1 Sammanfattning

Skatteverket har inga invändningar mot att förslaget införs. Skatteverket lämnar dock vissa synpunkter på förslaget. Skatteverket vill särskilt framhålla att verket behöver ytterligare information om det centrala registret, för att kunna ha nödvändiga tekniska lösningar för uppgiftslämnandet på plats till den 1 januari 2026. Införandet av ett centralt register medför kostnader för Skatteverket i form av system-utveckling. Kostnaden kan beräknas till mellan 11 och 20 miljoner kronor.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Uppgiftslämnandet behöver automatiseras

Skatteverket är idag stödgivande myndighet för ett antal stöd av mindre betydelse. Det gäller exempelvis det s.k. växa-stödet och den regionala nedsättningen av arbetsgivaravgifter. Dessa stöd hanteras månatligen genom arbetsgivardeklarationen. Skatteverket hanterar även stöd som beviljas årligen genom inkomstdeklarationen, t.ex. regional skattereduktion och regional nedsättning av egenavgifter. Det kan noteras att växa-stöd rapporterades på ca 3 400 arbetsgivardeklarationer per månad under 2024. Motsvarande siffra för den regionala nedsättningen av arbetsgivaravgifter var ca 10 100 arbetsgivardeklara¬tioner per månad. När det gäller de årliga stöden rapporterades den regionala skattereduk¬tionen av ca 139 000 näringsidkare för inkomståret 2023.

Den regionala nedsättningen av egenavgifter rapporterades i ca 5 000 inkomstdeklarationer för inkomståret 2023. Baserat på dessa siffror handlar det således om en mycket stor mängd månatliga och årliga uppgifter som Skatteverket kommer att behöva lämna till det centrala registret. För att Skatteverket ska kunna uppfylla skyldigheten, behöver därför uppgiftslämnandet till registret automatiseras, vilket kräver systemutveckling hos Skatteverket.

2.2 Ytterligare information krävs om det centrala registret

Skyldigheten att lämna uppgifter till det centrala registret träder i kraft redan 1 januari 2026 och det är därmed kort om tid för Skatteverket att få nödvändiga tekniska lösningar på plats. Systemutvecklingen är dessutom beroende av att Skatteverket får mer information om det centrala registret. Av promemorian framgår t ex. inte hur registret ska utformas, om det kommer att vara på nationell nivå eller på EU-nivå och hur rapporteringen rent tekniskt kan göras. För Skatteverkets del är det viktigt att så snart som möjligt få klarhet i dessa frågor, för att kunna uppfylla skyldigheten från den 1 januari 2026. Skatteverket vill också hänvisa till Statskontorets rapport 2024:6 Bättre stöd för statsstöd. Där föreslås en samlad myndighetsfunktion för vägledning, rapportering, kvalitetssäkring och registerföring av statsstöd. Statskontoret föreslår att funktionen ska placeras hos Upphandlingsmyndigheten och vara på plats från den 1 januari 2026.

I Skatteverkets arbete med att förbereda för uppgiftslämnandet till det centrala registret och säkerställa efterlevnaden av de nya reglerna från den 1 januari 2026, vore det mycket värdefullt om det fanns en sådan sammanhållande myndighet för vägledning och information. Det vore önskvärt om det kunde förtydligas i den fortsatta beredningen om en sådan myndighetsfunktion kommer att inrättas.

2.3 Olika ikraftträdande för olika sektorer

Skyldigheten att lämna uppgift till det centrala registret inträder den 1 januari 2026 avseende den allmänna de minimis-förordningen och den 1 januari 2027 avseende de minimis-förordningen inom jordbrukssektorn. För fiskeri- och vattenbrukssektorn finns ännu ingen beslutad sådan skyldighet. I den automatisering som Skatteverket kommer att göra innebär det en ytterligare komplexitet att samma typ av stöd (t ex. växa-stöd) ska hanteras på olika sätt beroende på vem som är stödmottagare. Information om stöd som beviljas en mottagare som omfattas av den allmänna de minimis-förordningen ska från den 1 januari 2026 registreras i det centrala registret, medan stöd till en mottagare verksam inom t ex. fiskeri ska registerföras av myndigheten själv.

Vidare kan noteras att kontroll av takbelopp mot registret kan göras först när registret omfattar en period på tre år. Olika ikraftträdandetidpunkter påverkar därför också tidpunkten för när kontroll mot registret kan börja göras för olika sektorer. Även detta komplicerar hanteringen hos Skatteverket. Skatteverket vill därför lyfta frågan om det finns möjlighet till en sammanhållen hantering av stöden. Om kontroll avseende takbeloppen ska kunna påbörjas för samtliga sektorer vid samma tidpunkt, skulle det förutsätta att alla stödgivare börjar lämna uppgift om samtliga stöd av mindre betydelse till det centrala registret från den 1 januari 2026, oavsett sektor. Skatteverket ser gärna att en sådan hantering övervägs i den fortsatta beredningen.

3 Konsekvenser för Skatteverket

Eftersom det fortfarande saknas information om hur det centrala registret ska utformas, är det i nuläget svårt för Skatteverket att beräkna kostnaden med anledning av införandet av registret. Baserat på den information som finns tillgänglig i dagsläget, kan dock kostnaden för Skatteverket i form av systemutveckling uppskattas till mellan 11 och 20 miljoner kronor. Framtida löpande kostnader för uppgiftslämnande och kontroll mot registret har i nuläget inte kunnat uppskattas.