På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Fondskatteutredningens promemoria om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare. (Dnr Fi 2010/668)

Datum: 2010-04-06

Dnr/målnr/löpnr:
131 89469-10/112
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslaget som utredningen lämnar men har vissa förslag till förtydliganden och förändringar. Skatteverket föreslår följande:

- att schablonintäkt lägre än 800 kr är skattefri för den som inte fyllt 18 år
- att det klargörs vilka utländska fonder som omfattas av förslaget
- att det tydliggörs vad som gäller för skattskyldigheten för fonden
- att tidpunkten för äganderättens övergång klargörs i vissa fall
- att för juridiska personer kan i vissa fall två schablonintäkter tas ut
- att det tydliggörs vad som gäller begränsat skattskyldiga
- att alla börshandlade fonder omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet
- att kontrolluppgiftskyldighet även ska omfatta begränsat skattskyldiga
- att nuvarande regler i 13 kap. 1 § LSK ses över och moderniseras.

2 Skatteverkets synpunkter på förslagen i utredningen

2.1 Skattefritt belopp

Förslaget om schablonintäkt innebär att väldigt många personer, främst barn, måste lämna en inkomstdeklaration. Idag innehålls preliminär skatt för fysiska personer vid utdelning. Om personen inte har några andra inkomster taxeras dessa maskinellt, vilket innebär att någon självdeklaration varken behöver tas fram eller godkännas. Skatteverket bedömer att förslaget innebär att ytterligare 1 - 1,5 miljoner personer blir deklarationsskyldiga. 
 
För att förenkla för barn som har mindre schablonintäkter och för att underlätta för Skatteverket föreslås att schablonintäkt lägre än 800 kr är skattefri för den som inte fyllt 18 år, vid beskattningsåret ingång. Beloppet föreslås vara ett gränsbelopp för varje person. Det innebär att om schablonintäkten är högre än fribeloppet beskattas hela beloppet.
 
Skatteverket föreslår även att kontrolluppgiftsskyldigheten omfattar alla schablonintäkter. Det innebär att Skatteverket håller reda på om en person har ett underlag som understiger gränsbeloppet och om det i så fall är skattefritt. 

2.2 Vilka utländska fonder omfattas?

Förslaget omfattar alla investeringsfonder, vilket innebär att det även gäller motsvarande utländska företeelser. I många länder finns både kontraktsrättsliga och associationsrättsliga fonder. I Sverige finns enbart den första kategorin. Den civilrättsliga skillnaden mellan kontraktsrättsliga och associationsrättsliga fonder är så avgörande att det enligt verket är tveksamt om associationsrättsliga fonder kan anses vara en utländsk motsvarighet. Gränsdragningen av vad en utländsk motsvarighet är leder idag till många processer. Det finns oklarheter både avseende associationsrättliga fonder men även vilken placeringsinriktning en utländsk fond kan ha för att motsvara en svensk. Oklarheten kan exempelvis avse om en s.k. SICAV, som är ett bolag med rörligt aktiekapital, eller om en tysk fond som äger fastigheter motsvarar en svensk investeringsfond.
 
Skatteverket får inte kontrolluppgifter på underlaget från vissa utländska fonder. Reglerna förutsätter att en delägare själv då ska ta upp ett underlag för fondandelar som inte förtrycks i deklarationen. Det blir andelsägaren själv som ska avgöra om den utländska fonden kan jämställas med en svensk. Detta innebär självklart svårigheter för den delägare som vill göra rätt.
 
Svårigheten att avgöra vad som är en utländsk motsvarighet gäller både för andelsägaren och fonden /fondbolaget. Skatteverket anser därför att det är av stor betydelse att regeringen på ett så tydligt sätt som möjligt klargör vilka typer av utländska fonder som omfattas av förslaget.

2.3 Fondens beskattning

Enligt förslaget slopas deklarationsplikten för investeringsfonder. Skatteverket uppfattar förslaget som att fonden är ett skattesubjekt men att skattefrihet föreligger för inkomster på tillgångar enligt förslagen till 6 kap. 5 och 13 §§ inkomstskattelagen (IL). Fonden skulle därför kunna ha inkomster som inte är skattefria.
 
I ett förhandsbesked angående beskattning av en irländsk fond, där fonden skulle inneha andelar i svenska kommanditbolag blev, fondbolaget som legal ägare till andelarna beskattat. Det är däremot oklart hur en svensk fond, med likartade förutsättningar, skulle behandlas. Om fonden skulle anses vara en investeringsfond innebär förslaget att fonden kan bli beskattad men den behöver inte lämna någon deklaration.
 
Enligt Skatteverkets uppfattning finns det en risk för att, svenska liksom utländska fonder kan ha andra inkomster som inte omfattas av skattefriheten. Förslaget innebär att fonderna inte är deklarationsskyldiga, vilket i praktiken innebär att inkomsterna blir skattefria. Skatteverket anser därför att det bör tydliggöras vad som gäller för skattskyldigheten enligt 6 kap. 5 och 13 §§ IL och vad som avses med inkomst av tillgångar. Dessutom behövs ett klarläggande om fonderna skattemässigt kan ha andra inkomster och vad konsekvensen då blir.

