Kontakta oss
Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från Regeringsrätten

Skattefrihet för inkomst av specialbyggnad

Beslutande instans: Regeringsrätten

Datum: 2005-05-02

Område: Inkomstskatt - Näring

Dnr/målnr/löpnr:
7689-04
Skattefriheten för inkomst av specialbyggnad (vårdbyggnad) begränsas till ett belopp motsvarande den del av resultatet av verksamheten som motsvarar det marknadsmässiga hyresvärdet minskat med de utgifter som belöper på användningen av byggnaden.

Inkomsttaxering 2003

I överklagande av taxeringsbeslut för bl.a. år 2003 yrkade NN AB (bolaget) att bolagets hela inkomst skulle undantas från beskattning med hänvisning till att samtliga inkomster härrörde från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden vid fastighetstaxeringen skall anses som specialbyggnad (vårdbyggnad).

Genom obligatoriskt omprövningsbeslut begränsade Skatteverket skattefriheten till ett belopp motsvarande en beräknad hyresintäkt för fastigheten och bestämde bolagets taxering till visst belopp.

Allmänna ombudet hos Skatteverket (AO) ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden och hemställde att skattefriheten enligt 7 kap. 21 § inkomstskattelagen skulle begränsas till att gälla den del av bolagets inkomst som kan anses utgöra inkomst av själva fastigheten.

Skatterättsnämnden fann i förhandsbesked den 20 december 2004 att bolaget är skattskyldigt för resultatet i vårdverksamheten till den del det överstiger värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen.

AO överklagade och yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas. Även bolaget överklagade och yrkade att skattefriheten skulle omfatta samtliga inkomster i vårdverksamheten alternativt de inkomster är att hänföra till vårdintäkter.

Regeringsrätten fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Nedan återges Skatterättsnämnden motivering till förhandsbeskedet som inte tidigare refererats.

”Enligt 7 kap. 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) är ägare till en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152),FTL, inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § FTL skall anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning. Bestämmelserna infördes år 1980 i samband med tillkomsten av FTL och fanns vid införandet av inkomstskattelagen i 54 § första stycket c kommunalskattelagen (1928:370) och 7 § 7 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Motsvarande regler om frihet från skatt på inkomster från fastigheter som var undantagna från fastighetsskatt hade funnits sedan kommunalskattelagens tillkomst. Överföringen till inkomstskattelagen föranledde endast vissa redaktionella ändringar (se prop. 1999/2000:2 del 2 s. 91 samt SOU 1997:2 del 1 s. 48 och del 2 s. 77).

Bolaget bedriver konvalescentvård och tillhandahåller korttidsboende för äldre. Denna verksamhet bedrivs i byggnad på den av bolaget ägda fastigheten. Byggnaden är taxerad som specialbyggnad enligt 2 kap. 2 § FTL. Sökanden vill ha besked hur verksamheten skall inkomstbeskattas mot bakgrund av att byggnaden vid fastighetstaxeringen är undantagen från skatteplikt som vårdbyggnad.

Nämnden gör följande bedömning.

Enligt lagtextens nuvarande lydelse är en ägare till en fastighet som avses i 3 kap. 2 § FTL inte skattskyldig för inkomster som härrör från användningen av fastigheten för ändamål som medför att byggnaden ifråga skall anses som en specialbyggnad (undantag görs för vissa specialbyggnader). Av förarbetena till 1980 års lagstiftning framgår inte annat än att skattefriheten skall avse inkomst från själva fastigheten (se prop. 1980/81:67 s. 23 ff.). Det överensstämmer också med vad som gällde tidigare. Någon osäkerhet om att nuvarande lagtext alltjämt omfattar sådana inkomster råder inte. Däremot har det hävdats att bestämmelsen kan tolkas så att skattefriheten utvidgats till att omfatta även övriga förvärvsinkomster som kan uppkomma med anledning av verksamhet som bedrivs i en specialbyggnad. I det sammanhanget har åberopats ett rättsfall från Regeringsrätten där ett aktiebolag som hyr ut tennisbanor inrymda i byggnader som vid fastighetstaxeringen indelats som skattefria specialbyggnader (idrottsanläggning) inte ansetts vara skattskyldigt för hyresinkomsterna (RÅ 2003 ref. 55).

I en situation då lagtexten inte är entydig kan ledning sökas i förarbetena. Dessa ger uttryck för en restriktiv tolkning av bestämmelsen. Praxis ger enligt nämndens uppfattning inte heller stöd för att andra inkomster än typiska fastighetsinkomster omfattas av skattefriheten. Med hänsyn härtill finner nämnden att endast inkomst som kan hänföras till själva fastigheten är skattefri med stöd av bestämmelsen. Tillämpat på förevarande fall skall den del av resultatet av vårdverksamheten som uppkommer på grund av att den egna fastigheten hyresfritt kan användas i verksamheten undantas från beskattning. I konsekvens härmed är utgifterna i denna skattefria del av verksamheten inte avdragsgilla.

Vid sådant förhållande måste en uppdelning ske av resultatet i förhållande till vad som är att hänföra till den ena eller andra verksamhetsdelen. Inkomsten i den skattefria delen av verksamheten får anses motsvara det marknadsmässiga hyresvärdet minskat med de utgifter som belöper på användningen av byggnaden. Kvarvarande del motsvaras av den skattepliktiga delen av vårdverksamheten.”