På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Rättsfall från Regeringsrätten

Väsentlig anknytning

Beslutande instans: Regeringsrätten

Datum: 2006-10-11

Område: Inkomstskatt - Internationell beskattning

Dnr/målnr/löpnr:
6303-05
Ett aktieinnehav motsvarande 25 procent av aktierna i ett bolag vars verksamhet består i att direkt och indirekt äga cirka 20 procent av aktierna och 40 procent av rösterna i ett rörelsedrivande bolag har med hänsyn till ägarförhållandena i det förstnämnda bolaget ansetts innebära väsentligt inflytande i det rörelsedrivande bolagets näringsverksamhet och därmed väsentlig anknytning till Sverige
 
Taxeringsår 2006-2008
 
Skatterättsnämndens förhandsbesked har återgetts. Länk till förhandsbeskedet.
 
A och B yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att de inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till Y-land och anförde bl.a. följande. A har med sitt tjugofemprocentiga ägande i X AB ett väsentligt inflytande i detta bolag. X AB bedriver emellertid ingen annan verksamhet än att äga aktier i X BV och i det noterade Z AB. Väsentligt inflytande i X AB i sig kan således inte medföra att de anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Avgörande för anknytningen måste vara A:s indirekta inflytande i Z AB. Efter den genomförda företrädesemissionen äger X AB direkt och indirekt cirka 20 procent av kapitalet och cirka 33 procent av rösterna i Z AB. Hans indirekta ägande i Z AB kan rimligtvis inte beräknas på annat sätt än att han kontrollerar cirka 5 procent (25 procent x 20 procent) av kapitalet och cirka 8 procent (25 procent x 33 procent) av rösterna. Då ett tioprocentigt ägande i ett börsnoterat bolag enligt praxis (RÅ 2002 not. 150) inte är tillräckligt för att ägaren ska anses ha väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige, kan han inte anses ha sådant inflytande. Skatterättsnämnden framhåller att det inflytande han tillsammans med övriga delägare i X AB kan utöva på Z AB:s verksamhet får anses ge honom väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. De fyra delägarna i X AB är inte närstående. A är heller inte styrelseledamot i X AB. Därmed kan man inte lägga samman dessa delägares innehav när man beräknar det inflytande en enskild delägare i X AB har i Z AB. Det är inte rimligt att han anses få ett betydligt större inflytande i Z AB enbart därför att han äger aktierna indirekt via X AB. Förhandsbeskedet innebär att likvärdiga situationer behandlas olika vid beskattningen.
 
Skatteverket bestred bifall till överklagandet och ansåg att förhandsbeskedet skulle fastställas. Skatteverket anförde att A:s sätt att beräkna indirekt ägande i Z AB inte ger en korrekt bild av inflytandet i det bolaget. När man ska avgöra om han har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige går det inte att säga att han indirekt äger 5 procent av kapitalet och 8 procent av rösterna i Z AB. Den ägarstruktur som finns i företagen ger ett betydligt större inflytande än så, vilket också Skatterättsnämnden kommit fram till.
 
Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet.