Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från Regeringsrätten

Sammanläggning av utländska fonder

Beslutande instans: Regeringsrätten

Datum: 2006-03-29

Område: Inkomstskatt - Kapital

Dnr/målnr/löpnr:
4798-05
Sammanläggning av fonderna leder inte till att kapitalvinst ska tas upp till inkomstbeskattning hos andelsägaren.
 
Inkomsttaxeringarna 2005-2008
 
Skatterättsnämndens förhandsbesked den 30 juni 2005.
 
Sökanden är andelsägare i ett antal associationsrättsliga värdepappersfonder (SICAV) bildade enligt luxemburgsk lag som bygger på det EG-direktiv som brukar kallas UCITS-direktivet (rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper, fondföretag). Avsikten är att dessa fonder skall läggas samman med lika många motsvarande luxemburgska fonder, dvs. sökanden kommer efter sammanläggningarna att vara delägare i lika många associationsrättsliga fonder som tidigare (var och en bestående av två sammanlagda fonder). Sökanden äger vidare andelar i en kontraktsrättslig fond i Luxemburg som avses ombildas till en associationsrättslig fond. I Sverige finns endast kontraktsrättsliga fonder.
 
De fonder som skall läggas samman har antingen likartad placeringsinriktning (fråga 1) eller olikartad placeringsinriktning (fråga 2). Beträffande ombildningen gäller att den inte leder till förändringar i andra hänseenden än att organisationsformen ändras (fråga 3). Som en förutsättning gäller vidare att andelarna är kapitaltillgångar, som inte är näringsbetingade. Ansökan avseende frågorna 1 och 2 är främst inriktad på det i 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder intagna kravet på likartad placeringsinriktning. I fråga om övriga i den paragrafen intagna villkor för sammanläggning av fonder utgår nämnden från att fonder som omfattas av UCITS-direktivet uppfyller dessa villkor (jfr direktivets ingress och artikel 4 samt prop. 2002/03:150 s. 188-190).
 
Fråga är om sammanläggningarna och ombildningen kommer att medföra inkomstbeskattning av sökanden.
 
REGERINGSRÄTTEN
 
Sammanläggningarna (frågorna 1 och 2)
 
Bestämmelserna i 48 kap. 18 § IL, som stadgar att sammanläggning eller delning av investeringsfonder inte skall leda till att kapitalvinster tas upp hos delägarna, förutsätter att åtgärderna vidtas enligt bestämmelserna i 8 kap. 1 § LIF. Enligt dessa bestämmelser skall Finansinspektionen under vissa närmare angivna förutsättningar ge ett sådant svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva fondverksamhet tillstånd att lägga samman investeringsfonder, 8 kap. 1 § jämförd med 1 kap. 1 § 7 LIF. I likhet med Skatterättsnämnden finner Regeringsrätten att bestämmelserna i 48 kap. 18 § IL inte är direkt tillämpliga vid sammanläggning av de i målet aktuella investeringsfonderna, eftersom dessa förvaltas av fondbolag i Luxemburg och skall läggas samman med stöd av tillstånd från behörig myndighet där.
 
LIF bygger väsentligen på det s.k. UCITS-direktivet (rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper, fondföretag). Direktivet syftar till att inom EG utjämna villkoren för konkurrens mellan företag för kollektiva investeringar och samtidigt tillförsäkra andelsägarna ett effektivare och enhetligare skydd. Förverkligandet av dessa målsättningar antas komma att göra det lättare att ta bort de hinder som finns mot fri omsättning inom EG av andelar i företag för kollektiva investeringar, och samordningen avses bidra till att skapa en europeisk kapitalmarknad.
 
Förfaranden för sammanläggning av investeringsfonder regleras inte i UCITS-direktivet. De regler i 8 kap. 1 § LIF som avser sammanläggning av svenska investeringsfonder uppställer krav på en föregående tillståndsprövning av Finansinspektionen. Tillstånd skall lämnas under vissa närmare angivna förutsättningar, bl.a. att de fonder som skall läggas samman har likartade placeringsinriktningar och att sammanläggningen inte är olämplig från allmän synpunkt. Av förarbetena till bestämmelserna framgår att skyddet av andelsägarnas intressen (jfr punkten 1 i paragrafen) varit styrande för dessa restriktioner (prop. 1992/93:206 s. 22 f.)
 
Som Skatterättsnämnden funnit kan skillnader i skattemässig behandling vid sammanläggning av investeringsfonder beroende på om dessa är underkastade lagstiftningen i Sverige eller i en annan medlemsstat i EU avskräcka medborgare från att förvärva fondandelar i andra medlemsstater. Skillnaderna kan göra det svårare att tillhandahålla aktuella tjänster mellan medlemsstaterna än att tillhandahålla dessa inom landet. Artikel 49 EG får i princip anses utgöra hinder för en sådan tillämpning av svenska skatteregler (jfr exempelvis EG-domstolens dom i målet C-334/02 kommissionen mot Frankrike, p. 21, 23 och 25).
 
