Ny rapport om falska individuppgifter
När företag används som brottsverktyg och falska inkomstuppgifter redovisas i arbetsgivardeklarationer kan det leda till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och att krediter från banker och låneinstitut ges på felaktiga grunder. Skatteverket presenterar en första bedömning av hur vanligt det är med falska uppgifter i rapporten ”Falska inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationer: en omfattningsbedömning”.
De viktigaste resultaten från analysen är att cirka 36 000 individuppgifter bedöms vara misstänkt falska. De gäller 1 800 uppgiftslämnare och 11 500 mottagare.
Inkomst- och skattebeloppen för de felaktiga uppgifterna uppgår till 1,4 miljarder respektive 222 miljoner kronor. Rapporten fokuserar på individuppgifter där lön eller skatt har angetts till för höga belopp och där skatter och avgifter inte har betalats.
Uppgifter som är felaktiga på andra sätt omfattas inte i den här undersökningen.
Skatteverket konstaterar att en tiondel av uppgiftslämnarna och mottagarna till de misstänkt falska individuppgifterna står för omkring hälften av de totala avvikande beloppen.
Resultat är dock litet i förhållande till det totala antalet individuppgifter för inkomster som rapporteras till Skatteverket under ett år: cirka 130 miljoner individuppgifter fördelade på 450 000 uppgiftslämnare och 8,5 miljoner mottagare.
Skatteverket rekommenderar att det genomförs en fördjupad analys av konsekvenserna av fusket med falska individuppgifter i samverkan med andra myndigheter och att det utvecklas metoder för informationsdelning avseende misstänkt falska individuppgifter med berörda myndigheter.
Andra åtgärder för att minska oavsiktliga fel kan vara att förenkla rapporteringen av individuppgifter, öka arbetsgivarens ansvar att lämna korrekta uppgifter och att ge stöd till uppgiftslämnare i samband med själva inrapporteringen.
Läs rapporten i sin helhet:
Falska inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationer: en omfattningsbedömning Länk till annan webbplats.