På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Sök
Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning

Rättslig vägledninglänk till annan webbplats

Lyssna

Skatteverkets yttranden

Artistskattens infogning i skattekontosystemet

Datum: 2010-01-29

Dnr/målnr/löpnr:
131 899463-09
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Remiss 2009-12-03, Fi 2009/7634

Sammanfattning


 
Skatteverket tillstyrker promemorians förslag att skatteförfarandelagen även ska innehålla bestämmelser om redovisning och betalning av artistskatt. Skatteverket anser dock att ett beslutsförfarande bör införas vid skatteavdrag för artistskatt.

Allmänt


 
Promemorians förslag, att reglerna om redovisning och betalning av skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., A-SINK, infogas i skattekontosystemet och regleras i den föreslagna skatteförfarandelagen, SFL, välkomnas av Skatteverket. A-SINK och lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK, vilka båda reglerar beskattning av begränsat skattskyldiga personer, kommer därmed att i stor del ha samma regler vad gäller skatteavdrag och redovisning av skatt. Skatteverket anser dock att ett likartat lagtekniskt system mellan dessa båda lagar ska eftersträvas även i andra avseenden.

 

Behovet av beslutsförfarande


 
För att en utbetalare ska få göra skatteavdrag för SINK i stället för preliminär skatt krävs att Skatteverket fattat beslut därom och utbetalaren känner till beslutet. Anledningen till att lagstiftaren har ansett det vara nödvändigt med ett beslut för att utbetalaren ska vara skyldig att göra skatteavdrag är sannolikt att det många gånger kan vara svårt för en utbetalare att själv avgöra huruvida SINK är tillämplig på viss ersättning. Om så är fallet borde behovet av särskilt beslut för skyldighet att göra skatteavdrag vara än större vad gäller A-SINK, eftersom utbetalaren i sådant fall har att bedöma, inte bara huruvida betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig i Sverige, utan också i vad mån denne tillhör någon av de kategorier som omfattas av A-SINK, dvs. om mottagaren är att betrakta som artist, idrottsman eller artistföretag. Även mot bakgrund av förslaget om mottagarens ansvarighet för skatten, dvs. att denne kan göras ansvarig vid utebliven betalning (se nedan) måste det vara av intresse för mottagaren att redan initialt få besked om att skattskyldighet enligt A-SINK föreligger. Samma beslutsförfarande som gäller för SINK bör därför införas även beträffande A-SINK. Bestämmelsen i 13 kap. 1 § SFL om att Skatteverket ska besluta om SINK bör därför kompletteras så att paragrafen även omfattar A-SINK. Härigenom blir bestämmelsen i 2 § om att beslutsmottagaren genast ska visa upp beslutet för utbetalaren, automatiskt gällande också för A-SINK. Genom att samtidigt komplettera 3 § med A-SINK bortfaller behov av den nu föreslagna3 a§ i 13 kap.

 

Ansvar för skatt


 
De föreslagna reglerna innebär att skyldigheten att betala skatten flyttas över till den som mottar en ersättning som är skattepliktig enligt A-SINK. Av kommentaren till 54 kap. 2 § SFL framgår att utgångspunkten är att den som är skattskyldig alltid har ett ansvar för att skatten betalas och att det inte påverkas av utbetalarens skyldighet att göra skatteavdrag och ansvar om avdrag inte görs. Om utbetalaren inte gör skatteavdrag ska därför Skatteverket besluta om solidarisk betalningsskyldighet för mottagaren och utbetalaren. Detta bör framgå även av lagtexten.

 

Kravet på kontrolluppgift slopas


 
Av 15 kap. 8 § SFL framgår att kravet på kontrolluppgift slopas för de ersättningar som har redovisats på särskild bilaga till arbetsgivardeklarationen.
 
Av 2 kap. 18 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, LIP, framgår att till grund för beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomst ett visst intjänandeår läggs den försäkrades taxering. Av 19 § framgår att pensionsgrundande inkomst av anställning för vilken en försäkrad inte är skattskyldig i Sverige enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL ,ska bestämmas med ledning av en kontrolluppgift enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Om kontrolluppgiftsskyldigheten ska slopas för begränsat skattskyldiga som ska omfattas av A-SINK krävs ett tillägg i LIP att PGI kan beräknas med ledning av uppgift som lämnats i bilaga till arbetsgivardeklarationen.

 

Övrigt


 
I 13 kap. 4 § SFL finns ett påpekande om att första stycket 1 inte gäller skatteavdrag som avses i3 a§ dvs. skatteavdrag för ersättning som är skattepliktig enligt A-SINK. Stadgandet är obehövligt eftersom 13 kap. 4 § är utformad så att det endast avser skatteavdrag för SINK.
 
I föreslagen lydelse av 26 kap. 3 § 6 respektive 54 kap. 1 § SFL stadgas att den som är skattskyldig och ska redovisa skatt enligt A-SINK ska lämna dels en skattedeklaration, dels en särskild inkomstskattedeklaration. Detta dubbla uppgiftslämnade framstår vad gäller ersättning enligt A-SINK som obehövligt eftersom det kan föreskrivas att den erforderliga uppgiften enligt 54 kap. 1 § ska lämnas i den särskilda bilagan till arbetsgivardeklarationen som ska åtfölja redovisningen av A-SINK från en redovisningsskyldig utbetalare av ersättning enligt A-SINK.
 
En justering har skett av 66 kap. 25 § 4. e) SFL där "eller" har bytts ut mot "i stället för". Denna ändring kommenteras inte i författningskommentaren. Ändringen synes innebära att stadgandet blir tillämpligt endast då en person frivilligt väljer att bli beskattad enligt inkomstskattelagen. Av den tidigare kommentaren till stadgandet (SOU 2009:58 s. 1524) kan utläsas att bestämmelsen är tänkt att tillämpas i andra sammanhang. En ändring eller ett förtydligande är nödvändigt.

 

Kostnader


 
Den nu föreslagna utformningen av regelverket, med bibehållande av inkomsttagaruppgifter i arbetsgivardeklarationsredovisningen, innebär ökade  kostnader för främst IT-utvecklig av befintligt system så att det kan stödja det föreslagna förfarandet.
 
Kostnaderna kan beräknas till 8 miljoner kronor varav 1 miljon belöper på ändringar av blanketter och information och 7 miljoner på IT-utveckling. Någon ytterligare kostnad för den löpande verksamheten inklusive kontroll beräknas inte uppkomma.
 
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad tf generaldirektör i närvaro av rättschefen Vilhelm Andersson, skattedirektören Urban Strömberg, sektionschefen Svante Strid samt den rättsliga experten Lena Eriksson, föredragande.