Dnr. 10777-01/120
Förslaget kan genomföras tidigast fr.o.m. 2004 års taxering. Äldre regler ska tillämpas för tidigare taxeringsår. Ändringar måste ske av ett mindre antal bestämmelser i inkomstskattelagen (IL). Förslaget innebär förenklingar och arbetsbesparingar såväl för de skattskyldiga som för skatteförvaltningen och är kostnadsbesparande främst för skatteförvaltningen.
1. Bakgrund
Debiterade egenavgifter i inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet fick ursprungligen dras av som allmänt avdrag och inte som omkostnad i näringsverksamheten. Avdraget skedde då med ett års fördröjning.
Fr.o.m. 1977 års taxering ändrades reglerna (prop. 1975/76:178, bet. 1975/76:SkU 68, SFS 1976:460-461). Ändringen innebar att egenavgifter, som belöper på inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse, i fortsättningen inte ska dras av som allmänt avdrag utan som omkostnad i förvärvskällan. Vid taxeringen för visst beskattningsår medgavs ett schablonavdrag för de egenavgifter som hänför sig till beskattningsåret i fråga. Schablonavdraget beräknades på visst sätt. De slutliga egenavgifterna som påförs för detta beskattningsår ska avstämmas mot det tidigare medgivna schablonavdraget. Är de slutliga avgifterna större eller mindre än schablonavdraget ska skillnadsbeloppet dras av eller läggas till vid den följande taxeringen.
Fr.o.m. 1983 års taxering ändrades reglerna (prop. 1981/82:10, bet. 1981/82:SkU9, SFS 1981:1150). Systemet med schablonavdrag avskaffas. Den skattskyldige får i stället avdrag för det belopp som han i sin bokföring eller deklaration sätter av för att täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna.
Genom 1990 års skattereform flyttades bestämmelserna över till det nya inkomstslaget näringsverksamhet. Bestämmelserna om egenavgifter gjordes tillämpliga på den särskilda löneskatten.
Smärre ändringar av bestämmelserna har även skett enligt följande:
- prop. 1993/94:152, bet. 1993/94:SkU32, SFS 1994:487,
- prop. 1994/95:122, bet. 1994/97:SkU16, SFS 1994:1921,
- prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1, SFS 1997:950,
- prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13 och 14, SFS 1998:684,
- prop. 2000/01:22, bet. 2000/01:SkU09, SFS 2000:1341.
I förarbetena till tidigare och nuvarande lagstiftning har inte det förslag som nu läggs fram berörts.
2. Gällande regler
2.1 Inkomstslaget näringsverksamhet
16 kap. Vad som skall dras av i inkomstslaget näringsverksamhet
29 § Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.
Avdrag skall dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka egenavgifterna för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret.
Kommentar: Avdraget ska göras i den näringsverksamhet som det hör till. Om den skattskyldige har flera näringsverksamheter beräknas avdraget för varje näringsverksamhet.
30 § Avdrag enligt 29 § andra stycket skall beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med
1. | sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och | |
2. | inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 3-5, 15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundande ålderspension. |
Kommentar: Avdraget ska beräknas på ett särskilt angivet underlag och får uppgå till högst 25 procent resp. 20 procent. Enligt bestämmelsen i 29 § ska avdraget motsvara egenavgifterna som belöper sig på beskattningsåret. Tanken har inte varit att avsättningen ska användas för att jämna ut resultatet mellan olika beskattningsår. Det torde dock inte kunna krävas att den skattskyldige beräknar de på beskattningsåret belöpande avgifterna exakt vid deklarationstillfället.
31 § När det gäller svenska handelsbolag skall avdraget för egenavgifter beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.
Det antecknas att i 15 kap. 7 § IL finns en hänvisningsbestämmelse om återföring av avdrag för avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av skatter och avgifter.
2.2. Inkomstslaget tjänst
12 kap. Vad som skall dras av i inkomstslaget tjänst
36 § Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, skall motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.
Vidare skall ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget skall dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget skall återföras till beskattning det följande beskattningsåret.
Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 2 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension är inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som skall dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknande ersättning som avses i 2 kap. 6 § första stycket 4 i den nämnda lagen.
Det antecknas att i 11 kap. 44 § IL finns en hänvisningsbestämmelse om ändrad debitering och återföring av avdrag för egenavgifter.
2.3 Statistik - 2001 års taxering
Statistiken avser redovisning av egenavgifter/särskild löneskatt vid 2001 års taxering.
På blanketterna N1 och N2 redovisas enskild näringsverksamhet. Blankett N3A används av delägare i handelsbolag (fysiska personer och dödsbon). SRU kod 818 avser vid 2000 års taxering medgivna avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt. Kod 819 avser påförda egenavgifter eller särskild löneskatt enligt slutskattebesked år 2000. Kod 823 avser beräknade avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt på inkomster vid 2001 års taxering.
Blankett | SRU-kod | Antal | Summa belopp |
N3A | 818 | 57 335 | 1 552 642 650 |
N3A | 819 | 53 804 | 1 275 097 189 |
N3A | 823 | 65 855 | 1 775 870 732 |
N1 | 818 | 95 085 | 1 383 589 865 |
N1 | 819 | 91 857 | 1 194 156 720 |
N1 | 823 | 113 191 | 1 640 432 389 |
N2 | 818 | 141 694 | 4 681 337 370 |
N2 | 819 | 138 312 | 3 823 004 605 |
N2 | 823 | 157 007 | 5 464 937 064 |
2.4 Egenavgifter och allmän löneavgift samt särskild löneskatt vid 2002 års taxering
Följande avgiftssatser gäller vid 2002 års taxering:
1. Sjukförsäkringsavgift | 9,53 % |
2. Efterlevandepensionsavgift | 1,70 % |
3. Ålderspensionsavgift | 10,21 % |
4. Föräldraförsäkringsavgift | 2,20 % |
5. Arbetsskadeavgift | 1,38 % |
6. Arbetsmarknadsavgift | 3,30 % |
Summa egenavgifter | 28,32 % |
7. Allmän löneavgift | 2,69 % |
Summa avgifter | 31,01 % |
I 2 kap. 26 § IL finns en definition av vad som avses med egenavgifter. Av definitionen framgår att bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) utan även på särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
2.5 Redovisningsregler
Av Bokföringsnämndens rekommendation (BFN R 11) enskild näringsidkares bokföring framgår att privata skatter inte ska bokföras. Egenavgifter/särskild löneskatt är privata skatter som inte ska bokföras.
2.6 Några problem med nuvarande regler
Följande två exempel visar dels hur beräkningen sker dels återföringen av för höga avdrag. I förenklingssyfte används avgiften 31,01 % för samtliga år.
Exempel 1 - ordinarie taxering
Egenavgifter
Beskattningsåret 2001, dvs. taxeringsåret 2002.
Antag att nettoinkomsten av näringsverksamheten är 400 000 kr före avdrag för egenavgifter (31,01%).
Beräkning av egenavgifter enligt nuvarande regler:
Överskott av näringsverksamhet före avsättning | 400 000 | |
Avsättning 25% | -100 000 | |
Överskott av näringsverksamhet | 300 000 | |
Egenavgifter tax 2002: 0,3101 x 300´= | 93 030 | |
Tax 2003 avstämning: | 100 000 | |
Debiterade avgifter | - 93 030 | |
Överskott före avsättning | 6 970 | |
Avsättning 25% | - 1 743 | |
Överskott av näringsverksamhet | 5 227 | |
Egenavgift tax 2003: 0,3101 x 5 227= | 1 621 | |
Tax 2004 avstämning: | 1 743 | |
Debiterade avgifter | -1 621 | |
Överskott före avsättning | 122 | |
Avsättning 25% | - 30 | |
Överskott av näringsverksamhet | 92 | |
Egenavgift tax 2004: 0,3101 x 92= | 29 | |
Summa egenavgifter | 94 680 |
Exempel 2 - Exemplet ändras till att avse en omprövning (eftertaxering) för taxeringsåret 1998 med 400 000 kr.
