På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Promemorian Nedsättning av egenavgifter; remiss 2009-11-18 (Fi2009/7326)

Datum: 2010-01-11

Dnr/målnr/löpnr:
131 851843-09/112
Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen
103 33 Stockholm

1 Sammanfattning

Skatteverket avstyrker förslaget om nedsättning av egenavgifter. När man inför avgiftslättnader för vissa kategorier anställda eller för vissa slag av företag innebär det att reglerna för socialavgifter blir allt mer komplicerade, den administrativa bördan för företagen ökar och det uppstår risk för att de olika formerna för nedsatta avgifter kolliderar med varandra så att olika begränsningsregler för stöden måste tillskapas. Varje sådan förändring av avgiftssystemet medför att regelverket blir svåröverskådligt och att risken för felredovisningar ökar. I det nu aktuella förslaget måste hänsyn också tas till andra former av offentliga stöd. Det innebär att företagare kan bli återbetalningsskyldiga om individuella eller nationella tak för stöden överskrids, vilket är olyckligt. Den särskilda begränsningsregeln för handelsbolag eller för andra former av näringsverksamhet som bedrivs gemensamt kan medföra sekretessproblem när det gäller fördelning av de olika delägarnas avdragsyrkanden. Begränsningsregeln kan också innebära kontrollproblem för Skatteverket i prövningen av hur stort avdrag som den enskilde har rätt till, i synnerhet för den som är delägare i flera handelsbolag eller andra gemensamma verksamheter.

 

2 Statligt stöd

Det som särskilt komplicerar den föreslagna sänkningen är EU:s regler om statsstöd. De innebär att endast s.k. stöd av mindre betydelse får ges företag och det är den myndighet som ger stödet, i detta fall Skatteverket, som ska ansvara för att de belopp som ges inte överskrider de olika stödtak som finns. Ett företag måste därför, innan ett stöd av mindre betydelse beviljas, lämna en redogörelse för övriga sådana stöd som företaget mottagit under det innevarande beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren. För närvarande finns det ingen risk för merparten av företagarna att de överskrider taket för tillåtna stöd av mindre betydelse, eftersom taket är satt så högt som 200 000 euro under en treårsperiod. Men för en betydande grupp småföretagare, nämligen för dem som är jordbrukare, ges andra stöd av mindre betydelse som innebär risk för att stödtaket överskrids. Detta beror på att taket för den enskilda jordbrukaren är så lågt som 7 500 euro under en treårsperiod. Även fiskerisektorn och vägtransportsektorn har lägre stödtak. Det krävs därför ingående kunskaper hos i synnerhet jordbrukare om vilka andra statliga stöd av mindre betydelse den enskilda företagaren kan ha fått under de senaste tre åren. Jordbrukaren ska särskilja dessa stöd från de olika former av direkta stöd från EU han eller hon också kan ha fått och som inte ska räknas med bland stöden av mindre betydelse.

 

3 Nationella tak

Ett särskilt problem är de nationella taken som också finns för stöd av mindre betydelse. Inom jordbruks- och fiskerisektorn är dessa tak låga och det kan in-träffa att de överskrids. Skatteverket ska enligt förslaget även ansvara för att de nationella taken inte överskrids. Verket ska därför rapportera till Jordbruksverket respektive till Fiskeriverket om lämnade stöd i form av sänkta egenavgifter. Dessa myndigheter för register över stöd av mindre betydelse enligt jordbruks- respektive fiskeriförordningen. Stödmyndigheten kan därmed enligt vad som anges i promemorian kontrollera att såväl de individuella som de nationella taken inte överskrids genom att kontakta Jordbruksverket respektive Fiskeriverket. Enligt Skatteverkets mening är det inte möjligt att annat än i efterhand, dvs. när taxeringsarbetet för det aktuella taxeringsåret är avslutat, kunna konstatera om de sammanlagda stöd i form av sänkta egenavgifter som ett år har getts de berörda näringsidkarna överskrider det nationella taket. En preliminär bedömning kan dock göras när de lämnade deklarationerna är lämnade och de olika uppgifterna i deklarationerna har registrerats. Under det därefter pågående arbetet med gransk-ning av deklarationerna kan det ske förändringar av de begärda nedsättningarna av egenavgifter. Om taken för stöd överskrids har företagaren inte rätt till stödet. Den som har fått ett stöd blir skyldig att återbetala stödet i sin helhet i de fall taket för stödet har överskridits. Detta synes också gälla för det fall det nationella taket för den aktuella sektorn har överskridits. Detta beskrivs på s.15-16 i promemorian utan att det framgår något om vilka konsekvenserna kan bli för de enskilda näringsidkarna om det vid taxeringsperiodens utgång konstateras att det  nationella taket har överskridits.

