Satsning på medborgarterminaler är en demokratifråga.
Den kräver en samlad styrning och en central finansiering.
Generaldirektörerna för Arbetsmarknadsverket (AMS), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Premiepensionsmyndigheten (PPM), Riksförsäkringsverket (RFV) och Riksskatteverket (RSV) har skrivit till regeringen och hemställt att verksamheten med medborgarterminaler ska permanentas och utvidgas till att omfatta såväl hela landet som fler myndigheter, helst hela den offentliga sektorn. Brevet avslutas på detta sätt:
"Vi anser att ansvaret för konceptet med medborgarterminaler bör ges en fast organisation och att centrala medel avsätts. Vi ser gärna att våra fem myndigheter får ett regeringsuppdrag
- gärna i samverkan med SverigeDirekt - att utarbeta ett organisationsförslag för utveckling och förvaltning av konceptet, att utreda kostnader, administration, samordning och principer för utplacering av medborgarterminaler på riksbasis."
Hela brevet finns längre ner på sidan.
Bakom projektet står Arbetsmarknadsverket (AMS), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Premiepensionsmyndigheten (PPM), Riksförsäkringsverket (RFV) och Riksskatteverket (RSV). Projektet bedriver sedan 1999 försöksverksamhet med publika terminaler. Det främsta syftet är att ge tillgång till offentlig information och service via Internet, även till dem som inte har egen tillgång till en Internetansluten dator. C:a 140 terminaler har placerats ut i olika delar av landet, främst i glesbygd och i de större städernas förortsområden. Den utrustning som används i försöket är AMS s.k. kundarbetsplatser. De samverkande myndigheterna presenterar innehållet på sina webbplatser i en gemensam provisorisk portal - www.medborgartorget.nu. Besök portalen - både för att använda det samlade utbudet och för att läsa mer om projektet, bland annat var terminalerna finns.
Sammanfattning
Det är av stor betydelse att den offentliga sektorn kan erbjuda service till alla grupper i samhället. Regeringen har i sitt handlingsprogram ”En förvaltning i demokratins tjänst” bl.a. lyft fram behovet av öppenhet och insyn i den offentliga sektorns verksamhet och behovet av bättre service till medborgare och företag. Regeringen betonar också att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller IT-användning, vilket bland annat innefattar kommunikation via Internet.
Satsningen på Internet via publika medborgarterminaler öppnar en möjlighet att på ett enkelt sätt göra hela den offentliga sektorn tillgänglig för medborgarna, vilket ytterst är en demokratifråga. Det finns idag stora grupper i samhället som inte har tillgång till Internet, för närvarande fler än 2 miljoner personer. Publika terminaler kan också förbättra dagens situation på orter som har ringa tillgång till offentlig service.
Fem myndigheter bedriver ett samverkansprojekt med utplacering av medborgarterminaler på publika platser, vanligtvis i samverkan med respektive kommun. Erfarenheterna från försöksverksamheten hittills är goda. Terminalerna är uppskattade och de används frekvent. Utrustningen är lätt att använda, även för personer utan datorvana. Vi tror på en framtid för konceptet och anser det angeläget att satsningarna på medborgarterminaler permanentas och utvidgas till att omfatta såväl hela landet som fler myndigheter, helst hela den offentliga sektorn.
Att driva ett projekt av denna omfattning i full skala blir ekonomiskt alltför betungande för enskilda myndigheter, speciellt för mindre myndigheter. Vi anser därför att regeringen bör ge någon myndighet i uppdrag att ansvara för medborgarterminalerna och att centrala medel bör avsättas för detta.
Vi ser gärna att våra fem myndigheter får ett regeringsuppdrag med uppgift att dels utarbeta ett organisationsförslag för utveckling och förvaltning av terminalerna, dels utreda kostnader, administration, samordning och principer för utplacering av medborgarterminaler på riksbasis.
Försöksverksamhet med medborgarterminaler
Sedan 1999 bedriver Arbetsmarknadsverket (AMS), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Riksförsäkringsverket (RFV), och Riksskatteverket (RSV) försöksverksamhet med medborgarterminaler. I en andra etapp 2000 anslöt sig även Premiepensionsmyndigheten (PPM). Terminalerna har placerats såväl i glesbygd som på större orter, företrädesvis i publika miljöer, t.ex. bibliotek och medborgarkontor men även vid andra lokala träffpunkter som livsmedelsbutiker, bensinmackar etc. Med hjälp av medborgarterminalerna kan alla medborgare – även medborgare utan egen dator – få tillgång till ett brett utbud av informations- och självbetjäningstjänster via en gemensam portal som leder till de medverkande myndigheternas webbplatser samt även till respektive kommun mm.
Erfarenheterna från försöksverksamheten hittills är goda, vilket inte minst de lokala representanterna vittnar om. Terminalerna är enkla att använda, även av personer som inte har någon datorvana. Driftsäkerheten är god. Terminalerna bygger på ett beprövat koncept med kundarbetsplatser som AMS använt under flera år. Kostnaden per terminal är förhållandevis låg, ca 3000 kr per månad inklusive underhåll och administration.
För varje placering utses dels en ”fadder” från en av de fem myndigheternas lokala organisation, dels en ”värd” som är ansvarig på den plats där terminalen är placerad. Vid utgången av 2000 fanns sammanlagt 129 terminaler utplacerade. Som en jämförelse kan nämnas att AMS kundarbetsplatser i dagsläget uppgår till 3 000 stycken. Under år 2000 uppgick antalet aktiviteter vid de olika hemsidorna via medborgarterminalerna till sammanlagt drygt 3,6 miljoner.
Myndigheternas gemensamma portal är också tillgänglig från alla datorer med Internetuppkoppling via www.medborgartorget.nu.
