Taxeringsår 2003-2006
 
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 19 februari 2003 har refererats i rättsfallssammanställning nr 9/03.
 
Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade att den ställda frågan, om det förelåg förutsättningar att från beskattning undanta utdelning från ett schweiziskt bolag i form av aktier i ett schweiziskt dotterbolag, skulle besvaras med nej. Verket anförde att Schweiz i skatteavtalet med Sverige begränsat omfattningen av det informationsutbyte som kan förekomma mellan stater. Det innebär att det saknas möjligheter att upprätthålla en effektiv skattekontroll avseende kapitalrörelser mellan Sverige och Schweiz.

A ansåg att förhandsbeskedet skulle fastställas. Han anförde att när en skattskyldig yrkar att utdelning ska undantas från beskattning enligt aktuella bestämmelser åligger det denne att samtidigt ange om samtliga villkor för skattefri utdelning är uppfyllda. Om skattemyndigheten skulle anse att den inte fått tillräckliga uppgifter kunde komplettering begäras direkt från den skattskyldige. Det fanns därför inget behov av att inhämta upplysningar från Schweiz.
 
SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
"Om ett moderbolag delar ut samtliga aktier i ett dotterbolag kan denna utdelning, under de förutsättningar som anges i 42 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, bli skattefri. En förutsättning är därvid att det utdelande bolaget är ett svenskt aktiebolag. Enligt16 a§ ska dock ett utländskt bolag behandlas som ett svenskt bolag om bolaget motsvarar ett svenskt aktiebolag och är hemmahörande i en EES-stat eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Fråga i målet är om detta villkor, i det följande kallat kontrollvillkoret, kan upprätthållas i förhållande till reglerna om fria kapitalrörelser i EG-fördraget.
 
Enligt artikel 56.1 ska alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land vara förbjudna. Artikel 56 EG ska emellertid enligt artikel 57.1 EG inte påverka tillämpningen av restriktioner som är i kraft den 31 december 1993 för sådana kapitalrörelser till eller från tredje land som gäller direktinvesteringar, inbegripet investeringar i fast egendom, etablering, tillhandahållande av finansiella tjänster eller emission och introduktion av värdepapper på kapitalmarknader. Vidare gäller enligt artikel 58 EG bl.a. att bestämmelserna i artikel 56 EG inte ska påverka medlemsstaternas rätt att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra överträdelser av nationella lagar och andra författningar, särskilt i fråga om beskattning.
 
Regeringsrätten beslutade den 15 oktober 2004 att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen avseende följande fråga.

Utgör bestämmelserna om fria kapitalrörelser mellan medlemsstater och tredje land hinder för att i en situation som den förevarande beskatta A för utdelningen från X på grund av att X inte hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ett skatteavtal som innehåller en bestämmelse om informationsutbyte?
EG-domstolen meddelade dom i målet den 18 december 2007 (mål nr C‑101/05). Domstolen uttalade därvid bl.a. följande. En sådan lagstiftning som den som är i fråga i målet medför en restriktion för kapitalrörelserna mellan medlemsstater och tredje land som i princip är förbjuden enligt artikel 56.1 EG (punkt 43 i domen). Uteslutandet av den i IL föreskrivna förmånen av skattefrihet för utdelning i ett fall som det förevarande måste dock anses utgöra en restriktion som var i kraft den 31 december 1993 i den mening som avses i artikel 57.1 EG, åtminstone när denna utdelning hänför sig till en direktinvestering i det utdelande bolaget. Huruvida det i detta fall är fråga om en direktinvestering ankommer det på Regeringsrätten att kontrollera (punkt 52 i domen).
 
Domstolen fann vidare att kontrollvillkoret kunde rättfärdigas av behovet av en effektiv skattekontroll (punkterna 54-67 i domen). Mot den bakgrunden besvarade domstolen den av Regeringsrätten ställda frågan på följande sätt.
 
Artiklarna 56 EG och 58 EG skall tolkas så, att de inte utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning i vilken det föreskrivs att frihet från skyldighet att erlägga inkomstskatt på utdelning i form av aktier i ett dotterbolag endast får medges om det utdelande bolaget hör hemma i en medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken den medlemsstat som beskattar inkomsten har ingått ett skatteavtal som innehåller en bestämmelse om informationsutbyte, när det för denna skattefrihet krävs att vissa villkor är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat kan kontrollera att så är fallet endast om de får tillgång till uppgifter från den stat där det utdelande bolaget hör hemma.  
Regeringsrätten gör följande bedömning.
 
