På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
Här kan du se statistik om den skatt som juridiska personer betalar. Du kan se statistik om skatten uppdelad på olika skatteslag, uppdelad på olika juridiska former och uppdelad på företag av olika storlek.
I den här tabellen kan du se storleken av de skatter som beräknas utifrån juridiska personers inkomstdeklaration.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2020-12-15
Nästa uppdatering: 2021-12-23
Tabellen visar den skatt som debiteras juridiska personer.
I den här tabellen kan du se hur de skatter som beräknas utifrån juridiska personers inkomstdeklaration har förändrats över tiden.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2020-12-15
Nästa uppdatering: 2021-12-23
Tabellen visar den skatt som debiteras juridiska personer. De flesta åren har statistiken tagits fram i nära anslutning till att slutskattebeskeden skickas ut i månadsskiftet november-december året efter beskattningsåret. Då ingår inga omprövningar i beloppen. För beskattningsåret 2014 har siffrorna tagits fram i juni 2016, vilket innebär att en del omprövningar ingår i beloppen. Skillnaden är dock väldigt liten.
Förändringar i skattesats påverkar den statliga inkomstskatten (bolagsskatten). Vid skattereformen 1991 sänktes bolagsskatten från 52 till 30 procent. Bolagsskatten har därefter varit föremål för ytterligare tre sänkningar. 1995 sänktes den till 28 procent, 2009 till 26,3 procent och 2013 till 22 procent.
Avkastningsskatten bestäms av storleken på livförsäkringsföretagens förmögenheter vid beskattningsårets ingång och den genomsnittliga statslåneräntan föregående år. Statslåneräntan hade sin toppnotering med 10,14 procent år 1995 och sin bottennotering med 1,52 procent år 2012. Dessa skillnader i statslåneränta medför att det ofta är statslåneräntans storlek och inte förändringar i kapitalunderlaget som har störst betydelse för avkastningsskattens storlek.
Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) beräknas till 24,26 procent av ett underlag som i princip består av nettoavsättningar till pensionsförmåner för de anställda.
Små företag kunde tidigare redovisa moms i inkomstdeklarationen. Från och med beskattningsåret 2013 ska alla företag redovisa moms i momsdeklaration. Från och med det året ingår alltså inte momsen i den här tabellen. Statistik om moms finns sammanställd i ett särskilt avsnitt.
Förmögenhetsskatten avskaffades 2007.
Skattereduktionerna avser rotavdrag avseende byggnadsarbeten på bostadshus, avdrag för bredbandsinstallation under 2001-2006 och avdrag för stormvirke efter stormen Gudrun 2005.
I den här tabellen kan du se statistik om sådana skatter som beräknas utifrån uppgifter i juridiska personers inkomstdeklaration fördelat på juridisk form.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2020-12-15
Nästa uppdatering: 2021-12-23
Antal skattebetalare utgörs av samtliga juridiska personer som har lämnat inkomstdeklaration för beskattningsåret. Det gör att antalet skiljer sig åt en del om man jämför med tabellen Antal företag fördelade utifrån företagsform.
Tabellen visar den skatt som debiteras juridiska personer. Omprövningar efter det datum då statistiken sammanställts ingår inte i beloppen.