Enligt EG-domstolens praxis torde hinder av detta slag ändå kunna vara tillåtna om syftet är legitimt och överensstämmer med fördraget och om de kan motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset (jfr exempelvis EG-domstolens dom i målet C-446/03 Marks & Spencer, p. 35). Fråga är då om sådana särskilda skäl för särbehandling föreligger.
 
Vid tillämpning av övriga bestämmelser i 48 kap. IL om avyttring av delägarrätter och fordringsrätter jämställs i princip avyttring av svenska investeringsfondandelar med avyttring av motsvarande utländska andelar (jfr 2 kap. 2 § första stycket IL samt bet. 2000/01:SkU9). Redan härav torde följa att det inte kan hävdas att tvingande hänsyn motiverade av allmänintresset utgör grund för att särskilt vid sammanläggning av investeringsfonder tillämpa olika kapitalvinstbeskattningsregler beroende på om fonderna förvaltas av svenska fondbolag eller av fondbolag etablerade i andra EU-länder.
 
Olika villkor kan gälla i Sverige och Luxemburg avseende krav på placeringsinriktning m.m. vid sammanläggning, eftersom sammanläggningsreglerna inte är harmoniserade. Det förhållandet att tillstånd till sammanläggningen inte givits av en svensk myndighet utan av behörig myndighet i Luxemburg bör emellertid inte tillmätas någon betydelse vid kapitalvinstbeskattningen. Vidare kan det inte komma ifråga att göra skattefriheten beroende av en hypotetisk prövning enligt de regler och den praxis som tillämpas för svenska fondbolag, när den behöriga myndigheten i Luxemburg redan prövat sammanläggningen. En sådan ordning får anses utgöra hinder för den fria rörligheten för tjänster som artikel 49 EG avser att skydda. Den skulle också motverka UCITS-direktivets målsättning att underlätta för fondföretagen att utbjuda sina andelar i andra medlemsländer, samtidigt som några tvingande hänsyn motiverade av allmänintresset inte kan åberopas för en sådan ytterligare prövning.
 
En sammanläggning av de i frågorna 1 och 2 aktuella fonderna, som enligt förutsättningarna omfattas av UCITS-direktivet och som förvaltas av ett fondbolag i Luxemburg, bör således inte leda till att kapitalvinst tas upp till inkomstbeskattning hos sökanden.
 
Regeringsrätten fastställde förhandsbeskedet avseende fråga 1, att sammanläggningen av fonder inte ska leda till inkomstbeskattning av sökanden, men ändrade förhandsbeskedet såvitt avser fråga 2. Ombildningen av fonden ska inte heller i detta fall leda till att kapitalvinst tas upp till inkomstbeskattning hos sökanden.
 
Ombildning av fond (fråga 3)
 
Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och ansåg att ombildning av fonden från kontraktsrättslig till associationsrättslig fond inte skulle beskattas.  
Skatterättsnämndens motivering:
 
En ombildning av den kontraktsrättsliga fonden till en associationsrättslig fond innebär enligt förutsättningarna för förhandsbeskedet i denna del ingen annan förändring än att organisationsformen för fonden ändras. Som framgått av motiveringen av svaret på fråga 1 bör associationsrättsliga fonder, som bildats i enlighet med lagstiftning som bygger på UCITS-direktivet, anses vara sådana investeringsfonder som avses i IL. Detsamma bör gälla för kontraktsrättsliga fonder bildade enligt samma direktiv. Med hänsyn härtill skall sökanden i skattemässigt hänseende efter ombildningen anses äga andelar i samma fond som före ombildningen. Den skall därför inte leda till att andelarna i fråga anses avyttrade.
 
Kommentar:
Regeringsrätten delar Skatterättsnämndens uppfattning att bestämmelsen i 48 kap. 18 § IL om skattebefrielse vid sammanläggning av svenska fonder inte är tillämplig när utländska fonder lagts samman.
 
Om två utländska fonder som faller in under UCITS-direktivet läggs samman och om fondbolagen erhållit tillstånd till detta från sitt hemlands tillsynsmyndighet ska sammanläggningen emellertid på grund av EG-rätten inte leda till att andelsägarna i fonden beskattas för kapitalvinst. Detta gäller även om sammanläggningen avser fonder som enligt svensk rätt inte hade fått tillstånd till sammanläggning.
 
Regeringsrätten gör således en annan gränsdragning mellan vilka sammanläggningar som är skattefria och vilka som ska beskattas än Skatteverket gjorde i dnr 130 560565-04/113.