Om oss
Juridiska personers skatt
Här kan du se statistik om den skatt som juridiska personer betalar. Du kan se statistik om skatten uppdelad på olika skatteslag, uppdelad på olika juridiska former och uppdelad på företag av olika storlek.
Översikt av skatteutfallet för juridiska personer, beskattningsåret 2017
I den här tabellen kan du se storleken av de skatter som beräknas utifrån juridiska personers inkomstdeklaration.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2018-12-17
Nästa uppdatering: 2019-12-23
Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?
Tabellen visar den skatt som debiteras juridiska personer.
Vill du veta vad de olika skatterna i tabellen avser?
Förklaring av skatterna i tabellen
- Statlig inkomstskatt är det man i dagligt tal brukar kalla för bolagsskatt och den är idag på 22 procent.
- Avkastningsskatt på pensionsmedel är en schabloniserad skatt som är tänkt att motsvara kapitalskatt på avkastningen på pensionsmedel. Den beräknas på innestående pensionsmedel hos livförsäkringsbolag och pensionsstiftelser samt på arbetsgivare som i sin bokföring gör avsättning till pensioner.
- Särskild löneskatt på pensionskostnader är en statlig skatt som betalas istället för arbetsgivaravgifter på företagets kostnader för pensionsförmåner till de anställda, till exempel avsättningar till pensionsstiftelser eller köp av pensionsförsäkringar
- Fastighetsskatt eller fastighetsavgift betalas av juridiska personer som äger fastigheter.
Översikt av skatteutfallet för juridiska personer, beskattningsåren 1994-2017
I den här tabellen kan du se hur de skatter som beräknas utifrån juridiska personers inkomstdeklaration har förändrats över tiden.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2018-12-17
Nästa uppdatering: 2019-12-23
Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?
Tabellen visar den skatt som debiteras juridiska personer. De flesta åren har statistiken tagits fram i nära anslutning till att slutskattebeskeden skickas ut i månadsskiftet november-december året efter beskattningsåret. Då ingår inga omprövningar i beloppen. För beskattningsåret 2014 har siffrorna tagits fram i juni 2016, vilket innebär att en del omprövningar ingår i beloppen. Skillnaden är dock väldigt liten.
Vill du veta vad de olika skatterna i tabellen avser?
Förklaring av skatterna i tabellen
- Statlig inkomstskatt är det man i dagligt tal brukar kalla för bolagsskatt och den är idag på 22 procent.
- Avkastningsskatt på pensionsmedel är en schabloniserad skatt som är tänkt att motsvara kapitalskatt på avkastningen på pensionsmedel. Den beräknas på innestående pensionsmedel hos livförsäkringsbolag och pensionsstiftelser samt på arbetsgivare som i sin bokföring gör avsättning till pensioner.
- Särskild löneskatt på pensionskostnader är en statlig skatt som betalas istället för arbetsgivaravgifter på företagets kostnader för pensionsförmåner till de anställda, till exempel avsättningar till pensionsstiftelser eller köp av pensionsförsäkringar
- Fastighetsskatt eller fastighetsavgift betalas av juridiska personer som äger fastigheter
Vill du veta mer om förändringarna i skatteutfall mellan åren?
Förändringar i skattesats påverkar den statliga inkomstskatten (bolagsskatten). Vid skattereformen 1991 sänktes bolagsskatten från 52 till 30 procent. Bolagsskatten har därefter varit föremål för ytterligare tre sänkningar. 1995 sänktes den till 28 procent, 2009 till 26,3 procent och 2013 till 22 procent.
Avkastningsskatten bestäms av storleken på livförsäkringsföretagens förmögenheter vid beskattningsårets ingång och den genomsnittliga statslåneräntan föregående år. Statslåneräntan hade sin toppnotering med 10,14 procent år 1995 och sin bottennotering med 1,52 procent år 2012. Dessa skillnader i statslåneränta medför att det ofta är statslåneräntans storlek och inte förändringar i kapitalunderlaget som har störst betydelse för avkastningsskattens storlek.
Särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) beräknas till 24,26 procent av ett underlag som i princip består av nettoavsättningar till pensionsförmåner för de anställda.