 

4 Handelsbolag

Den föreslagna sänkningen medför också att det måste skapas särskilda begränsningsregler för dem som bedriver sin näringsverksamhet i form av handelsbolag vilket ytterligare ökar den administrativa bördan för näringsidkare med handelsbolag. Skälet är att reglerna om stöd av mindre betydelse inte tar sin utgångspunkt i den avgiftsskyldige utan i varje enskilt företag. Om det i bolaget finns flera bolagsmän som betalar egenavgifter riskerar det sammanlagda stödet för företaget att överstiga stödtaket. Därför föreslås att den sammanlagda summan av avdrag för samtliga delägare i ett handelsbolag inte får överstiga 20 000 kronor per år och bolag. Det innebär i ett handelsbolag med flera aktiva delägare än två att delägarna måste ha insyn i hur övriga delägare gör avdrag från egenavgifterna. Denna begränsningsregel föreslås gälla även för övriga fall där flera personer bedriver en gemensam verksamhet.
 
Beloppsgränsen 20 000 kr för handelsbolagen gäller oavsett hur många delägare som finns. Skatteverket ska kunna kontrollera att summan av delägarnas avdrag från egenavgifterna inte överskrider taket. Eftersom Skatteverkets delägarregister inte alltid har aktuella uppgifter kan det bli aktuellt att varje delägare ska lämna uppgift om vilka övriga delägare är för att Skatteverket ska kunna kontrollera att taket inte överskrids. Det kan uppstå mycket komplicerade beräkningar i de fall någon bedriver enskild näringsverksamhet samtidigt som personen är delägare i ett handelsbolag. Om samma person också bedriver ytterligare en verksamhet gemensamt med sin make kan det bli synnerligen svårt att beräkna hur stor nedsättning av egenavgifterna personen är berättigad till.
 
För handelsbolagsdelägare samt i fall där makar m.fl. driver verksamhet gemensamt uppkommer även sekretessproblem. Skatteverket får exempelvis inte informera delägare A vad delägare B har yrkat eller redovisat i sin deklaration, vilket kan innebära svårigheter för delägaren att förstå en eventuell begränsning vid beräkningen av avdraget.

 

5 Intressegemenskap

Enligt de föreslagna reglerna ska det krävas att den företagare som yrkar de sänkta egenavgifterna måste lämna uppgifter om andra företag som den uppgiftsskyldige står i intressegemenskap med. Det beror på att de maximala stödnivåerna enligt kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse räknas per företag. Med ett företag avses i detta sammanhang inte endast den enskilda näringsidkaren utan enligt EG-domstolens praxis kan begreppet företag omfatta även andra bolag och enskilda näringsidkare som står i intressegemenskap med den uppgiftsskyldige på ett sådant sätt att de räknas som ett enda företag med avseende på stöd av mindre betydelse. Det kan exempelvis vara företag som ingår i en och samma koncern, företag som den enskilda näringsidkaren själv driver i de fall då en person driver flera verksamheter eller företag där han eller hon är delägare. Som framgår av promemorian följer den närmare avgränsningen av vad som avses med ett företag av EG-domstolens och kommissionens praxis och kan skilja sig från svenska regler. I vilken utsträckning en eller flera verksamheter utgör ett företag får därför avgöras av rättstillämpningen. Det kan för den enskilda företagaren innebära en osäkerhet i och med att han ska bedöma om de samband med andra företagare han har kan innebära intressegemenskap enligt EG-domstolens och kommissionens praxis som inte är så lättillgänglig.

 

6 Kostnadsberäkning

Engångskostnader
Skatteverket kommer att få betydande engångskostnader för anpassning av nuvarande deklarationsblanketter och den elektroniska deklarationen samt för det interna IT-stödet med bl.a. lagring och prövning av uppgifter som krävs för att upprätthålla statsstödsreglerna respektive IT-stöd för rapportering till övriga stödgivande. Till detta kommer kostnader för framtagning av broschyr, information på webbplatsen samt extern marknadsföring.
 
De föreslagna reglerna kan förväntas väcka många frågor bland företagarna i synnerhet på grund av de olika begränsningsreglerna beträffande statsstöd och beträffande handelsbolag. Detta kräver därför omfattande utbildningsinsatser med framtagning av utbildningsmaterial och utbildning av personal på skatteupplysningen samt den personal som handlägger näringsidkares självdeklarationer. Kostnaderna för detta beräknas uppgå till i promemorian angivet belopp.

 
Årliga kostnader
Årlig kostnad för Skatteverket består i huvudsak av hantering av de i deklarationerna gjorda ansökningarna. Initialt kommer sannolikt krävas en stor mängd ändringar i ansökningarna, i synnerhet beträffande de verksamheter där det sammanlagda stödtaket är lågt samt beträffande handelsbolag och andra former av gemensamt bedriven verksamhet. Det kan antas att kostnaderna är högst de första åren när reglerna är nya och innehåller för de skattskyldiga helt nya regler om statsstöd att ta hänsyn till. Skatteverket beräknar att de årliga kostnaderna kan uppgå till de i promemorian angivna beloppen.
 
Detta yttrande har beslutats av undertecknad tf generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarit rättschefen Vilhelm Andersson, skattedirektören Urban Strömberg, sektionschefen Svante Strid och rättslige experten Mikael Sindahl, föredragande.