Ett projekt i samverkan mellan Statskontoret och RSV:s analysenhet
RSV Rapport 2000:3 (Företagens synpunkter på skattesystemet, skattefusket och skattemyndigheternas kontroll)
RSV Rapport 2000:4 (Företagens synpunkter på skattemyndigheternas sätt att arbeta)
RSV Rapport 2000:5 (Företagens synpunkter på indrivningssystemet och kronofogdemyndigheternas sätt att arbeta)
Bakgrund
Svaren från en enkätundersökning till allmänheten hösten 1998 har blivit föremål för en fördjupad analys. Det har skett i ett samarbetsprojekt mellan RSV:s analysenhet och Statskontoret. Resultatet av analysen redovisas i RSV Rapport 2000:2 Service och kontroll. Till grund för analysen ligger en modern statistisk metod. Med hjälp av denna kan man identifiera bakomliggande attityder som förklarar olika svarsmönster. Man kan också avläsa vad i verksamheten som har störst betydelse för att allmänheten ska anse att skattemyndigheten gör ett bra jobb.
Beställning
Nedan bifogas sammanfattningen till rapporten. Den fullständiga rapporten kan beställas från Riksskatteverket, 171 94 SOLNA, e-post.
Syfte och genomförande
Riksskatteverket (RSV) genomför regelbundet undersökningar av allmänhetens och företagens inställning till regelsystemen och den service som lämnas av skatte- och kronofogdemyndigheterna. Resultaten analyseras och publiceras i RSV-rapporter. Vissa undersökningsresultat, som exempelvis mått på kundupplevd kvalitet, tas in i skatteförvaltningens resultatuppföljning Resumé,
RSV:s enkäter är omfattande och ger stora möjligheter till fördjupade statistiska analyser av medborgarnas attityder och värderingar. Sådan kunskap är värdefull för vårt arbete med att genom service- och kontrollinsatser påverka medborgarnas vilja att lojalt medverka i beskattningen .
Riksskatteverkets analysenhet har i ett projekt tillsammans med Statskontoret, företrätt av docent Ingrid Munck, och under medverkan av professor Jan-Erik Gustafsson från pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet genomfört en sådan fördjupad statistisk analys.
Det datamaterial vi arbetat med i projektet har varit resultaten från RSV:s attitydundersökning riktad till allmänheten hösten 1998. Undersökningen bestod av två enkäter – en enkät främst avseende skattesystemet och kontrollen (riksenkäten) och en om skatte- och kronofogdemyndigheternas sätt att arbeta (regionenkäten).
Syftet med projektet har varit att
* utveckla Riksskatteverkets statistiska kompetens och analysmetoder
* att skaffa ny kunskap om medborgarnas attityder och värderingar
* ta fram underlag för verksamhetsutveckling på nationell och regional nivå
* pröva enkäternas utformning och innehåll för att få underlag för förbättringar
Det är viktigt för läsaren av denna rapport att inse att de analyser som redovisas i denna rapport begränsar sig till frågor som finns i enkäterna. De bygger emellertid inte på en systematisk genomgång av hela datamaterialet och utgör inte heller en uttömmande analys av de frågor vi valt att studera.
Om metoden
Det är svårt att med en enkätfråga fånga människors uppfattning i ett visst avseende t.ex. deras uppfattning om en myndighets service. Därför har man oftast flera frågor för att täcka in vad ett begrepp står för.
Människor har olika erfarenheter och bakgrund och därför svarar man också olika på frågor som ställs i en enkät. Men det finns nästan alltid ett mönster i svaren. En person som svarar instämmande på en viss fråga brukar således ofta svara på liknande sätt på vissa andra frågor. Ibland speglar svaren på frågorna en bakomliggande attityd eller värdering. Vi uttrycker det som så att svarsmönstret beror på en latent variabel.
Latenta variabler (som vi inte kan mäta direkt) härleder vi ur manifesta variabler (d.v.s. våra mätvärden) med hjälp av en mätmodell. Sambanden beskrivs i diagramform där latenta variabler är cirklar och manifesta variabler representeras med fyrkanter som i figuren nedan.
Med utgångspunkt i ställda frågor och med erfarenhet och kunskap om verkligheten kan man bygga modeller över hur man tror att attityder och värderingar hänger ihop. I dessa modeller spelar de latenta variablerna rollen att på enkelt och sammanfattande sätt förklara svaren på enkätfrågor. Detta illustreras i nedanstående figur.
