de tre första månaderna av vistelsen och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag för tiden därefter.
Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1-2 ska i den angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt reglerna för tjänsteresor.
När en resa varit förlagd till samma ort under mer än tre månader kan avdrag för ökade levnadskostnader endast medges för hel dag (12 kap. 21 § IL). Avdrag medges däremot inte för halv dag. De definitioner på hel och halv dag som finns i 12 kap. 10 § IL är tillämpliga även vid tjänsteresor som pågår längre tid än tre månader. För avdragsrätt för ökade levnadskostnader efter tre månader krävs att bortovaron under hemresedagar sträcker sig längre än till kl. 19.00 en hemresedag. På motsvarande sätt krävs att återresan till förrättningsorten påbörjas före kl. 12.00 återresedagen. ( Regeringsrättens dom 2006-06-16, mål nr 4976-05).
En förutsättning för att medge avdrag enligt schablon är att den skattskyldige gör sannolikt att han haft utgifter för övernattning.
Beträffande förutsättningar för avdragsrätt enligt schablon, se avsnitt 4.3.2.
Avdrag för ökade levnadskostnader ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som inte ska tas upp som intäkt. Beträffande minskat avdrag på grund av kostförmåner, se avsnitt 7.
Den som p.g.a. sitt arbete flyttat till ny bostadsort och som av olika skäl tvingats behålla en bostad på den tidigare bostadsorten har under vissa förutsättningar rätt till avdrag för sina ökade levnadskostnader. Reglerna omfattar även de fall då den gemensamma bostaden flyttas men make/sammanboende under en övergångsperiod stannar kvar på den tidigare bostadsorten.
Vid dubbel bosättning medges avdrag för ökade levnadskostnader om
- den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till ny arbets- och/eller bostadsort och
- behållit bostad på den tidigare bostadsorten och den dubbla bosättningen är skälig på grund av makes/sambos arbete, svårighet att skaffa fast bostad på arbetsorten eller annan särskild omständighet.
Enbart det förhållandet att svårighet föreligger att avyttra bostaden på den tidigare bostadsorten, anses inte som tillräckligt skäl för avdrag (RÅ 1990 not. 432).
För att avdrag ska medges krävs också att övernattning sker på arbetsorten och att avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än50 kilometer . Avdrag kan medges både för sammanboende och ensamstående.
Avdrag för kostnadsökning i samband med dubbel bosättning medges:
- under högst ett år för ensamstående,
- under högst tre år för sammanboende och gifta.
Om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det får undantag från tidsbegränsningen göras.
5.3.3.1 Avdrag för måltider och småutgifter
Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med belopp som beräknas enligt schablon.
Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas till 30 procent av maximibeloppet per hel dag.
5.3.3.2 Avdrag för utgifter för logi
Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte visa vilken utgift han har haft, har han inte rätt till avdrag för logi.
5.3.4.1 Avdrag för måltider och småutgifter
Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med belopp som beräknas enligt schablon.
Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas till 30 procent av normalbeloppet per hel dag.
5.3.4.2 Avdrag för utgifter för logi
Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Kan den skattskyldige inte visa vilken utgift han har haft, har han inte rätt till avdrag för logi.
Avdrag för ökade levnadskostnader ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått.
Om den skattskyldige har ökade levnadskostnader på grund av sådana resor i näringsverksamhet som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten, tillämpas bestämmelserna om ökade levnadskostnader vid tjänsteresor.
När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte vad som sägs i första stycket längre. Efter denna tidpunkt får avdragsrätt anses föreligga utifrån allmänna principer om att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad (16 kap. 1 § IL).
Enligt bestämmelserna i 12 kap. 17 och 22 §§ IL ska avdraget för ökade levnadskostnader minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått.
Minskning ska dock inte göras om förmånen avser fri kost som den skattskyldige fått på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och som inte utgör skattepliktig intäkt. Angående vad som avses med allmänna transportmedel, skattepliktig intäkt m.m., se SKV M 2006:21.