Egenavgifter
Beskattningsåret 1997, dvs. taxeringsåret 1998.
Antag att nettoinkomsten av näringsverksamhet att eftertaxera är 400 000 före avdrag för egenavgifter (31,01%). Eftertaxeringen sker under år 2002. Debitering av egenavgifter sker samma år inkl. omräkningar av egenavgifter för taxeringsåren 1999 - 2001.
Beräkning av egenavgifter enligt nuvarande regler:
Överskott av näringsverksamhet före avsättning | 400 000 | |
Avsättning 25% | -100 000 | |
Överskott av näringsverksamhet | 300 000 | |
Egenavgifter tax 1998: 0,3101 x 300´= | 93 030 | |
Tax 1999 avstämning: | 100 000 | |
Debiterade avgifter | 0 | |
Överskott före avsättning | 100 000 | |
Avsättning 25% | - 25 000 | |
Överskott av näringsverksamhet | 75 000 | |
Egenavgift tax 1999: 0,3101 x 75 000 = | 23 257 | |
Tax 2000 avstämning: | 25 000 | |
Debiterade avgifter | 0 | |
Överskott före avsättning | 25 000 | |
Avsättning 25% | - 6 250 | |
Överskott av näringsverksamhet | 18 750 | |
Egenavgift tax 2000: 0,3101 x 18 750 = | 5 814 | |
Tax 2001 avstämning: | 6 250 | |
Debiterade egenavgifter | 0 | |
Överskott före avsättning | 6 250 | |
Avsättning 25% | - 1 562 | |
Överskott av näringsverksamhet | 4 688 | |
Egenavgift tax 2001: 0,3101 x 4 688 = | 1 453 | |
Tax 2002 avstämning: | 1 562 | |
Debiterade egenavgifter | 0 | |
Överskott före avsättning | 1 562 | |
Avsättning 25% | - 390 | |
Överskott av näringsverksamhet | 1 172 | |
Egenavgift tax 2002: 0,3101 x 1 172 = | 363 | |
Tax 2003 avstämning: | 390 | |
Debiterade egenavgifter | 123 917 | |
Underskott | - 123 527 | |
Avsättning 25% | - 0 | |
Underskott av näringsverksamhet | 123 527 | |
Egenavgift tax 2003: 0,3101 x 0 = | 0 | |
________ | ||
Summa egenavgifter | 123 917 |
Vidare kan anges att vid mindre ändringar av inkomsten ska de skattskyldigas avsättningar för egenavgifter/särskild löneskatt inte ändras (jfr. RSV:s Handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet m.m. vid 2000 års taxering, del 2, s. 981-982).
3. Förslag till ändrade regler
Inkomst av näringsverksamhet ska i inkomstdeklarationen redovisas på vanligt sätt utan avsättning för egenavgifter/särskild löneskatt. Motsvarande ska gälla för inkomst av tjänst och
inkomst av hobbyverksamhet i de fall egenavgifter eller särskild löneskatt ska erläggas av den skattskyldige. Vid skattedebiteringen ska den skattskyldige tillgodoföras avdrag med faktiskt debiterat belopp för egenavgifter/särskild löneskatt i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst. Ändringen påverkar inte storleken av skatteintäkterna. En engångseffekt kan uppkomma genom att skatteinbetalningar tidigareläggs p.g.a. att schablonen/avsättningen är för hög i förhållande till debiterade avgifter. Av avsnitt 4.3 framgår att ändringen kan ske enligt två alternativ.
Förslaget kan genomföras tidigast fr.o.m. 2004 års taxering. Äldre regler ska tillämpas för tidigare taxeringsår. Ändringar måste ske av ett mindre antal bestämmelser i inkomstskattelagen. Beroende på vilket alternativ som väljs erfordras även ändringar i andra lagar.