SEM har förmåga att ta hand om de mätfel som finns i alla enkätundersökningar. Det går också att göra gruppjämförelser och fastställa om det föreligger statistiskt säkerställda skillnader, exempelvis mellan län. Länen kan rangordnas efter sina attityder i olika avseenden med hänsyn tagen till skillnader i befolkningens sammansättning.
Man kan också säga att skatteförvaltningens verksamhetsidé – att på vägen mot rätt skatt på rätt sätt balansera service och kontroll- har ett stöd i enkätdata. Medborgarna förväntar sig av oss inte bara service utan också korrekta beslut och en bra kontroll.
Av störst betydelse för det sammanfattande omdömet ”Totalt sett utför Skattemyndigheten sin uppgift på ett bra sätt” är att skattemyndigheten fattar korrekta beslut.
Styrkan i sambandet mellan de latenta variablerna (Nöjd med service resp. korrekthet/kontroll) uttrycks med decimalvärden mellan 0 och 1.
På riksnivå har "Nöjd med service" betydelsevärdet 0,35 och "Nöjd med korrekthet/kontroll" betydelsevärdet 0,58 för det sammanfattande omdömet "Totalt sett utför skattemyndigheten sin uppgift på ett bra sätt". Det betyder att nöjdheten med korrekthet/kontroll har större betydelse för det sammanfattande omdömet än nöjdheten med service.
Regionala skillnader
Det är inte säkert att en företagare tycker likadant som en anställd i offentliga sektorn. När vi gör enkätundersökningar är vi intresserade av skillnader mellan människor, inom och mellan regioner. Men dessa skillnader skulle kunna bero på att befolkningen som tillhör de olika skattemyndigheterna har olika sammansättning. Vi har undersökt detta för modellen i figuren på sidan 6 och kommit fram till att befolkningens sammansättning vad gäller kön, ålder, sysselsättning och inkomst endast marginellt påverkar de resultat man får. Men vissa små skillnader finns ändå. Skattemyndigheten i Stockholms län har med avseende på studerade bakgrundsvariabler en befolkning som är något mer "krävande", exempelvis genom en stor grupp höginkomsttagare. Därav följer att man kan förvänta sig marginellt lägre "betyg" från allmänheten vad gäller frågor t.ex. rörande myndighetens service.
Den statistiska metodiken hjälper oss att räkna fram korrigerade betygsnivåer enligt "allt annat lika"-principen. Man tar då hänsyn till (konstanthåller för) faktorer som ålder, kön, sysselsättning och inkomst och jämför länen med avseende på dessa nya nivåer. Kvarstår betydande skillnader bedömer vi att de måste bero på andra faktorer och då i första hand hur myndigheterna fullgör sin uppgift.
Vi har studerat allmänhetens bedömning av länsmyndigheterna när det gäller service och korrekthet/kontroll med Stockholm som referenslän. Skillnaderna mellan länen är störst vad beträffar serviceaspekten. Skattemyndigheten i Värmlands län toppar som bästa län, både när det gäller service och kontroll. Ett flertal av länen med mycket varierande befolknings- och näringslivsstrukturer ligger på samma låga nivå som Stockholm.
Därmed kan en myt som är vida spridd i förvaltningen ifrågasättas, nämligen att skatteförvaltningens största problem finns i Stockholm. Stockholm ligger lågt men det gör också flera andra län. Våra enkätdata stöder därför inte den uppfattningen att Stockholm är ett särfall när det gäller allmänhetens inställning till skattemyndighetens service och kontroll.
Skattesystemet är komplext och svaren på frågorna i riksenkäten som handlar om skattesystemet speglar i själva verket attityder och värderingar till flera bakomliggande förhållanden — skatternas höjd, om systemet är enkelt, rättvist etc. Den sammanfattande frågan "Totalt sett är skattesystemet bra" täcker inte dessa attityder på ett bra sätt. I kommande undersökningar bör frågeblocket ses över. Det finns påtagliga skillnader i inställningen till skattesystemet mellan olika grupper av skattskyldiga. Gruppen egenföretagare har en mer negativ inställning till skattesystemet och hur det fungerar. Egenföretagare avviker mest när det gäller synen på enkelhet – de tycker inte alls i samma utsträckning som andra att skattesystemet är enkelt och att det är lätt att deklarera.