Inledningsvis kan konstateras att skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz inte ger Skatteverket någon möjlighet att utverka information från behöriga schweiziska myndigheter.
 
Genom EG-domstolens dom är vidare klarlagt att en lagstiftning som den som är aktuell i målet medför en sådan restriktion för kapitalrörelserna mellan medlemsstater och tredje land som i princip är förbjuden enligt artikel 56.1 EG.
 
En första fråga som Regeringsrätten har att ta ställning till är därför om nu aktuellt aktieinnehav kan anses utgöra en sådan direktinvestering som innebär att undantaget i artikel 57.1 EG från förbudet i artikel 56.1 EG kan bli tillämpligt.
 
Av EG-domstolens dom av den 12 december i mål C-446/04 (Test Claimants in the FII Group Litigation, REG 2006, s. I-11753, punkt 196 samt punkt 5 i domslutet) framgår att ett villkor för att ett förvärv av en andel av ett företag ska utgöra en direktinvestering är att förvärvet ger investeraren möjlighet att utöva ett verkligt inflytande över företaget. Den aktuella investeringen avser ett innehav som understiger en tusendels procent av aktierna i företaget. Undantaget i artikel 57.1 EG för direktinvesteringar är därför inte tillämpligt.
 
Mot nu angiven bakgrund uppkommer i andra hand frågan om kontrollvillkoret i detta fall ändå kan upprätthållas i förhållande till reglerna om fria kapitalrörelser i fördraget. Av EG-domstolens dom i mål C-101/05 framgår att även om kontrollvillkoret i och för sig står i strid med artikel 56.1 om fri rörlighet för kapital mellan medlemsstater och tredje land så kan det rättfärdigas av skattekontrollskäl under förutsättning att kontrollen av att övriga villkor för skattefrihet är uppfyllda bara kan ske genom att Skatteverket får tillgång till relevant information från den stat där det utdelande bolaget hör hemma, dvs. i detta fall Schweiz. Av domen följer således att Skatteverket inte får avslå ett yrkande om skattefrihet enbart på den grunden att det utdelande bolaget hör hemma i en stat med vilken Sverige saknar skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte utan måste göra en mer nyanserad bedömning i det enskilda fallet. Om Skatteverket skulle finna att det även i avsaknad av ett sådant avtal är möjligt att på ett tillfredsställande sätt kontrollera att samtliga förutsättningar för skattefrihet är uppfyllda ska den skattskyldiges yrkande om skattefrihet bifallas.
 
I förevarande fall är det en förutsättning för förhandsbeskedet att samtliga villkor för skattefrihet utom kontrollvillkoret i 42 kap.16 a § IL är uppfyllda. Regeringsrätten har således att utgå från att så är fallet och någon prövning eller kontroll av om villkoren är uppfyllda kan inte ske inom ramen för detta mål. Som Skatterättsnämnden påpekar gäller förhandsbeskedet endast om den skattskyldiga kan visa att de förutsättningar det vilar på är för handen. Vilken bevisning som kan komma att krävas i detta hänseende får avgöras inom ramen för den ordinarie taxeringsprocessen och avser för övrigt ställningstaganden och frågeställningar som inte lämpar sig för ett förhandsbesked. Med beaktande av det nu anförda finner Regeringsrätten att Skatteverkets överklagande — mot bakgrund av de förutsättningar som ansökningen om förhandsbesked vilar på — ska avslås.
 
Enligt 1 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. är den lagen tillämplig i ärenden om förhandsbesked endast om det allmänna ombudet hos Skatteverket ansökt om förhandsbesked. Så är inte fallet i detta mål. Yrkandet om ersättning för kostnader kan därför inte bifallas.     
     
REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
 
Regeringsrätten avslår överklagandet.
 
Regeringsrätten avslår yrkandet om ersättning för kostnader.
 
Regeringsrätten förordnar att sekretessen enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) ska bestå utom i fråga om vad som står under rubrikerna Skälen för regeringsrättens avgörande och Regeringsrättens avgörande." 
 
Kommentar:
Av EG-domstolens förhandsavgörande framgår att det s.k. kontrollvillkoret i 42 kap.16 a§ IL utgör en i princip förbjuden restriktion för kapitalrörelser mellan medlemsstaterna och tredje land. Villkoret kan emellertid rättfärdigas av behovet av en effektiv skattekontroll om möjlighet att utverka information från behöriga myndigheter i tredje land inte föreligger. Skatteverket måste dock bedöma om det, även i avsaknad av möjlighet till informationsutbyte, på ett tillfredsställande sätt går att kontrollera att stipulerade skatterättsliga förutsättningar och villkor är uppfyllda.