Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Naturvårdsverkets promemoria Översyn av deponiskatten (Fi2014/198)

Datum: 2014-04-28

Dnr/målnr/löpnr:

131 88723-14/112

Finansdepartementet

103 33  STOCKHOLM

Skatteverket har getts tillfälle att yttra sig över rubricerad promemoria. Skatteverket begränsar sig till att lämna synpunkter på sådana delar som anknyter till bestämmelser om beskattning av avfall.

Skatteverkets synpunkter

Skatteverket har inget att erinra mot att förslagen om ändring i 3 § respektive 11 § lagen (1999:673) om skatt på avfall (LSA) genomförs.

När det gäller beskattning enligt LSA vid s.k. deponiåtervinning (avsnitt 8) har Skatteverket följande synpunkter.

Av promemorian framgår att Naturvårdsverket anser att det finns skäl som talar för att införa skattebefrielse för restavfall från deponiåtervinning, om avfallet deponerats innan avfallsskatten infördes, men att flera problem skulle kunna uppstå om en sådan bestämmelse införs. Naturvårdsverkets bedömning är att det finns flera aspekter som behöver utredas ytterligare innan en sådan bestämmelse bör införas. Skatteverket instämmer i bedömningen att ytterligare utredning behövs.

Skatteverket anser att en utveckling mot ökad deponiåtervinning medför ett behov av att se över LSA i ett vidare perspektiv än bara ett eventuellt införande av en bestämmelse om skattebefrielse för restavfall från deponiåtervinning om avfallet deponerats innan avfallsskatten infördes. Exempelvis bör de begränsade möjligheterna till avdrag för tidigare beskattat avfall som förs ut från anläggningar beaktas (10 § 1 LSA).

Deponiåtervinning kommer sannolikt att kunna vara aktuell för nedlagda anläggningar som inte längre utgör en sådan avfallsanläggning som omfattas av bestämmelserna i LSA. Det är i dessa fall inte möjligt att göra avdrag med stöd av 10 § 1 LSA. Detta innebär en risk för att avfall som återvinns beskattas. De nuvarande bestämmelserna innebär också en risk för dubbelbeskattning av restavfall från deponi­återvinning om restavfallet åter förs in på en avfallsanläggning för deponering.

En ökning av deponiåtervinningen innebär sannolikt att en ökad mängd avfall kommer att föras ut från avfallsanläggningar för att föras till externa anläggningar för återvinning. Om avfallet förs ut från sådana avfallsanläggningar som omfattas av bestämmelserna i LSA innebär det att en bedömning måste göras av rätten till avdrag enligt 10 § 1 LSA. Det kan vara svårt att avgöra om avfallet har beskattats tidigare. Även om det kan konstateras att avfallet är beskattat kan det vara svårt att bedöma i vilken omfattning beskattning har skett. Skattesatserna har ändrats flera gånger och avdrag kan tidigare ha gjorts för avfallet. En ökad avfallsmängd ut från anläggningarna medför således en risk för ökade kontroll­problem.

Naturvårdsverket har både under samrådsprocessen med Skatteverket och i promemorian framfört att avdrag för restavfall från deponiåtervinning tills vidare bör medges enligt de nuvarande bestämmelserna i 11 § 2 LSA om avdrag för förorenad jord från marksanering. Skatteverket har i yttrande till Naturvårdsverket (dnr 131 767884-13/112) framfört att rättsläget är oklart när det gäller tillämpningen av den aktuella avdragsbestäm­melsen. Skatteverkets anser att den nuvarande formuleringen av bestämmelsen inte ger utrymme för att medge avdrag för andra avfallsslag än jord.

Sammantaget anser Skatteverket att LSA bör ses över med avseende på den problematik som uppstår vid en ökad omfattning av deponiåtervinningen.

Skatteverkets kostnader

Skatteverket beräknar att förslagen till ändring av 3 och 11 §§ LSA medför kostnader av engångskaraktär om 300 000 kronor för justeringar av IT-stöd samt ändringar av blanketter och information. Dessa förslag beräknas inte medföra några löpande merkostnader.

Beträffande vilka kostnader införandet av en bestämmelse om skattebefrielse för restavfall från deponiåtervinning skulle kunna medföra får Skatteverket återkomma när det finns ett konkret förslag till en sådan bestämmelse.