Skatteverkets remissvar m.m.

1 Sammanfattning

När det gäller förslaget till ändrad biogasdefinition i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) har Skatteverket inga invändningar mot att kravet avseende energiinnehållets härkomst slopas. Skatteverket avstyrker dock att förslaget att ersätta den nuvarande biogasdefinitionens formulering ”vätskeformigt eller gasformigt bränsle” med ”gasformigt bränsle” genomförs.
Skatteverket har inga invändningar mot att skattebefrielsen enligt 6 a kap. 2 c § LSE utvidgas, så att den förutom ren biogas även omfattar den andel av ett annat bränsle som utgörs av biogas. Skatteverket har dock vissa synpunkter på lagtextens utformning.

Skatteverket har inga invändningar i sig mot att skattesatserna ändras så att gaser beskattas utifrån energiinnehåll. Skatteverket avstyrker dock att förslaget genomförs innan det har klargjorts hur man ska bestämma värmevärdet för respektive typ av gas, när detta behövs för att skatten för respektive gasmängd ska kunna beslutas utifrån gasens energiinnehåll.

Enligt Skatteverkets uppfattning bör en sådan ändring av skattesatserna träda ikraft vid ett kalenderårsskifte. Om ändringen genomförs behövs även en följdändring av 8 § i förordningen (2024:609) om förfarandet vid återbetalning av mervärdesskatt och punktskatter i vissa fall och om intyg vid skattefrihet.

Skatteverket har inga invändningar mot promemorians övriga förslag.

Förslagen beräknas medföra engångskostnader för Skatteverket om 980 000 kronor i samband med införandet. Det saknas dock underlag för att beräkna vissa kostnader.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Ny definition av biogas (avsnitt 4.1)

Skatteverket har inga invändningar mot att den nuvarande biogasdefinitionens krav avseende energiinnehållets härkomst slopas. Skatteverket avstyrker dock att förslaget att ersätta den nuvarande definitionens formulering ”vätskeformigt eller gasformigt bränsle” med ”gasformigt bränsle” genomförs.
Av promemorian framgår att slopandet av biogasdefinitionens uttryckliga uppdelning i vätskeformigt respektive gasformigt bränsle inte är avsett att innebära någon ändring av definitionens innebörd. En sådan ändring skulle dock innebära att tillämpningsområdet för 2 kap. 2 a § LSE utvidgas till att även omfatta leverans av vätskeformig gas. I promemorian finns dock inget som tyder på att detta skulle vara avsikten, varför Skatteverket utgår från att det är fråga om en oavsiktlig effekt. Skatteverket anser därför att den nuvarande definitionens uttryckliga uppdelning i vätskeformigt respektive gasformigt bränsle bör behållas.

2.2 Skattebefrielse för biogas som blandas in i andra bränslen (avsnitt 4.2)

Skatteverket har inga invändningar mot att skattebefrielsen enligt 6 a kap. 2 c § LSE utvidgas, så att den förutom ren biogas även omfattar den andel av ett annat bränsle som utgörs av biogas. Skatteverket anser dock att lagtextförslaget behöver justeras i två avseenden. I paragrafens tredje stycke behöver det anges att kravet på hållbarhetsbesked gäller även när bränslet som till viss andel utgörs av biogas förbrukas i en sådan anläggning som anges där. Där behöver också anges att hållbarhetsbeskedet ska omfatta biogasen, dvs. inte ”bränslet”.

2.3 Beskattning av gaser utifrån energiinnehåll (avsnitt 5.1)

Skatteverket har inga invändningar i sig mot att gaser beskattas utifrån energiinnehåll. Skatteverket avstyrker dock att förslaget genomförs innan det har klargjorts hur man ska bestämma värmevärdet för respektive typ av gas, när detta behövs för att skatten för respektive gasmängd ska kunna beslutas utifrån gasens energiinnehåll.

Beskattning utifrån energiinnehåll förutsätter att energiinnehållet kan bestämmas. Eftersom ändringen av skattesatserna syftar till att beskattningen av gaser ska beakta att värmevärdena för de olika gastyperna inte är stabila utan varierar, kan fasta schabloner avseende värmevärdena inte användas. I promemorian föreslås inga bestämmelser avseende hur värmevärdena ska bestämmas och det framgår inte heller på annat sätt av promemorian hur detta är avsett att gå till.