Små företag kunde tidigare redovisa moms i inkomstdeklarationen. Från och med beskattningsåret 2013 ska alla företag redovisa moms i momsdeklaration. Från och med det året ingår alltså inte momsen i den här tabellen. Statistik om moms finns sammanställd i ett särskilt avsnitt.
Förmögenhetsskatten avskaffades 2007.
Skattereduktionerna avser rotavdrag avseende byggnadsarbeten på bostadshus, avdrag för bredbandsinstallation under 2001-2006 och avdrag för stormvirke efter stormen Gudrun 2005.
Skatteutfallet för juridiska personer fördelat utifrån juridisk form, beskattningsåret 2017
I den här tabellen kan du se statistik om sådana skatter som beräknas utifrån uppgifter i juridiska personers inkomstdeklaration fördelat på juridisk form.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2018-12-17
Nästa uppdatering: 2019-12-23
Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?
Antal skattebetalare utgörs av samtliga juridiska personer som har lämnat inkomstdeklaration för beskattningsåret. Det gör att antalet skiljer sig åt en del om man jämför med tabellen Antal företag fördelade utifrån företagsform.
Tabellen visar den skatt som debiteras juridiska personer. Omprövningar efter det datum då statistiken sammanställts ingår inte i beloppen.
Grupperingen i juridisk form har skett utifrån följande indelning:
Enskild firma:
10 Fysiska personer
Aktiebolag:
41 Bankaktiebolag
42 Försäkringsaktiebolag
43 Europabolag
49 Övriga aktiebolag
Handelsbolag:
31 Handelsbolag, Kommanditbolag, Ekonomiska föreningar:
51 Ekonomiska föreningar
53 Bostadsrättsföreningar
54 Kooperativ hyresrättsförening
55 Europakooperativ, grupperingar
Övrigt:
21 Enkla bolag
22 Partrederier
23 Värdepappersfonder
61 Ideella föreningar
62 Samfälligheter
63 Registrerade trossamfund
71 Familjestiftelser
72 Övriga stiftelser och fonder
81 Statliga enheter
82 Kommuner
83 Kommunalförbund
84 Landsting
87 Off. korporationer o anstalter
88 Hypoteksföreningar
89 Regionala statliga myndigheter
91 Oskiftade dödsbon
92 Ömsesidiga försäkringsbolag
93 Sparbanker
94 Understöds-, Försäkringsförening
95 Arbetslöshetskassor
96 Utländska juridiska personer
98 Övriga sv juridiska personer, enl. särsk. lag
99 Juridisk form ej utredd
Vill du veta vad de olika skatterna i tabellen avser?
Förklaring av skatterna i tabellen
- Statlig inkomstskatt är det man i dagligt tal brukar kalla för bolagsskatt och den är idag på 22 procent.
- Avkastningsskatt på pensionsmedel är en schabloniserad skatt som är tänkt att motsvara kapitalskatt på avkastningen på pensionsmedel. Den beräknas på innestående pensionsmedel hos livförsäkringsbolag och pensionsstiftelser samt på arbetsgivare som i sin bokföring gör avsättning till pensioner.
- Särskild löneskatt på pensionskostnader är en statlig skatt som betalas istället för arbetsgivaravgifter på företagets kostnader för pensionsförmåner till de anställda, till exempel avsättningar till pensionsstiftelser eller köp av pensionsförsäkringar.
- Fastighetsskatt eller fastighetsavgift betalas av juridiska personer som äger fastigheter.
Vill du veta mer om skillnader i antal och belopp jämfört med övriga tabeller?
Antal skattebetalare fördelat på juridisk form redovisas både i den här tabellen och i tabellen Antal företag fördelade utifrån företagsform. Antalet stämmer dock inte mellan de två tabellerna. Dels skiljer sig tidpunkterna för beräkningen något, men det förklarar enbart en marginell del av skillnaden. Den stora skillnaden beror på att olika företag inkluderats i de olika beräkningarna. I den här tabellen ingår samtliga juridiska personer som har lämnat inkomstdeklaration för beskattningsåret och i den andra tabellen ingår samtliga juridiska personer som är registrerade till moms och/eller som arbetsgivare.
