Inkomsttaxeringen 2000

Familjen LA ägde 100 % av E AB. Under 1998 avyttrades 51 % av aktierna i bolaget till en utomstående S AB. Under 1999 beslutade bolagsstämman att dela ut totalt 500 000 kr. Utdelningen bestod uteslutande av den vinst som upparbetats under 1998. Skattemyndigheten beskattade LA enligt de s.k. 3:12-reglerna. Kammarrätten ansåg att utomståenderegeln var tillämplig.

DOMSKÄL

Vad gäller bedömningen enligt 3 § 12 e mom. SIL, dvs huruvida LA har visat att utomstående i betydande omfattning äger del i aktiebolaget och har rätt till utdelning, samt om så är fallet, särskilda skäl mot att beskatta hennes utdelning som inkomst av kapital föreligger, finner kammarrätten följande.

Av förarbetena till utomståenderegeln framgår bl.a. följande. Om utomstående äger minst 30 procent av aktierna i ett fåmansföretag blir risken för omvandling av arbetsinkomster mindre eftersom utdelning och reavinst också tillfaller dessa ägare. Majoritetens andel av utdelning och reavinst från företaget blir då vanligtvis mindre än deras nettobehållning av ett motsvarande löneuttag. Risken för kringgående av de särskilda reglerna motiverar att den skattskyldige alltid måste visa att utomståendes andel i företaget och omständigheterna i övrigt varit sådana att uttag i form av utdelning eller reavinst inte medför en större nettobehållning än ett löneuttag. Successiv utförsäljning av aktier eller förekomsten av aktier som ger olika utdelning, konvertibla skuldebrev samt options- eller terminsavtal avseende bolagets aktier är exempel på sådant som kan medföra att de särskilda reglerna skall tillämpas också när utomståendes aktieinnehav uppgår till 30 procent eller mera (prop. 1989/90:110 s. 468). I specialmotiveringen till stadgandet (samma prop. s. 704) uttalas bl.a. följande. Även tidigare års förhållanden måste beaktas för att hindra att successiva utförsäljningar, som syftar till att ta ut ackumulerad utdelning eller reavinster efter en försäljning av en minoritetspost av aktierna, leder till icke avsedda skatteförmåner. Exempel på särskilda skäl för att inte göra undantag kan vara inbördes avtal som reglerar den faktiska fördelningen av resultatet, korsvis äganden eller avtal om framtida förvärv.

Såvitt framgår av utredningen har S AB under beskattningsåret 1999 ägt 51 procent av de aktuella aktierna och har haft rätt till utdelning på sitt innehav. LA får vid sådant förhållande normalt inte en större nettobehållning av en utdelning än om det var fråga om ett löneuttag. Även med beaktande av den femårsperiod som föregått beskattningsåret har det inte framkommit att LA kunnat uppnå obehöriga skattefördelar genom den nu aktuella utdelningen. Särskilda skäl att tillämpa bestämmelsen i 3 § 12 b mom. första stycket SIL föreligger därmed inte och utdelningen skall i sin helhet beskattas som inkomst av kapital.

DOMSLUT

Med bifall till överklagande bestämmer kammarrätten att utdelningen från E AB i sin helhet skall beskattas i inkomstslaget kapital.

Kommentar:
Skatteverket delar inte kammarrättens uppfattning. Enligt verket skall femårsgränsen normalt ha passerats för att utomståenderegeln ska vara tillämplig. Regeringsrätten har i RÅ 2001 ref. 37 I sagt att undantagsvis kan omständigheterna i det enskilda fallet vara sådana att utomståenderegeln kan bli tillämplig trots att det utomstående ägandet inte har bestått under hela den föregående femårsperioden.

Det enda fall där Regeringsrätten ansett att hela femårsperioden inte ska beaktas är när ägaren till fåmansföretaget först avhänt sig samtliga aktier för att vid en senare tidpunkt åter förvärva en mindre del av dem. I det fallet (RÅ 2001 ref. 37 II) konstaterade Regeringsrätten att den vinstgenerering som säljarens arbetsinsats kan ha medfört fram till den första avyttringen får anses realiserad genom den avyttringen. Mot bakgrund av syftet med 3:12-reglerna finns enligt Regeringsrättens mening inte anledning att vid tillämpningen innefatta tid som ligger före det den skattskyldiges ägarintressen i bolaget definitivt avbrutits genom avyttring till utomstående.

Förhållandena i kammarrättsavgörandet är inte likartade de i RÅ 2001 ref. 37 II. Tvärtom, här har man avyttrat endast 51 procent av aktierna. Givetvis har man vid den avyttringen 3:12-beskattat de upparbetade vinstmedel, öppna såväl som dolda, som är hänförliga till de sålda andelarna. Men nämnda vinstmedel, till den del de avser de andelar som inte sålts har inte 3:12-beskattats. Om bolaget året efter avyttringen delar ut vinstmedel så kommer LA att erhålla 49 % av dessa vinstmedel och enligt Skatteverkets uppfattning ska utdelningen 3:12-beskattas. När LA sålde 51 % av andelarna genererade detta en skattepliktig vinst vilket visar att det fanns öppna eller dolda vinstmedel i företaget. Huruvida de utdelade vinstmedlen hänfört sig till det redovisade resultatet som uppkommit efter det att avyttringen skedde har ingen betydelse. Kammarrättens dom innebär dessutom att om LA skulle sälja resterande del av andelarna, exempelvis efter det att utdelningen erhållits, skulle hon slippa 3:12-beskattning på denna avyttring. Även detta är enligt Skatteverkets uppfattning felaktigt. Domen har dock inte överklagats till Regeringsrätten.