FÖRHANDSBESKED
 
Frågorna 1-3
 
De aktuella bärartjänsterna skall anses omsatta utomlands.
 

MOTIVERING
 
Frågorna 1-3
 
Enligt 5 kap. 11 §2 aML anses som omsättning utomlands tjänster enligt någon av 4-8 §§ då det är fråga om lastning, lossning eller andra tjänster i godsterminal-, hamn- eller flygplatsverksamhet, om tjänsterna avser varor från eller till ett land utanför EG och enligt 2 b transport eller annan tjänst inom landet som avser varor som en speditör eller fraktförare tillhandahåller en utländsk uppdragsgivare i ett land utanför EG i samband med import eller export av varan.
 
De ovannämnda bestämmelserna har sin motsvarighet i bestämmelserna om undantag från skatteplikt för export från gemenskapen och liknande transaktioner och internationell transport i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), närmare bestämt artikel 15.13. I punkten anges som sådana undantagna transaktioner tillhandahållande av tjänster, inbegripet transporter och anknytande verksamhet men med undantag av tillhandahållande av tjänster som är undantagna i enlighet med artikel 13, om de är direkt förbundna med utförsel eller införsel av varor som omfattas av bestämmelserna i, såvitt nu är aktuellt, artikel 7.3.
 
Artikel 7.3 avser bl.a. varor enligt artikel7.1 asom vid införseln till gemenskapen omfattas av regler för tillfällig införsel med fullständig befrielse från importtull. De varor som omnämns i1 aär sådana som inte uppfyller villkoren i, såvitt nu är aktuellt, artiklarna 23 och 24 (tidigare 9 och 10) i EG-fördraget. De varor som omtalas i nämnda artiklar utgörs av varor med ursprung i medlemsstaterna samt varor som kommer från tredje land och som är i fri omsättning i medlemsstaterna.
 
I kommissionens förordning 993/2001 om ändring av förordning 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen Kapitel 5 Temporär import, artikel 563, anges att fullständig befrielse från importtullar skall beviljas när personliga tillhörigheter som rimligen kan behövas för resan importeras av en resande enligt definitionen i artikel 236 första stycket A.1. Enligt denna punkt avses med resande vid import varje person som tillfälligt kommer in i gemenskapens tullområde och som vanligtvis inte är bosatt där. 
 
Nämnden gör följande bedömning.
 
Utformningen av de nu aktuella bestämmelserna i 5 kap. 11 §2 a och b ML stämmer inte överens med motsvarande bestämmelser i sjätte direktivet. Bestämmelserna i ML förutsätter att tjänsterna utförs i viss verksamhet respektive av ett visst subjekt medan artikel 15.13, med vissa nu inte aktuella undantag, är mer allmänt utformad och omfattar tjänster som har anknytning till utförsel eller införsel av vissa i bestämmelsen angivna varor.
 
Fråga är då om direktivet i detta fall skall äga företräde framför ML. För att så skall bli fallet fordras att direktivets aktuella bestämmelse har direkt effekt.
 
Enligt artikel 249 i EG-fördraget är ett direktiv bindande för varje medlemsstat till vilket det är riktat i vad avser det resultat som skall uppnås. Direktiv skall enligt EG-domstolens praxis ges företräde framför däremot stridande nationella regler i det fall en avvikelse innebär att en rättighet beskärs genom nationell lagstift-ning (jfr t.ex. rättsfallen van Gend en Loos mål 26/62 och Costa mål 6/64). Om en direktivbestämmelse ger upphov till rättigheter som kan åberopas inför nationella domstolar och myndigheter och om den är klar, precis och ovillkorlig har den denna s.k. direkta effekt. Detta gäller även bestämmelser i sjätte direktivet (se t.ex. domen i mål 8/81 ang. Ursula Becker). 
 
Som framgår av vad som tidigare sagts råder inte full överensstämmelse mellan innehållet i 5 kap. 11 §2 aoch b ML och dessa bestämmelsers motsvarighet i sjätte direktivet. Direktivbestämmelsen är enligt nämndens mening till sitt innehåll klar och precis. Den är också ovillkorlig. Mot bakgrund härav skall direktivbestämmelsen ges företräde framför ML:s aktuella bestämmelser. Detta innebär, vid bedömningen av de aktuella frågorna, att bolagets bärartjänster skall anses omsatta utomlands.
 
I den mån ansökan inte har besvarats genom förhandsbeskedet avvisas den."
 
Kommentar:
Skatteverket, som delar Skatterättsnämndens bedömning, har inte överklagat förhandsbeskedet.