En positiv attityd till skattesystemet, förenas ofta med uppfattningen att skattesystemet fungerar ("Nöjd med funktion"). Däremot finns inget som tyder på att man tycker skattesystemet är bra bara för att det är enkelt. Det framgår av nedanstående modell som här i sammanfattningen förenklats något genom att några mindre betydelsefulla frågor ej tagits med.
I data från riksenkäten kan vi identifiera en bakomliggande latent variabel som vi har kallat ”Låg skattemoral” och fångar attityder till fusk, upptäcktsrisk och viljan att göra rätt för sig. Enkätdata ger vidare stöd för modellantagandet att det finns en latent variabel som vi kallar “Upplevd risk” som fångar kontrollens preventiva effekt och vidare en latent variabel “Förtroende för kontrollen” som sammanfattande speglar uppfattningen om kontrollen.
Med stöd i enkätdata kan vi vidare påstå att de nu nämnda latenta variablerna "Låg skattemoral", "Upplevd risk" och "Förtroendet för kontrollen" påverkar varandra. I nedanstående modell sammanfattas de viktigaste sambanden. Modellen har här i sammanfattningen förenklats något genom att några mindre betydelsefulla frågor ej tagits med.
Känsliga frågor påverkar svaren
Det är ett välkänt faktum att utformningen av en enkät har betydelse för svaren. När vi år 1998 skulle besluta om undersökningens utformning var vi osäkra om man skulle våga ta med känsliga frågor som handlade om det egna fusket. Vi befarade att det skulle kunna inverka negativt på svarsfrekvensen. Därför tog vi med de känsliga frågorna bara i hälften av de enkäter som skickades ut. De svarande skulle ta ställning till följande påståenden.
1. | Om jag själv hade möjlighet skulle jag undanhålla inkomst från beskattning. |
2. | Jag har någon gång under det senaste året anlitat någon "svart" för att utföra arbete åt mig. |
3. | Jag har själv arbetat "svart" under det senaste året. |
4. | I min senaste självdeklaration undanhöll jag inkomst från beskattning. |
De skillnader som finns mellan de som besvarat de känsliga frågorna och de som inte gjort det när man undersöker olika bakgrundsvariabler som t.ex. kön, ålder, sysselsättning och inkomst beror på slumpens inverkan och kan således inte statistiskt säkerställas. Undersökningsmaterialet stöder därmed inte en hypotes vi hade, nämligen att höginkomsttagare besvarat de känsliga frågorna i lägre utsträckning än andra. En annan slutsats är följaktligen att man utan men för svarsfrekvensen kan ha med de känsliga frågorna.
De känsliga frågorna tycks emellertid i viss mån ha påverkat hur man svarat. Det finns nämligen en statistiskt säkerställd skillnad mellan de som besvarat de känsliga frågorna och de som inte gjort det när man undersöker hur man svarat på de andra frågorna i samma frågeblock. Fastän frågorna om man känner fuskare i själva frågeformuläret ligger före de känsliga frågorna om det egna fusket, svarar de som fått de känsliga frågorna, i högre utsträckning att de känner fuskare och instämmer i högre grad i frågor om sanktioner. Hur detta resultat ska tolkas är osäkert. Vår tolkning är att de som har fått de känsliga frågorna om det egna fusket rent allmänt har blivit mer uppmärksammade om fusk och därför anser att skattefusk är ett samhällsproblem som bör åtgärdas med sanktioner. Eftersom det var en postenkät ha de haft möjlighet att bilda sig en helhetsuppfattning och även gå tillbaka och ändra svar.
Arbetet med djupare analys av 1998 års enkät har också gjort att vi dragit några slutsatser inför framtida enkäter. I punktform är de följande:
* Enkäterna bör innehålla frågor både om service och om korrekthet/kontroll.
* Det är tveksamt om vi mäktar med att bevaka alla aspekter på skattesystemet. Det kan ifrågasättas om det är RSV:s uppgift.
* Frågor om skattefelets storlek, medborgarnas frivilliga medverkan i beskattningen och kontrollens preventiva effekt är däremot centrala frågor för vår verksamhet som enkäterna om möjligt bör täcka.
* Med så många områden kan det med hänsyn till de svarande vara nödvändigt att dela upp enkäterna i flera mindre men på ett sådant sätt att man ändå har analysmöjligheterna kvar.
* Det behövs tidsmässigt utrymme för såväl metodutveckling som för analys av enkäter.
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.