I fråga om övriga kostförmåner ska minskning inte ske om den skattskyldige inte kunnat åtnjuta kostförmånen på grund av t.ex. fysiska hinder eller tidsmässiga skäl. I dessa fall kan det inte anses att den skattskyldige fått någon kostförmån.
Nedanstående uppställning kan illustrera reglerna om minskning i fallen skattefri hotellfrukost och kost på transportmedel.
Hotellfrukost (ingår obligatoriskt i priset) | Kost på transportmedel (ingår obligatoriskt i biljettpriset) | |
Har utnyttjat måltiden eller frivilligt avstått | ej skattepliktigt | ej skattepliktigt |
minskning av traktaments- avdraget | ej minskning av traktaments- avdraget | |
Har inte utnyttjat måltiden p.g.a fysiska eller tidsmässiga hinder | ej skattepliktigt | ej skattepliktigt |
ej minskning av traktaments- avdraget | ej minskning av traktaments- avdraget |
Enligt bestämmelserna i 12 kap. 14-16 §§ och 21 § IL ska avdrag medges för ökade levnadskostnader antingen schablonmässigt eller med ett belopp som motsvarar den faktiska ökningen vid tjänsteresa, tillfälligt arbete eller dubbel bosättning. De schablonmässiga avdragen kan vara 200, 140, 100 eller 60 kr.
I Skatteverkets allmänna råd (RSV 2003:27) anges följande beträffande minskning av avdrag på grund av kostförmåner.
Inrikes resa
Vid beräkning av avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa i Sverige bör minskning av maximibeloppet (hela eller del av) för värdet av kostförmåner göras med nedan angivna belopp.
Schablonavdrag för ökade levnadskostnader | ||||
200 kr | 140 kr | 100 kr | 60 kr | |
Minskning bör ske med: | ||||
Minskning för: | ||||
Frukost, lunch och middag | 180 kr | 126 kr | 90 kr | 54 kr |
Lunch och middag | 140 ” | 98 ” | 70 ” | 42 ” |
Lunch/middag | 70 ” | 49 ” | 35 ” | 21 ” |
Frukost | 40 | 28 | 20” | 12 ” |
För den som fått kostförmån kan det förutom att avdraget minskas bli aktuellt att ta upp kostförmån till beskattning. Skatteverket har utfärdat information om vissa förmåner, se SKV M 2006:21.
När den anställde fått utgifter för logi, måltider och småutgifter direkt betalda av arbetsgivaren, t.ex. genom att arbetsgivarens kontokort används eller att arbetsgivaren faktureras direkt, föreligger naturligtvis ingen rätt till avdrag för den anställde. Har den anställde i sådant fall också erhållit "traktamente" är detta belopp att betrakta som lön. Har den anställde endast fått vissa utgifter direkt betalda av arbetsgivaren ska mot traktamentet svarande schablonavdrag minskas med hänsyn härtill. Så är t.ex. fallet om den anställde fått kostförmån, se avsnitt 7. Därtill kan det bli fråga om att ta upp kostförmån till beskattning, se SKV M 2006:21.
I vissa fall kan arbetsgivaren ha en överenskommelse med den anställde att denne betalar vissa utgifter för ökade levnadskostnader, som sedan - i relativt nära anslutning till utbetalningstillfället - kan återfås i företagets kassa, mot uppvisandet av verifikation. Om verifikationen kan anses utgöra företagets verifikation i enlighet med bokföringslagens (1999:1078) krav på hur en verifikation ska vara utformad, är utgiften att anse som arbetsgivarens och inte som den anställdes. Någon redovisning av utbetalda belopp i kontrolluppgift eller i deklaration för den anställde ska inte ske i sådant fall. Däremot kan det bli fråga om att ta upp kostförmån till beskattning. Ersättning motsvarande gjorda utlägg för logi redovisas med kryss på kontrolluppgiften.