3.1 Fördelar och nackdelar
3.1.1. För de skattskyldiga
Fördelar: De skattskyldiga ska inte redovisa avsättningar och avstämningar av egenavgifter/särskild löneskatt i deklarationerna vilket förenklar uppgiftslämnandet. Egenavgifter/särskild löneskatt ska inte redovisas i bokföringen. Vid ändring av äldre inkomsttaxeringar uppkommer en effekt av nuvarande regler som framstår som stötande. Detta undviks i det föreslagna systemet.
Nackdelar: De skattskyldiga måste räkna ut det exakta avdraget för egenavgifter/särskild löneskatt för att få fram den taxerade inkomsten. Genom att tillhandahålla skatteuträkningsprogram minskas denna nackdel.
3.1.2 För skatteförvaltningen
Fördelar: Systemet kan användas för all näringsverksamhet och för inkomst av tjänst i de fall egenavgifter/särskild löneskatt ska erläggas av den skattskyldige.
Nuvarande system utnyttjar inte de förenklingar som kan ske genom användning av nuvarande datateknik.
Deklarationsblanketterna N1, N2, N3A och T1, T2 förenklas.
Några avstämningar av egenavgifter/särskild löneskatt behöver inte ske eftersom skattuträkningsprogrammen räknar ut det exakta avdragsbeloppet vid inkomsttaxeringen. Skatten m.m. uträknas därefter på inkomsten efter avdraget.
Vid ändring av deklarerad inkomst behöver skattemyndigheten inte räkna ut eller ändra en avsättning eller ett schablonavdrag.
Kontrollen av i deklarationerna yrkade avsättningar för egenavgifter/särskild löneskatt bortfaller. Vid ändring av äldre inkomsttaxeringar undviks följdändringar av senare inkomsttaxeringar, vilket med nuvarande system är betungande för skattemyndigheten.
Syftet med nuvarande regler är att avsättningen för egenavgifter/särskild löneskatt ska i huvudsak överensstämma med debiterade avgifter. Då avgifterna kan variera resp. nedsättas är det både för skattemyndigheten och för den skattskyldige i dag i många fall svårt att räkna ut ett korrekt avdrag. Detta problem bortfaller.
Skattemyndighetens SRU-registrering underlättas. Vissa avstämningar inom SRU-systemet bortfaller.
Årligen berörs ca 350 000 skattskyldiga av förslaget. Antalet omprövningsbeslut minskar för skattemyndigheten då många skattskyldiga glömt att yrka avdrag resp. yrkat avdrag för avsättningar för egenavgifter/särskild löneskatt med felaktiga belopp. I dag rättas i många fall inte för höga eller låga avsättningar för egenavgifter/särskild löneskatt av skattemyndigheten. Ändringen underlåts p.g.a. tidsbrist eller p.g.a. att beloppen inte är väsentliga. Det föreslagna systemet innebär att alla skattskyldige kommer att behandlas likformigt. Förslaget medför att manuella ändringar av rutinkaraktär överförs till datasystemen. Skattemyndighetens arbetssituation förbättras genom att resurs kan överföras till mera kvalificerad kontroll.
Nackdelar: RSV kan inte se några nackdelar med det föreslagna systemet. Vissa bestämmelser måste ändras och de befintliga datasystem anpassas. Mindre ändringar av deklarationsblanketterna måste ske. För RSV uppkommer kostnader av engångskaraktär.
3.2 Förslag - Egenavgifter/Särskild löneskatt
Egenavgifter
Beskattningsåret 2001, dvs. taxeringsåret 2002.
Antag att nettoinkomsten av näringsverksamhet är 400 000 kr före avdrag för egenavgifter (31,01%).
Exempel 1.
Överskott av näringsverksamhet före schablonavdrag 400 000
Egenavgifter: 0,3101 (400 000 - 0,3101 x 400 000) =
1,3101
0,3101 (400 000 - 0,2366994 x 400 000) =
0,3101 (400 000 - 94 680) =
0,3101 x 305 320 = - 94 680
Överskott av näringsverksamhet 305 320
Exempel 2.