Utvärdering
Försöksverksamheten utvärderas i samverkan med forskare vid Mitthögskolan, Kungliga Tekniska Högskolan och Blekinge tekniska högskola. Utvärderingen, som bygger på intervjuer med användare, faddrar och värdar, kommer bl.a. att belysa hur terminalerna används, vilka grupper av medborgare som använder terminalerna, hur brukarna upplever nyttan och vilken samhällsnytta som uppstår. Orter och platser för intervjuerna har valts utifrån olika variabler som demografi, geografisk spridning, glesbygd kontra storstad samt typ av lokal där terminalen placerats. Utvärderingen genomförs under våren 2001. Då utvärderingsrapporten sammanställts kommer den att översändas till regeringen som ett komplement till denna skrivelse.
Sverige som föregångsland inom IT
Regeringen har i sitt handlingsprogram ”En förvaltning i demokratins tjänst” bl.a. lyft fram behovet av öppenhet och insyn i den offentliga sektorns verksamhet och behovet av bättre service till medborgare och företag. Regeringen betonar också att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller IT-användning, vilket bland annat innefattar en satsning på kommunikation via Internet.
Vi ställer oss bakom dessa ambitioner, vilket bl.a. framförts i yttranden över Statskontorets rapport (2000:21) 24-timmarsmyndigheten - Förslag till kriterier för statlig elektronisk förvaltning i medborgarnas tjänst. Det är av stor betydelse att statsförvaltningen kan erbjuda service till alla grupper i samhället. Ju mer myndigheterna satsar på Internet och andra självbetjäningslösningar, desto mer tid kan frigöras för att satsas på grupper i samhället som har störst behov av personlig service. Myndigheterna behöver i framtiden hitta mer flexibla möjligheter att möta medborgarnas behov. Ett sätt att möjliggöra detta är att satsa på medborgarterminaler.
Varför ska vi satsa på medborgarterminaler?
Framför allt är satsningen motiverad utifrån en demokratiaspekt. Men även effektivitetsskäl talar för detta. Vi lämnar några exempel:
• Tillgänglighet till myndighetsservice är ojämlik. Det finns stora regionala och lokala skillnader. Tillgången till egen dator är också ojämlik. Statens subventioner av inköp av persondatorer har varit bra för dem som har arbete, men stora grupper har inte haft råd att skaffa dator, t.ex. på grund av arbetslöshet eller studier.
• Det öppnas en möjlighet för offentlig förvaltning att satsa ytterligare på Internettjänster och 24-timmarsmyndigheten om man erbjuder en allmän tillgång till Internet via medborgarterminaler.
• Samverkan och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter och kommuner stimuleras. Det finns många synergieffekter som kan komma till ytan, dels när det gäller IT/Internetlösningar, men även andra problem kan diskuteras och lösas, t.ex. när det gäller arbetsrutiner och organisation.
• Gemensam marknadsföring och administration effektiviserar hela statsförvaltningen. Det torde vara både lättare och billigare om myndigheterna marknadsför en gemensam Internetadress än om alla ska marknadsföra sin egen.
• Medborgarterminalen är lättmanövrerad och användarvänlig. Man klickar sig fram till önskad information eller tjänst utan att behöva kunna någon webbadress. Terminalen stödjer således den ovane PC-användaren.
• Samlad information. SverigeDirekt, vars framtid för närvarande utreds, är en portal för hela det offentliga Sverige. Vi ser det därför som rimligt att vår försöksportal (Medborgartorget) tas över av SverigeDirekt. En av flera utvecklingslinjer i det framtida SverigeDirekt kan vara att så långt möjligt anpassa utbudet efter medborgarnas behov utifrån olika livssituationer. Effekterna av en samlad tillgång till den offentliga sektorns Internetbaserade utbud torde öka betydligt om man samtidigt ger alla medborgare möjlighet att nå detta – via medborgarterminalerna.
Varför behövs central organisation och finansiering?
• Om verksamheten ska övergå från försök till stordrift krävs ytterligare terminaler. Detta kostar givetvis mer och kostnaden blir svår att hantera och att bära för enskilda myndigheter.
• Administrativ enkelhet. Det är svårt om varje enskild myndighet ska ge klartecken vid ytterligare satsning. Det blir än svårare om det är så att kostnaderna ska bäras långt ut i organisationerna.
• Strategiska beslut om utplacering blir lättare. Fördelningen av terminaler görs utifrån ett riksperspektiv snarare än lokala ekonomiska förutsättningar. Om satsningen på konceptet med medborgarterminaler ska kunna komma till stånd inom en rimlig tid och i lämplig omfattning krävs i praktiken en central finansiering.
Vi anser att ansvaret för konceptet med medborgarterminaler bör ges en fast organisation och att centrala medel avsätts. Vi ser gärna att våra fem myndigheter får ett regeringsuppdrag - gärna i samverkan med SverigeDirekt - att utarbeta ett organisationsförslag för utveckling och förvaltning av konceptet, att utreda kostnader, administration, samordning och principer för utplacering av medborgarterminaler på riksbasis.
Anders L Johansson
(Arbetsmarknadsverket)
Björn Mårtensson
(Centrala studiestödsnämnden)
Hans Jacobson
(Premiepensionsmyndigheten)
Anna Hedborg
(Riksförsäkringsverket)
Mats Sjöstrand
(Riksskatteverket)
Sändlista:
Justitiedepartementet
Finansdepartementet
Näringsdepartementet
Utbildningsdepartementet
Socialdepartementet
SverigeDirektkommittén
Kommunförbundet
Landstingsförbundet
Migrationsverket
Glesbygdsverket
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.