När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, ska utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än50 kilometer . Avdrag ska göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Avdragsrätten gäller bara när resor företas mellan två platser inom EES. Om resan påbörjas eller avslutas på någon plats utanför EES får utgiften inte till någon del dras av.
Avdrag för hemresor medges oberoende av om förutsättningar för att få avdrag för ökade levnadskostnader är uppfyllda eller inte. Avdrag medges inte för kostnaden för resor som den anställdes familj företar för att besöka den anställde på arbetsorten.
Avdrag kan medges för både sammanboende och ensamstående. För ensamstående medges avdrag så länge han anses bosatt även på den andra orten än den där han arbetar.
Anställda som under en period är på tjänsteresa på annan ort än hemorten kan ibland alternera mellan att övernatta på arbetsorten och att dagpendla. Det har då betydelse för beskattningen om resorna ska betecknas som tjänsteresor eller hemresor. Om den anställde övernattar på arbetsorten minst tre nätter under en arbetsvecka utgör resa från arbetsorten till hemorten med återresa som regel hemresa. Undantag gäller dock i förekommande fall för de dagar dagpendling sker från bostaden till arbetsplatsen vilket generellt utgör tjänsteresor. Om den anställde övernattar på arbetsorten endast en eller två nätter under arbetsveckan och i övrigt dagpendlar utgör alla resorna mellan bostaden och arbetsorten tjänsteresor. Bedömningen av resornas karaktär kan göras veckovis. (Skatteverkets skrivelse 2006-10-06 dnr. 131 421488-06/111).
Som huvudregel gäller, enligt 12 kap. 24 § IL, att avdraget i regel ska beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa får dock dras av. Avdrag medges för hemresor med flyg eller tåg som den skattskyldige företagit så snart villkoren för hemreseavdrag är uppfyllda. Detta gäller oavsett om flyg- respektive tågresorna är billigaste färdsätt och oavsett om resorna medfört tidsvinst. I fråga om flygresor krävs dock att det är det billigaste flygalternativet på den aktuella sträckan och vid den ifrågavarande tidpunkten (se Skatteverkets skrivelse 2005-10-05 dnr 130 522869-05/111).
Om det saknas godtagbara allmänna transportmedel, ska utgifter för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Detta gäller också den som använt en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för.
Enligt ett förarbetsuttalande (prop. 1992/93:127 s. 45) bör avdrag för kostnader för tågresor medges även om tåg inte skulle vara billigaste färdsätt. Vidare bör inte krävas att billigaste alternativ utnyttjas. Även kostnader för reguljär resa i första klass med s.k. snabbtåg bör berättiga till avdrag.
Även om detta inte är det billigaste färdsättet medges avdrag även för skälig kostnad för flygresa. Därmed avses det billigaste till buds stående alternativet för den aktuella sträckan vid den tidpunkt då resan företas. Det förutsätts att resan företas med reguljär flygförbindelse och inte med t.ex. ett chartrat flygplan. Avdrag bör dock medges i sistnämnda fall om detta alternativ är det billigare.
Genom RÅ 2002 ref. 35 är det klarlagt att resor till bostaden i samband med helger under pågående tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten är att anse som hemresor och inte som resor i tjänsten även för anställda i byggnads- och anläggningsbranschen. Har den anställde fått traktamentsersättning under vistelsen i hemmet, ska ersättningen behandlas som skatte- och avgiftspliktig lön. Rätt till avdrag för ökade levnadskostnader motsvarande dagtraktamente finns inte för de dagar då övernattning sker i hemmet. Däremot kan rätt till avdrag för utgifter för logi som den anställde haft på arbetsorten finnas även om den anställde rest hem under helgen, se avsnitt 4.3.2. Den anställde har vidare rätt till avdrag för hemresor. Någon reducering av avdraget för hemresor med belopp motsvarande traktamente ska inte ske.
För den som haft förmån av fri hemresa föreligger en motsvarande avdragsrätt. Avdragsrätten prövas på samma sätt som om den skattskyldige själv haft utgiften för hemresorna. Värdet av förmånen ska tas upp som skattepliktig intäkt.
