Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från Regeringsrätten

Pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen

Beslutande instans: Regeringsrätten

Datum: 2005-05-16

Område: Inkomstskatt - Tjänst

Dnr/målnr/löpnr:
6582-04
Fråga om rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen när den skattskyldige under tidigare beskattningsår intjänat pensionsrätt i anställningen.

Inkomstskatt taxeringsåren 2005-2007

Skatterättsnämndens förhandsbesked daterat den 1 november 2004 har inte redovisats tidigare, varför detta inledningsvis refereras.

SKATTERÄTTSNÄMNDEN

Bakgrund

X AB avsätter månadsvis ett belopp till en tjänstepensionsförsäkring (fondförsäkring) till en anställds, A, tjänstepension. Försäkringen administreras av en försäkringsmäklare. Denna pensionslösning medför betydande kostnader i form av avgifter, både till mäklaren och till fondförvaltarna. För att undvika denna merkostnad överväger A att i samråd med sin arbetsgivare avstå från pensionsrätten mot högre lön. Avståendet skall inte avse redan intjänad pensionsrätt. En förutsättning för detta är att A kan göra avdrag för eget pensionssparande enligt 59 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, i samma utsträckning som X AB har avdragsrätt för de premier som X AB för närvarande betalar för A:s pension.

Frågeställning

A har ställt följande fråga till Skatterättsnämnden:

Om jag avsäger mig min pensionsrätt kommer jag då att kunna göra pensionssparavdrag i enlighet med 59 kap. 5 § tredje stycket IL?

Förhandsbesked

A har inte rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket IL.

Motivering

”En skattskyldig har – utöver det belopp som anges i 59 kap. 5 § första stycket IL – enligt tredje stycket samma bestämmelse rätt till pensionssparavdrag med 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp, om han helt saknar pensionsrätt i anställning. Ordalydelsen ger uttryck för att en bedömning av om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning inte skall begränsas till förhållandena aktuellt beskattningsår utan avse även tidigare intjänad pensionsrätt. Med hänsyn härtill och då A har pensionsrätt i sin anställning hos X AB är bestämmelsen inte tillämplig för honom.”

REGERINGSRÄTTEN

A överklagade Skatterättsnämndens förhandsbesked och yrkade att Regeringsrätten med ändring av förhandsbeskedet skulle förklara att han hade rätt till pensionssparavdrag enligt
59 kap. 5 § tredje stycket IL.

A anförde bl.a. följande: Det förhandsbesked som lämnats av Skatterättsnämnden innebär att avdrag enligt 59 kap. 5 § IL inte kan medges om den skattskyldige någon enda gång under sin yrkesverksamma tid haft pensionsrätt i anställning. Om en jämförelse görs med hur stor andel av inkomsten som en skattskyldig kan avsätta via bruttolöneavstående till en tjänstepensionsförsäkring framkommer en skevhet som måste anses som helt orimlig. Det årliga bruttolöneavstående till tjänstepensionsförsäkring som medges motsvarar nämligen beloppsmässigt det som anges i 59 kap. 5 § IL och någon begränsning på grund av tidigare pensionsrätt i anställning görs inte. Motsvarande skevhet framkommer vid en jämförelse med en skattskyldig som väljer att bedriva enskild näringsverksamhet i stället för att vara anställd. Det är uttalat i så gott som all annan inkomstskattelagstiftning att bedömningen av den skattskyldiges beskattningsbara inkomst och avdragsrätten i relation till denna skall göras utifrån de förhållanden som föreligger vid varje enskilt beskattningsår och inte utifrån förhållanden som förelegat långt tidigare. Att tolka lagstiftningen på det sätt som Skatterättsnämnden gör och därmed lägga förhållanden som är relaterade till tidigare beskattningsår till grund för avdragsrätten under ett senare beskattningsår måste därför anses oförenligt med lagstiftningens syfte. Tolkningen medför dessutom att den skattskyldige tvingas vidta orimliga planeringsåtgärder innan det yrkesverksamma livet påbörjas så att tryggandet av den framtida pensionen inte äventyras.

Skatteverket bestred bifall till överklagandet och ansåg att frågan skulle besvaras på det sätt Skatterättsnämnden gjort.

Skatteverket anförde bl.a. följande: Skatterättsnämnden skriver i sin motivering att ordalydelsen i 59 kap. 5 § tredje stycket IL ger uttryck för att bedömningen av om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning inte skall begränsas till förhållandena under aktuellt beskattningsår utan även avse tidigare intjänad pensionsrätt. Bestämmelsen i fråga skall enligt Skatteverket tolkas med beaktande av beskattningsårets slutenhet. Det innebär att frågan om den skattskyldige skall anses helt sakna pensionsrätt i anställning skall bedömas utifrån den situation som råder under beskattningsåret i fråga. Om den skattskyldige under beskattningsåret har en anställning, i vilken han eller hon under tidigare beskattningsår tjänat in pensionsrätt, saknar inte personen i fråga pensionsrätt i den anställning som innehas under det aktuella beskattningsåret, även om något nytt intjänande inte sker under beskattningsåret.

Regeringsrättens avgörande

Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Skälen för Regeringsrättens avgörande

Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.

Kommentar:
För den som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning finns en möjlighet till dispens i 59 kap. 9 § IL.