I promemorian hänvisas avseende värmevärde till branschgemensamma metoder och till att dessa har genomförts i Energimarknadsinspektionens mätföreskrifter. Metoderna innebär att volymviktade värmevärden beräknas för olika värmevärdesområden inom ett gasnät där två eller flera gaser eller gasblandningar med olika värmevärde blandas. Det framräknade värmevärdet utgör en uppskattning av det verkliga värmevärdet för de gasblandningar som under en viss period matas ut från den aktuella delen av gasnätet. Det framräknade värmevärdet används för att bestämma hur mycket energi som en viss uppmätt volym utmatad gasblandning ska anses innehålla. I promemorian berörs inte hur man ska bestämma hur mycket av denna framräknade energimängd som vid tillämpningen av fördelningsbestämmelserna i 2 kap. 2 a § LSE skattemässigt ska anses härröra från respektive typ av gas som för den skattskyldigas räkning har tillförts gasnätet.

Även när gasen inte samdistribueras med annan gas torde det i vissa fall innebära praktiska svårigheter att bestämma det verkliga energiinnehållet i gasen. I promemorian anges inte vilka mät- eller analyskrav som ska ställas på aktörerna för att man ska kunna bestämma energiinnehållet i gas som inte samdistribueras med annan gas. Det gäller exempelvis om det ska krävas analys av gasinnehållet i varje enskild gasbehållare som förs in till eller ut från Sverige, och vilka mät- eller analyskrav som ska ställas på en biogasproducent som själv löpande förbrukar den biogas som framställs på en avfallsanläggning eller ett jordbruk.

2.3.1 Ikraftträdandetidpunkt

Om förslaget att beskatta gaser utifrån energiinnehåll genomförs anser Skatteverket att lagändringen inte bör träda ikraft förrän tidigast den 1 januari 2027.

En stor andel av de godkända lagerhållarna har kalenderår som redovisningsperiod. Den föreslagna ikraftträdandetidpunkten innebär att dessa lagerhållare i deklarationen för år 2026 ska redovisa skatt både enligt nuvarande skattesatser och enligt skattesatser som utgår från gasernas energiinnehåll. Det skulle vara mycket resurskrävande för Skatteverket att utveckla deklarationsformulär och systemstöd som på ett bra sätt stödjer en sådan redovisning. För att underlätta redovisningen för de skattskyldiga i samband med lagändringen och minska Skatteverkets utvecklingsbehov, anser Skatteverket att en sådan ändring av skattesatserna bör träda ikraft vid ett kalenderårsskifte.

2.3.2 Behov av följdändring

Enligt 8 § i förordningen (2024:609) om förfarandet vid återbetalning av mervärdesskatt och punktskatter i vissa fall och om intyg vid skattefrihet, ska en bränslefaktura som bifogas en ansökan om återbetalning av skatt till ambassader och diplomater m.fl. innehålla uppgift om bl.a. varans volym eller vikt. Om förslaget om beskattning av gaser utifrån energiinnehåll genomförs behövs en ändring av 8 § i denna förordning, så att det där ställs krav på att gasers energiinnehåll i kWh ska framgå av fakturan.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Förslagen beräknas medföra engångskostnader om sammanlagt 980 000 kronor, varav 900 000 kronor avser it-utveckling och 80 000 kronor avser utveckling och uppdatering av blanketter och information m.m. Kostnaderna för it-utveckling beräknas bli 800 000 kronor lägre om bestämmelserna om beskattning av gaser utifrån energiinnehåll skulle träda ikraft vid ett kalenderårsskifte i stället för vid ett halvårsskifte.

Det saknas uppgifter om hur energiinnehållet i olika gasmängder ska bestämmas i olika situationer om lagen ändras så att gaser ska beskattas utifrån energiinnehåll. Detta innebär att Skatteverket i nuläget inte kan beräkna alla kostnader som en sådan lagändring kan förväntas medföra. Det är därför osäkert hur stora kostnader, utöver de ovan redovisade, som en sådan lagändring skulle medföra.