Grupperingen i juridisk form har skett utifrån följande indelning:
Enskild firma:
10 Fysiska personer
Aktiebolag:
41 Bankaktiebolag
42 Försäkringsaktiebolag
43 Europabolag
49 Övriga aktiebolag
Handelsbolag:
31 Handelsbolag, Kommanditbolag, Ekonomiska föreningar:
51 Ekonomiska föreningar
53 Bostadsrättsföreningar
54 Kooperativ hyresrättsförening
55 Europakooperativ, grupperingar
Övrigt:
21 Enkla bolag
22 Partrederier
23 Värdepappersfonder
61 Ideella föreningar
62 Samfälligheter
63 Registrerade trossamfund
71 Familjestiftelser
72 Övriga stiftelser och fonder
81 Statliga enheter
82 Kommuner
83 Kommunalförbund
84 Landsting
87 Off. korporationer o anstalter
88 Hypoteksföreningar
89 Regionala statliga myndigheter
91 Oskiftade dödsbon
92 Ömsesidiga försäkringsbolag
93 Sparbanker
94 Understöds-, Försäkringsförening
95 Arbetslöshetskassor
96 Utländska juridiska personer
98 Övriga sv juridiska personer, enl. särsk. lag
99 Juridisk form ej utredd
Antal skattebetalare fördelat på juridisk form redovisas både i den här tabellen och i tabellen Antal företag fördelade utifrån företagsform. Antalet stämmer dock inte mellan de två tabellerna. Dels skiljer sig tidpunkterna för beräkningen något, men det förklarar enbart en marginell del av skillnaden. Den stora skillnaden beror på att olika företag inkluderats i de olika beräkningarna. I den här tabellen ingår samtliga juridiska personer som har lämnat inkomstdeklaration för beskattningsåret och i den andra tabellen ingår samtliga juridiska personer som är registrerade till moms och/eller som arbetsgivare.
Väldigt många av de företag som lämnar inkomstdeklaration är momsregistrerade och en stor del av dem är även registrerade som arbetsgivare. Då ger båda urvalsgrunderna samma resultat. Det finns dock även skillnader och skillnaderna är större för en del företagsformer.
För aktiebolag blir antalet högre när man utgår från registreringar till moms/arbetsgivare. Det beror på att det finns ganska många aktiebolag som är registrerade till moms eller som arbetsgivare, men som under ett eller flera år har verksamheten vilande och därför inte lämnar inkomstdeklaration.
För handelsbolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, ideella föreningar och offentliga myndigheter är förhållandet det motsatta. Där blir antalet högre när man utgår från lämnade inkomstdeklarationer än när man utgår från registreringar till moms eller arbetsgivare. Det beror på att de bedriver verksamhet som inte är momspliktig och att de inte har några anställda.
I den här tabellen kan du se statistik om de vinster (överskott) och förluster (underskott) som juridiska personer har redovisat i sina inkomstdeklarationer.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2020-12-15
Nästa uppdatering: 2021-12-23
Uppgifterna utgör sammanställningar av samtliga inlämnade inkomstdeklaration 2 och inkomstdeklaration 3. Handelsbolag och kommanditbolag ingår inte i sammanställningen eftersom deras överskott och underskott redovisas hos delägarna.
Genom att göra avsättningar till periodiseringsfond kan företag jämna ut resultatet över flera år. Här kan du se statistik om hur stora avsättningar och återföringar de juridiska personerna har gjort.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2020-12-15
Nästa uppdatering: 2021-12-23
Samtliga skattebetalare som har fyllt i avsättning till och/eller återföring av periodiseringsfond i inkomstdeklaration 2 eller 3 ingår i beräkningen. I Skatteverkets statistikdatabaser finns inte samtliga uppgifter med för gamla år. Det har därför inte varit möjligt att återskapa en komplett tidsserie för juridiska personers periodiseringsfonder.
Genom att göra avsättningar till periodiseringsfond kan företag jämna ut resultatet över flera år genom att minska årets skattemässiga resultat de år ett företag går med vinst. En avsättning till en periodiseringsfond kan ett år med lägre resultat återföras för att istället öka årets skattemässiga resultat. På det viset kan företag reducera konjunktursvängningar och få en jämnare beskattning under åren. Möjligheten att göra avsättningar till periodiseringsfond infördes för beskattningsåret 1994.
Tiden inom vilken återföring av periodiseringsfond ska ske har från och med beskattningsåret 1999 förlängts från fem till sex år för alla företagsformer.
Beskattningsåret 2001 ökade gränsen för hur mycket juridiska personer får avsätta till periodiseringsfond från 20 % av vinsten till 25 % av vinsten.
Från och med ingången av 2005 räntebeläggs juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder. Räntan utgörs av 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut. Den beräknas på summan av de avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder som den juridiska personen gjort vid beskattningsårets ingång.
Vill du lära dig mer om till exempel moms, e-tjänster eller arbetsgivaravgifter? Ta då chansen och möt oss online på våra webbseminarier eller delta på någon av våra informationsträffar ute i landet.