Utgifter för särskilda resor inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska dras av. Avdragsrätten gäller bara när resor företas mellan två platser inom EES. Om resan påbörjas eller avslutas på någon plats utanför EES får utgiften inte till någon del dras av. Med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst avses första resan när tjänsten börjar respektive den sista resan när tjänsten slutar.
Avdragsrätten gäller skäliga utgifter för särskilda resor inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Vid bedömningen om utgifterna är skäliga gäller samma förutsättningar som tillämpas för avdrag för hemresor. Se ovan avsnitt 9 "Hemresor".
Detsamma gäller för förmån av resa mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresa) om inte resan föranletts av inkomstgivande arbete i en verksamhet som bedrivs av någon som står i intressegemenskap med den som lämnar förmånen.
Skattefriheten gäller också kostnadsersättning för sådana resor förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna, eller när det gäller resa med egen bil, 18 kr per mil.
Att som enda ersättning för arbetet få resan betald är av så speciell karaktär att värdet av resan har undantagits från beskattning. Detta gäller t.ex. personer som medverkar i debattprogram i TV, funktionärer som arbetar i ideella föreningar m.fl.
Förmån av resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan resa ska inte tas upp som intäkt hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Avdrag ska inte medges för utgifter för resan. Skattefriheten gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell.
Har den skattskyldige haft förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller fått kostnadsersättning för sådan resa ska förmånen resp. ersättningen inte tas upp som intäkt under förutsättning att resan sker mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Kostnadsersättningen är skattefri till den del den inte överstiger de faktiska utgifterna för resan och vid körning med egen bil inte överstiger det avdrag som ska dras av för resor med egen bil enligt den schablon som gäller för resor mellan bostad och arbetsplats.
Är ersättningen större än de faktiska utgifterna är skillnadsbeloppet skattepliktigt som lön. Är utgifterna större än ersättningen är den del av utgifterna som överstiger ersättningen inte avdragsgill. Utgifter för resor som inte avser resa inom EES är inte i något fall avdragsgilla.
Med anställningsintervju avses sådan intervju som görs vid personlig inställelse och som företas innan ett eventuellt anställnings- eller uppdragsförhållande föreligger mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och mottagaren.
I begreppet anställningsintervju ligger också att det ska vara fråga om en intervju som ska ha till syfte att bedöma om den skattskyldige ska erbjudas en viss tjänst.
De fasta resekostnads- och traktamentsersättningar som Europaparlamentet betalar till sina företrädare där ska tas upp som intäkt bara till den del ersättningen kan antas väsentligt överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka.
Skulle ersättningen väsentligt överstiga de utgifter som den är avsedd att täcka betraktas den överskjutande delen av ersättningen som skattepliktig. Så kan vara fallet om ersättningen är orimligt hög så att det beträffande den delen av den i verkligheten är fråga om förtäckt vederlag och inte ersättning för utgifter (prop. 1995/96:152 s. 68).
Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd vid omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet ska göra avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden enligt bestämmelserna om arbetsresor.
Om skattskyldig får ersättning för ökade levnadskostnader och för utgifter för hemresor ska avdrag göras för ökade levnadskostnader enligt de regler som gäller för tillfälligt arbete på annan ort och för utgifter för hemresor. Avdraget för ökade levnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen ersättning eller de schablonbelopp som gäller vid tillfälligt arbete. Jfr avsnitt 5.2.1.1, 5.2.1.2 och 9. För avdragsrätt för ökade levnadskostnader och för utgifter för hemresor krävs att avståndet mellan bostaden och utbildningsorten överstiger 50 kilometer och att den skattskyldige övernattat på utbildningsorten.
Har den skattskyldiges anställning upphört på grund av uppsägning får avdrag inte göras för tid efter första året efter uppsägningstidens utgång.
Förmån av utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling behandlas inte i detta meddelande. Sådana förmåner behandlas i Skatteverkets meddelande med information om vissa förmåner (SK M 2006:21).