Väldigt många av de företag som lämnar inkomstdeklaration är momsregistrerade och en stor del av dem är även registrerade som arbetsgivare. Då ger båda urvalsgrunderna samma resultat. Det finns dock även skillnader och skillnaderna är större för en del företagsformer.
För aktiebolag blir antalet högre när man utgår från registreringar till moms/arbetsgivare. Det beror på att det finns ganska många aktiebolag som är registrerade till moms eller som arbetsgivare, men som under ett eller flera år har verksamheten vilande och därför inte lämnar inkomstdeklaration.
För handelsbolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, ideella föreningar och offentliga myndigheter är förhållandet det motsatta. Där blir antalet högre när man utgår från lämnade inkomstdeklarationer än när man utgår från registreringar till moms eller arbetsgivare. Det beror på att de bedriver verksamhet som inte är momspliktig och att de inte har några anställda.
Överskott och underskott hos juridiska personer, beskattningsår 2017
I den här tabellen kan du se statistik om de vinster (överskott) och förluster (underskott) som juridiska personer har redovisat i sina inkomstdeklarationer.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2018-12-17
Nästa uppdatering: 2019-12-23
Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?
Uppgifterna utgör sammanställningar av samtliga inlämnade inkomstdeklaration 2 och inkomstdeklaration 3. Handelsbolag och kommanditbolag ingår inte i sammanställningen eftersom deras överskott och underskott redovisas hos delägarna.
Periodiseringsfond för juridiska personer, beskattningsåren 1996-2017
Genom att göra avsättningar till periodiseringsfond kan företag jämna ut resultatet över flera år. Här kan du se statistik om hur stora avsättningar och återföringar de juridiska personerna har gjort.
Källa: Uppgifterna kommer från Skatteverkets informationslager.
Senast uppdaterat: 2018-12-17
Nästa uppdatering: 2019-12-23
Vill du veta mer om hur vi samlar ihop siffrorna?
Samtliga skattebetalare som har fyllt i avsättning till och/eller återföring av periodiseringsfond i inkomstdeklaration 2 eller 3 ingår i beräkningen. I Skatteverkets statistikdatabaser finns inte samtliga uppgifter med för gamla år. Det har därför inte varit möjligt att återskapa en komplett tidsserie för juridiska personers periodiseringsfonder.
Vill du veta mer om vad periodiseringsfond innebär?
Genom att göra avsättningar till periodiseringsfond kan företag jämna ut resultatet över flera år genom att minska årets skattemässiga resultat de år ett företag går med vinst. En avsättning till en periodiseringsfond kan ett år med lägre resultat återföras för att istället öka årets skattemässiga resultat. På det viset kan företag reducera konjunktursvängningar och få en jämnare beskattning under åren. Möjligheten att göra avsättningar till periodiseringsfond infördes för beskattningsåret 1994.
Vill du veta mer om hur reglerna om periodiseringsfond har förändrats?
Tiden inom vilken återföring av periodiseringsfond ska ske har från och med beskattningsåret 1999 förlängts från fem till sex år för alla företagsformer.
Beskattningsåret 2001 ökade gränsen för hur mycket juridiska personer får avsätta till periodiseringsfond från 20 % av vinsten till 25 % av vinsten.
Från och med ingången av 2005 räntebeläggs juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder. Räntan utgörs av 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut. Den beräknas på summan av de avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder som den juridiska personen gjort vid beskattningsårets ingång.
Kontakta oss
Informationsträffar för företagare
Vill du lära dig mer om till exempel moms, e-tjänster eller arbetsgivaravgifter? Ta då chansen och möt oss online på våra webbseminarier eller delta på någon av våra informationsträffar ute i landet.
Aktuellt
-
Skatteverket rättar felaktiga vägavgiftsbeslut
Ägare till lastbilar som drivs med etanol eller gas har under en längre tid beta...
-
Kontroller av tandläkare har lett till miljonbelopp i höjd skatt
Skatteverket har granskat privata tandvårdskliniker i en särskild kontroll vilke...
-
Skatteverkets experter medverkar i Almedalen
Flera experter från Skatteverket medverkar vid seminarier och samtal under Almed...
Tillsammans gör vi samhället möjligt