Räknar avgiftspost för avgiftspost:
Överskott av näringsverksamhet före schablonavdrag 400 000
Egenavgifter:
Sjukförsäkr. 0.0953/1,3101 = 7,2743 % x 400 000 = 29 097
Föräldraför. 0,0220/1,3101 = 1,6793 % x 400 000 = 6 717
Ålderspen. 0,1021/1,3101 = 7,7933 % x 400 000 = 31 173
Efterlev.pen.0,0170/1,3101 = 1,2976 % x 400 000 = 5 190
Arbetsmarkn. 0.0330/1,3101 = 2,5189 % x 400 000 = 10 076
Arbetsskad. 0,0138/1,3101 = 1,0534 % x 400 000 = 4 214
Allm. löne. 0,0269/1,3101 = 2,0533 % x 400 000 = 8 213 - 94 680___
Överskott av näringsverksamhet 305 320
Alternativt kan avgiftsposterna justeras ner till 0.3101/1,3101/0,3101 = 76,33 % av de nu gällande.
T.ex. för sjukförsäkr. 0,0953 x 0,7633 = 7,2743 % etc.
3.2.1 Alternativ 1
Egenavgifterna och avdraget för detsamma kan alltså antingen beräknas genom att de nu gällande avgiftssatserna maskinellt räknas om vid debiteringen, varvid de i lagen angivna procentsatserna inte behöver ändras och likheten med arbetsgivaravgifterna bibehålls.
3.2.2 Alternativ 2
Omräknade procentsatser kan anges direkt i lagen dvs. avgifterna ska räknas på ett underlag innan avdraget för egenavgifter. RSV anser att detta alternativ är bättre då det är lättare att förklara för de skattskyldiga. Alternativet kräver dock ändringar i andra lagar än inkomstskattelagen.
3.3 Debitering av avgifter
3.3.1 Beräkningen
Egenavgifterna och avdraget för desamma kan antingen beräknas genom att de nu gällande avgiftssatserna maskinellt räknas om vid debiteringen, varvid de i lagen angivna procentsatserna inte behöver ändras och likheten med arbetsgivaravgifterna bibehålls, eller kan omräknade procentsatser anges direkt i lagen. Det senare torde vara att föredra, i vart fall sett ur den skattskyldiges synvinkel. Med direktavdrag för den faktiska egenavgiften försvinner den skattekredit som funnits i det förhållandet att avsättningen/schablonavdraget i allmänhet varit ett något större belopp än den debiterade egenavgiften.
Den skattskyldige bör själv lika enkelt som med avsättning med 25 % idag kunna räkna ut och dra av sina egenavgifter, särskilt om dessa anges som "bruttoprocentsatser" (som utan någon omvandling räknas på underlaget före avdrag för egenavgifter) i lagen. Men även i det fallet att det finns skäl att i lagen ange "nettoprocentsatser" (som räknas som idag på i princip underlaget efter avdrag) kan de i skatteuträkningsprogram och broschyrer anges som direkt användbara bruttoprocentsatser.
3.3.2 Underlaget
Förslaget medför inte någon ändring i underlaget för de olika avgifter som ingår i egenavgifterna när det gäller inkomst av tjänst. Inte heller kommer underlaget att beräknas annorlunda i de olika fall inkomster understigande 1 000 kr inte ska räknas in i underlaget. Minimigränsen avser de belopp som erhålls från utbetalaren, dvs. före schablonavdrag för egenavgifter.
Vad gäller inkomst av näringsverksamhet avser minimigränsen överskottet efter avsättning för egenavgifter. Minimigränsen bör därför i detta fall för att uppnå en oförändrad situation sättas till 1 333 kr, vilket motsvarar 1 000 kr räknat på överskottet efter 25 % avsättning för egenavgifter.
Finns underlag både under tjänst och i näringsverksamhet ska dessa underlag läggas ihop. Minimigränsen på de skilda beloppen räknas enligt ovan och inte på det sammanlagda underlaget.