*Ersättning för ökade levnadskostnader på den vanliga verksamhetsorten eller annan ersättning för ökade levnadskostnader som utbetalas utan samband med övernattning, såsom vid vistelse i hemmet i samband med hemresor.
Ersättningen är att jämställa med kontant lön. Skatteavdrag ska göras och arbetsgivaravgifter betalas på utbetalda belopp.
*Ersättning för ökade levnadskostnader vid förrättning som varar högst tre månader.
Om dagtraktamente överstiger 200 kr (100 kr för halv dag) ska skatteavdrag göras och arbetsgivaravgifter betalas på det överskjutande beloppet som jämställs med lön. Skatteavdrag ska göras och arbetsgivaravgifter betalas på utgiven ersättning för logiutgift till den del den överstiger 100 kr, om mottagaren inte visat att logiutgifterna varit högre.
*Ersättning för ökade levnadskostnader vid förrättning som varar längre tid än tre månader men inte längre tid än två år.
Om dagtraktamente för hel dag överstiger 140 kr (70 procent av helt maximibelopp) ska skatteavdrag göras och arbetsgivaravgifter betalas på det överskjutande beloppet som jämställs med lön.
Skatteavdrag ska göras och arbetsgivaravgifter betalas på utgiven ersättning för logiutgift till den del den överstiger 100 kr, om mottagaren inte visat att logiutgifterna varit högre.
*Ersättning vid förrättning som varar längre tid än två år. Om dagtraktamente för heldag överstiger 100 kr (50 procent av helt maximibelopp) ska skatteavdrag och arbetsgivaravgifter betalas på det överskjutande beloppet som jämställs med lön. Skatteavdrag ska göras och arbetsgivaravgifter betalas på utgiven ersättning för logiutgift till den del den överstiger 100 kr, om mottagaren inte visat att logiutgifterna varit högre.
Skatteverket utfärdar årligen allmänna råd om normalbelopp för ökade levnadskostnader för olika länder.
* Ersättning för ökade levnadskostnader vid förrättning som varar högst tre månader.
Om dagtraktamente överstiger normalbeloppet (halvt normalbelopp för halv dag) för ifrågavarande land, ska skatteavdrag göras och arbetsgivaravgifter betalas på det överskjutande beloppet som jämställs med lön. Skatteavdrag ska göras och arbetsgivaravgifter betalas på utgiven ersättning för logiutgift till den del den överstiger ett halvt normalbelopp för ifrågavarande land, om mottagaren inte visat att logiutgifterna varit högre.
* Ersättning för ökade levnadskostnader vid förrättning som varar längre tid än tre månader men inte längre tid än två år.
Om dagtraktamente för hel dag överstiger 70 procent av normalbeloppet för ifrågavarande land, ska skatteavdrag göras och arbetsgivaravgifter betalas på det överskjutande beloppet som jämställs med lön. Skatteavdrag ska göras och arbetsgivaravgifter betalas på utgiven ersättning för logiutgift till den del den överstiger ett halvt normalbelopp för ifrågavarande land, om mottagaren inte visat att logiutgifterna varit högre.
* Ersättning för ökade levnadskostnader vid förrättning som varar längre tid än två år.
Om dagtraktamente för hel dag överstiger 50 procent av normalbeloppet för ifrågavarande land, ska skatteavdrag göras och arbetsgivaravgifter betalas på det överskjutande beloppet som jämställs med lön. Skatteavdrag ska göras och arbetsgivaravgifter betalas på utgiven ersättning för logiutgift till den del den överstiger ett halvt normalbelopp för ifrågavarande land, om mottagaren inte visat att logiutgifterna varit högre.
* Dagtraktamente har utbetalats och kostförmån tillhandahållits.
Om utbetalat dagtraktamente överstiger vad som arbetstagaren får avdrag för efter minskning för kostförmån (se avsnitt 7) ska överskjutande belopp jämställas med lön. Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på beloppet.
Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättning för utgifter för hemresor och förmån av fri hemresa. Skattemyndigheten får dock efter ansökan av arbetsgivaren besluta att skatteavdrag inte ska göras för förmån av fri hemresa eller ersättning för utgifter för hemresa med allmänna transportmedel till den del ersättningen inte överstiger avdragsgillt belopp enligt 12 kap. 24 § IL (se ovan under avsnitt 9). Sådant beslut påverkar inte skyldigheten för arbetsgivaren att betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift.
Arbetsgivaren ska inte göra skatteavdrag för förmån av fri resa inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst eller ersättning för utgifter för sådan resa. Arbetsgivaren är dock skyldig att betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift på förmånen eller ersättningen, om det inte är sådan resa som är undantagen från beskattning (se vidare avsnitt 10 Inställelseresor och 10.3 Fria inställelse- och arbetsresor när ingen annan ersättning än resan erhålls).
Skatteavdrag ska inte göras och arbetsgivaravgifter inte betalas i de fall förmån av fri resa eller ersättning för sådan resa inte utgör skattepliktig intäkt för den skattskyldige (se avsnitt 11 Intervjuresor). Skulle förmånen eller ersättningen vara helt eller delvis skattepliktig för den skattskyldige ska den skattepliktiga delen behandlas som lön. Vidare ska i sådant fall utgivaren göra skatteavdrag, betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift på den del som behandlas som lön.
Arbetsgivare som vid tjänsteresa betalar ut traktamentsersättning eller ersättning för utgift för logi som understiger eller motsvarar de schablonbelopp för vilka den anställde har rätt till avdrag eller, såvitt gäller utgifter för logi, det faktiska utlägget, ska i kontrolluppgiften med kryss ange att sådan ersättning har betalats ut. De utbetalda beloppen behöver inte anges, s.k. tyst kvittning.
Har ersättning för ökade levnadskostnader betalats för en eller flera tjänsteresor som omfattar en sammanhängande period av mer än tre månader, ska detta anges i kontrolluppgiften. Kontrolluppgiften ska också innehålla upplysning om i vad mån det är fråga om förrättning i Sverige eller utomlands.
Efter föreläggande av skattemyndigheten ska arbetsgivaren lämna upplysning även om de övriga utbetalda beloppens storlek
Om arbetsgivaren har betalat ut traktamente och tillhandahållit kostförmån ska den del av traktamentet som inte är avdragsgill för den anställde jämställas med lön och redovisas på kontrolluppgiften. Detta gäller också när en anställd under pågående förrättning rest hem under helgen och uppbär traktamente vid vistelsen i hemmet. Dessutom kan det bli fråga om att ta upp kostförmån till beskattning.
Arbetsgivare som betalar ut dagtraktamente som överstiger för den anställde avdragsgilla schablonbelopp eller ersättning för utgift för logi som överstiger det faktiska utlägget eller, om detta inte visas, 100 kr såvitt gäller tjänsteresa i Sverige, och med ett halvt normalbelopp för aktuellt land såvitt gäller tjänsteresa utomlands, ska behandla den överskjutande delen som lön.
Den omständigheten att viss del av ersättningen ska behandlas som lön innebär att arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på den överskjutande delen.
Traktamentsersättning och ersättning för utgifter för logi som inte behöver tas upp med belopp i kontrolluppgiften behöver inte heller redovisas i deklarationen, s.k. tyst kvittning. Om avdrag yrkas för ökade levnadskostnader ska traktamentsersättning och ersättning för utgift för logi tas upp som intäkt i deklarationen.
Traktamentsersättning och ersättning för utgifter för logi vid resa i tjänsten som inte varit förenad med övernattning ska anges som lön, arvode eller motsvarande. Detsamma gäller ersättning i samband med tillfälligt arbete, dubbel bosättning, hemresor och inställelseresor.
¹Beträffande beskattningsåret 2006 och 2007 års taxering, se SKV M 2005:30.