2.4 Delägarens beskattning

Beräkning av underlag

Utredningen föreslår att underlaget för schablonintäkt ska beräknas utifrån värdet på fondandelarna vid årets ingång ökat med värdet på de fondandelar som förvärvats under året. Underlaget ska inte minskas med det som avyttras under året.
 
Den som handlar med börshandlade fonder omsätter normalt dessa andelar många gånger under samma år. Det innebär att den som aktivt handlar med fonder kommer att få ett underlag för schablonintäkt som flera gånger överstiger värdet av fondandelarna. För den som säljer ett fondinnehav och placerar likviden i andra fondandelar liksom för den som får andelar i arv eller gåva innebär förslaget att samma fondandelar ingår i mer än en schablonintäkt. Att samma andelar ingår i mer än ett underlag blir en form av dubbelbeskattning.
 
För att undvika denna dubbla beskattning skulle en reglering nödvändigtvis vara betydligt mer detaljerad och komplicerad än så som förslaget utformats. Skatteverket vill framhålla att det är viktigt att reglerna blir så enkla och enhetliga som möjligt. Verket anser därför att förslaget, om att i underlaget för schablonintäkten ingår köp samtidigt som försäljningar under året inte dras ifrån, är godtagbart även om det innebär en viss dubbel beskattning.

 

Förvärvstidpunkt

Enligt förslaget ska värdet på andelar vid förvärvstidpunkten läggas till vid beräkning av kapitalunderlaget. Enligt författningskommentaren till 36 § IL sägs att som förvärvstidpunkt räknas dagen för äganderättsövergången. Vissa fondandelar går inte att lösa in dagligen utan det sker en gång i månaden eller en gång varje kvartal. Det kan därför ifrågasättas om det är anmälan om att man vill lösa in en andel eller den faktiska omregistreringen som är avgörande. Skatteverket anser att det bör klargöras vad som gäller för dessa fall.
 
I 42 kap. IL anges vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital. Utredningen föreslår inte att schablonintäkt ska ingå i uppräkningen i 1 §. Som ett förtydligande föreslår Skatteverket att ordet schablonintäkt ingår i uppräkningen av skattepliktiga inkomster i 42 kap. 1 § IL

 

Juridiska personer

Förslaget innebär att kalenderår avgör underlaget för schablonintäkt. Skatteverket anser att det finns risk för att förslaget innebär att det inte går att påföra delar av schablonintäkten för juridiska personer som har brutet eller förlängt räkenskapsår. Motsvarande kan även uppkomma då en person ska redovisa resultat från ett handelsbolag med brutet eller förlängt räkenskapsår.
 
Följande exempel kan beskriva problemet: Ett bolag har ett räkenskapsår som löper från den 1/1 2011 till och med den 30/6 2012, vilket innebär att  beskattning sker taxeringsår 2013. Förslaget innebär att schablonintäkt för taxeringsåret 2013 endast omfattar kalenderåret 2012. Eftersom bolaget inte ska taxeras 2012 blir det svårt att påföra schablonintäkt för innehav och förvärv under kalenderåret 2011.
 
Skatteverket föreslår att mer än en schablonintäkt, i de fall räkenskapsåret är brutet eller mer än 12 månader, kan tas ut. Det innebär att om två räkenskapsår taxeras samma taxeringsår, beräknas schablonintäkten för varje år för sig.

 

Begränsat skattskyldiga

I förslaget sägs inget uttryckligen om vad som gäller för delägare som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Det kan konstateras att det inte föreslås någon förändring av 1 § Kupongskattelagen. Det får därför förutsättas att kupongskatt även fortsättningsvis ska betalas av den som är begränsat skattskyldig om han får utdelning från svensk investeringsfond.
 
Sverige kan vara skyldigt att sätta ned källskatt vid utdelning från en investeringsfond till en begränsat skattskyldig med hänsyn till bestämmelse i skatteavtal. En svensk investeringsfond ska enligt förslaget inte längre beskattas i Sverige. Däremot ska en investeringsfond i beskattningssammanhang behandlas som en juridisk person. Enligt Skatteverkets mening innebär detta, enligt de flesta skatteavtal som Sverige ingått, att kupongskatten ska sättas ner till lägre än 30 %.
 
Skatteverket anser att det bör tydliggöras vad som gäller för begränsat skattskyldiga både avseende utdelning från en investeringsfond liksom vad som gäller vid nedsättning av källskatt.

2.5 Kontrolluppgiftsskyldighet


Börshandlade fonder

Handeln med börshandlade fondandelar har de senaste åren ökat markant. Enligt lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK) omfattas endast dessa fonder av kontrolluppgiftsskyldighet om de är förvaltarregistrerade. I proposition 2001/02:25 togs denna fråga upp och regeringen sa då att de hade för avsikt att återkomma i denna fråga. Så har inte blivit fallet. Detta innebär att Skatteverket inte får några kontrolluppgifter vid försäljning av vissa av dessa börshandlade fonder. Vidare innebär det att dessa inte heller omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet för den föreslagna schablonintäkten.
 