3.3.3 Sjukpenning
Det förhållandet att sjukpenning inte ska inräknas i underlaget för egenavgifter kan inte utgöra någon komplikation. Vid inkomst av tjänst medräknas inte sjukpenning i underlaget och vid inkomst av näringsverksamhet utgörs underlaget av överskottet av näringsverksamheten före sjukpenning. Gäller sjukförsäkringen med 3 resp. 30 dagars karenstid blir sjukförsäkringsavgiften räknad som bruttoprocentsats 6,1568 % resp. 5,2418 % istället för 7,97 % resp. 6,72 %. Över 7,5 prisbasbelopp blir bruttoprocentsatsen 7,2743 % istället för 9,53 %. Om den skattskyldige ändrat sin karenstid under beskattningsåret ska avgiften betalas med olika procentsatser i förhållande till den tid som de olika procentsatserna gäller för honom. Förslaget medför ingen ändring i detta avseende.
3.3.4 Generell nedsättning
Vid beräkning av egenavgifter får avdrag för generell nedsättning av egenavgifter göras från de beräknade avgifterna med 5 % av underlaget. Underlaget för beräkning av nedsättningsbeloppet utgörs av överskottet efter avsättning eller schablonavdrag för egenavgifter. Att fortsättningsvis efter en övergång till direktavdrag för årets egenavgifter beräkna nedsättningen på ett underlag som utgörs av överskottet efter avdrag för årets avgifter synes mindre lämpligt. Detta av den anledningen att i så fall måste egenavgifterna först beräknas och dras av ifrån överskottet, varefter nedsättningsbeloppet beräknas och får minska de beräknade egenavgifterna. Det sålunda reducerade egenavgiftsbeloppet ska därefter såsom varande det verkliga egenavgiftsbeloppet dras av ifrån överskottet.
Det synes enklare att nedsättningsbeloppet beräknas på överskottet före avsättning eller schablonavdrag. Procentsatsen blir i så fall 0.05 x 0,75 = 3,75 %. De beräknade egenavgifterna kan direkt reduceras med nedsättningsbeloppet innan de dras av ifrån överskottet. Avstämningen mot nedsättning av eventuella arbetsgivaravgifter förändras inte.
3.3.5 Lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980)
Från år 2002 gäller enligt 6 § ovan angiven lag att vid beräkning av egenavgifter ska avdrag, utöver vad som följer av 3 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000.980), göras med 10 procent av avgiftsunderlagen, dock högst med 18 000 kr. Lagen gäller om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. Stödområdena anges i bilaga till lagen. Viss verksamhet är undantagen. Detta avdrag är konstruerat på samma sätt som den generella nedsättningen varför vad som angivits under föregående avsnitt är tillämpligt.
3.3.6 Flera underlag
I de fall det finns underlag både under tjänst och näringsverksamhet synes det lämpligast att även fortsättningsvis slå samman underlagen innan beräkning av egenavgifter och eventuell nedsättning sker. Fördelningen av avdraget för avgifterna på tjänst och näringsverksamhet synes kunna ske på samma sätt som debiterade egenavgifter enligt nuvarande system fördelas vid avstämningen mot belopp som avsatts eller dragits av enligt schablon det föregående året.
3.3.7 Pensionsförsäkringspremie
Enskild näringsidkare som gör avdrag i sin näringsverksamhet för premie för egen pensionsförsäkring beräknar maximalt avdragsgillt belopp på ett underlag som utgörs av överskottet av aktiv näringsverksamhet före avsättning för årets egenavgifter. Skatteunderlaget för den särskilda löneskatten för pensionskostnader är det avdrag för pensionsförsäkringspremie som medges vid inkomsttaxeringen. Förslaget medför inte några komplikationer vad gäller dessa avdrag.
3.3.8 Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster hanteras på ett motsvarande sätt som egenavgifterna. Nettoprocentsatsen enligt nuvarande regler (24,26 %) motsvaras av bruttoprocentsatsen 19,5236 %. Det avgiftsfria bottenbeloppet på 1 000 kr motsvaras av 1 250 kr när avsättning eller schablonavdrag för egenavgifter inte längre sker.
3.4 Taxeringsbeslut
I prop. 1989/90:74 s. 293 anges att grundläggande taxeringsbeslut och omprövningsbeslut ska innefatta konsekvenserna på taxerad och beskattningsbar inkomst.