Skatteverket föreslår därför att det görs en ändring i 10 kap. LSK, vilken innebär att även de fonder som inte är förvaltarregisterade omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet samt att det görs ett tillägg om detta i 11 kap. 18 § LSK.

 

Begränsat skattskyldiga

Enligt förslaget är en person som är begränsat skattskyldig i Sverige inte skattskyldig för schablonintäkt. Utredningen föreslår inte att någon kontrolluppgift ska lämnas för schablonintäkten för dessa personer.
 
Hittills är lagstiftningstekniken den att kontrolluppgifter som ska lämnas för obegränsat skattskyldiga när det gäller inkomster från olika typer av värdepapper även ska lämnas för begränsat skattskyldiga. Detta oavsett att dessa personer inte är skattskyldiga för inkomsterna i Sverige. Skatteverket uppfattar att skälet till detta, i första hand, är att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden om informationsutbyten med andra länder.
 
För att uppgifter ska kunna lämnas vidare till annat land anser därför Skatteverket att 12 kap. 2 § LSK kompletteras med en hänvisning till 11 kap. 16 - 20 §§ LSK.
 

Förbindelse enligt 13 kap. 1 § LSK

Även utländska fondbolag ska lämna kontrolluppgifter på schablonintäkt. Med utredningens förslag är det än mer viktigt att säkerställa att kontrolluppgifter avseende innehav i utländska fonder lämnas till Skatteverket.
 
I 13 kap. 1 § LSK regleras vilka utländska företag, som driver fondverksamhet i Sverige, och som ska lämna en skriftlig förbindelse om att lämna kontrolluppgifter. Fondhandeln har genomgått stora förändringar sedan denna bestämmelse infördes. Idag säljs många fonder enbart via s.k. fondtorg. Likaså är det även vanligt att fondföretaget ingår avtal med ett värdepappersinstitut om att sköta försäljning och inlösen av dess andelar. Detta innebär att vissa utländskt fondföretag inte kan lämna kontrolluppgifter och en förbindelse enligt ovan är onödig.
 
Skatteverket anser därför att nuvarande regler i 13 kap. 1 § LSK behöver ses över och moderniseras bl.a. för att skapa större möjlighet att kontrollera vilka utländska bolag som verkar på den svenska marknaden och för att underlätta för de fondbolag som inte kan lämna några kontrolluppgifter.

2.6 Konsekvenser för Skatteverket m.fl.

Promemorian föreslår att de ändrade reglerna börjar att gälla från den 1 januari 2011. För Skatteverkets del, med hänsyn till informationsinsatser, kontrolluppgifter, anpassning av system m.m. är denna tidpunkt för ikraftträdande fullt möjlig.
 
Skatteverket har tidigare till utredningen lämnat en preliminär kostnadsberäkning för IT-anpassning och informationsinsatser. Vid en förnyad bedömning uppskattar verket den totala kostnaden till 7 Mkr. Detta är en engångskostnad vid införandet. Kostnaden för den nya kontrolluppgiften avseende schablonintäkt uppskattas till 4 Mkr och för informationsinsatser samt interna utbildningskostnader till 3 Mkr. Den årliga underhållskostnaden uppskattas dessutom uppgå till ca 2 Mkr som framförallt avser systemunderhåll och informationsinsatser.
 
Som tidigare redovisats leder förslaget till att många som i dag taxeras maskinellt skulle bli tvungna att lämna en inkomstdeklaration. Skatteverket uppskattar att det handlar om 1 - 1,5 miljoner deklarationer (se p 2.1). Skulle förslaget genomföras såsom utredningen föreslår dvs. utan Skatteverkets förslag om skattefrihet för lägre schablonintäkter, beräknar Skatteverket att den årliga kostnaden uppgår till 45 Mkr. Detta omfattar kostnader att producera, att skicka ut deklarationer, hantera dessa och stora informationsinsatser för Skatteverket.
 
Även med Skatteverkets förslag till skattefritt gränsbelopp, beräknas minst 10 000 - 20 000 personer bli deklarationsskyldiga med förslaget. Detta innebär en ökad kostnad för Skatteverket om 2 Mkr.
 
Med hänsyn till detta anser även Skatteverket att det finns fel i utredningen när det gäller den administrativa bördan för både fondbolag och enskilda. Fondbolagen kommer i en mycket större omfattning än idag att vara skyldiga att lämna kontrolluppgift och därmed ökar även utskicket till kunderna. För de enskilda innebär förslaget en avsevärd börda att lämna inkomstdeklaration och att betala in en, ofta mycket liten, slutlig skatt.
 
Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit rättschef Vilhelm Andersson, enhetschef Urban Strömberg, sektionschef Svante Strid samt rättslige experten Karin Sköld Berzelius, föredragande.