RSV har tolkat detta uttalande på följande sätt. I vad avser beskattningsbar inkomst kan utan direkt datastöd det vara såväl tidsödande som komplicerat att bestämma en beskattningsbar förvärvsinkomst. Med hänsyn härtill får, i avvaktan på att datastödet byggs, ett efterlevande av det i förarbetena till taxeringslagen, uttalade kravet på ett angivande av beskattningsbar förvärvsinkomst vid avvikelse från deklaration och vid åsättande av taxering i avsaknad av deklaration tills vidare anstå.
I grundläggande beslut om årlig taxering anges nu den taxerade förvärvsinkomsten. För beslut efter det att slutskattebeskedet utsänts uppkommer det inga problem att ange taxerad och beskattningsbar inkomst. Om datasystemen inte kan ändras uppkommer frågan om det är tillfyllest att i ett grundläggande taxeringsbeslut ange en inkomst före ett maskinellt avdrag för egenavgifter/särskild löneskatt. Dessutom anges i texten att egenavgifter/särskild löneskatt kommer dras av från angiven inkomst innan debitering av skatt sker. Enligt RSV:s mening bör en sådan lösning övergångsvis kunna accepteras.
3.5 Lagförslaget
De ändrade reglerna kan gälla tidigast fr.o.m. 2004 års taxering. Äldre regler ska i sin helhet tillämpas för tidigare taxeringsår. En särskild övergångsbestämmelse krävs för taxeringsåret 2004 och senare taxeringsår för att säkerställa att avstämningsbelopp och debiteringsändringar beaktas vid beskattningen efter övergången till de nya reglerna. Något problem med retroaktiv lagstiftning p.g.a. av brutna räkenskapsår kan inte uppkomma då det ändrade systemet inte kan anses vara till nackdel för de skattskyldiga.
I Inkomstskattelagen ändras i 12 kap. 36 § och 16 kap 29 § avdragsrätten för debiterade egenavgifter till en rätt till avdrag för debiterade egenavgifter för beskattningsåret. Rätten till schablonavdrag i 12 kap. 36 § och avdrag för avsättning i 16 kap. 29 § tas bort. Bestämmelsen i 16 kap. 30 § tas bort och bestämmelsen i 16 kap. 31 § ändras. Hänvisningsbestämmelserna i 11 kap. 44 § och 16 kap. 7 § ändras. Vidare måste ändringar ske i 30 kap. 6 § (periodiseringsfonder), 33 kap. 5 § (räntefördelning), 34 kap. 5 § (expansionsfonder) och 59 kap. 4 § (pensionssparavdrag).
Förslag till ändringar av 12 kap. 36 § och 16 kap. 29 - 31 §§ IL.
12 kap 36 § | |
Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätt ned, skall motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras. | Egenavgifter för beskattningsåret skall dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätt ned, skall motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget för samma beskattningsår. |
Vidare skall ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget skall dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget skall återföras till beskattning det följande beskattningsåret. | |
Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 2 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension är inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som skall dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknande ersättningar som avses i 2 kap. 6 § första stycket 4 i den nämnda lagen. | |
16 kap. 29 § | |
Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. | Egenavgifter för beskattningsåret skall dras av till den del de avser näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande belopp tas upp för samma beskattningsår. |
Avdrag skall dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka egenavgifterna för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret. | |
16 kap. 30 § | |
Avdrag enligt 29 § andra stycket skall beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med | |
3. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och | |
4. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 3-5, 15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundande ålderspension. | |
Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 20 procent. | |
16 kap. 31 § | |
När det gäller svenska handelsbolag skall avdraget för egenavgifter beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna. | När det gäller svenska handelsbolag skall avdraget för egenavgifter beräknas för varje delägare för sig. |
Vill du lära dig mer om skatter och företagande? Ta då chansen och möt oss online på våra direktsända webbseminarier. Det är kostnadsfritt och du kan ställa frågor och få svar i en chatt.