• KR:s i Göteborg dom den 19 december 2003, mål nr 358-03 Avyttringstidpunkt vid europeisk köpoption. Vid europeisk option där lösen bara kan ske på slutdagen har avyttring ändå ansetts kunna ske före slutdagen
• SRN:s förhandsbesked den 19 december 2003 Skattemässigt anskaffningsvärde. Marknadsvärdet ansågs utgöra det skattemässiga anskaffningsvärdet för byggnader, markanläggning och inventarier när ideell förening som omfattades av undantag från skattskyldighet övergick till obegränsad skattskyldighet
• SRN:s förhandsbesked den 19 december 2003 Anskaffningsvärde för en stiftelsens delägarrätter och fordringsrätter när stiftelsen går över till att vara skattskyldig bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL
• SRN:s förhandsbesked den 23 december 2003 Väsentlig anknytning. Ett aktieinnehav motsvarande 12,8 procent av rösterna i ett AB, som innehas av sökanden och dennes sambo, har ansetts innebära väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige med hänsyn till ägarförhållandena i bolaget
• SRN: s förhandsbesked den 29 oktober 2003 Utländsk nyckelperson. Ersättning för avgift för barns skolgång. Ersättning för avgift för barns skolgång utomlands har inte ansetts vara undantagen från beskattning enligt 11 kap. 23 § IL.
• SRN:s förhandsbesked den 16 december 2003 Fullföljdsbedömning ideell förening. Utskiftning från ekonomisk förening till den ideella föreningen ansågs vara löpande kapitalavkastning och ska därmed påverka fullföljdbedömningen. Den ideella föreningens tillskjutande av medel till nybildad stiftelse ansågs främja det kvalificerade ändamålet
• Meddelade prövningstillstånd

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 13 januari 2004.

KR:s i Göteborg dom den 19 december 2003, mål nr 358-03

Avyttringstidpunkt vid europeisk köpoption

Vid europeisk option där lösen bara kan ske på slutdagen har avyttring ändå ansetts kunna ske före slutdagen.

Inkomsttaxeringen 1998

I ett optionsavtal i december 1995 ställde A ut en europeisk option som gav innehavaren rätt att köpa aktier vid notering av bolagets aktier. I ett dokument "Avtal" daterat den 13 maj 1997 påkallar innehavaren lösen av optionen på slutdagen, dvs. den dag aktierna noteras, villkorat av att en sådan notering sker före den 30 juni 1997. Avtalet är undertecknat även av utfärdaren. Aktierna noterades den 5 juni 1997. A ansåg att aktierna avyttrats den 5 juni och att de då var noterade samt att schablonmetoden för beräkning av anskaffningsutgiften var tillämplig.

KAMMARRÄTTEN

A har tillämpat schablonregeln i 27 § 2 mom. 2 st. SIL vid beräkning av realisationsvinst vid aktieförsäljning. Denna regel förutsätter att försäljning har skett av marknadsnoterade aktier. Enligt KR åligger det därmed A att visa att överlåtelse av aktierna har skett först vid tidpunkten för eller efter bolagets notering. Även med beaktande av vad A nu har anfört finner KR, mot bakgrund av att avtalet om aktieöverlåtelse, daterat den 13 maj 1997, är undertecknat av båda avtalsparterna och att betalning och leverans av aktierna har verkställts innan tidpunkten för bolagets börsnotering, att det i målet inte har visats att det förelegat ett bindande överlåtelseavtal först vid tidpunkten för eller efter börsnoteringen. A har därför inte avyttrat marknadsnoterade aktier och anskaffningsvärdet kan således inte beräknas enligt ovannämnda schablonregel.

Kommentar:
Avyttring föreligger då ett för båda parter bindande avtal om överlåtelse genom försäljning, byte eller dylikt föreligger. KR har här ansett att avtalet den 13 maj 1997 i praktiken kunnat innebära en försäljning av aktierna oaktat att optionen uppgavs vara "europeisk" (= lösen kan bara ske på slutdagen). Parterna kan således ändra det ursprungliga avtalet.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 13 januari 2004.

SRN:s förhandsbesked den 19 december 2003

Skattemässigt anskaffningsvärde

Marknadsvärdet ansågs utgöra det skattemässiga anskaffningsvärdet för byggnader, markanläggning och inventarier när ideell förening som omfattades av undantag från skattskyldighet övergick till obegränsad skattskyldighet

Inkomstskatt, taxeringsåren 2004-2006

En ideell förening, vars ändamål var att verka för golfspel bland medlemmarna, bildade ett dotterbolag. Detta dotterbolag skulle därefter driva golfverksamheten. Föreningen skulle hyra ut byggnader, markanläggning och inventarier till dotterbolaget på marknadsmässiga villkor. Till följd härav kom föreningens näringsverksamhet inte längre att undantas från skattskyldighet enligt bestämmelserna i 7 kap. 7 § IL.

Föreningen önskade besked om vilka anskaffningsvärden som skulle gälla för de uthyrda tillgångarna vid beräkning av föreningens inkomst av näringsverksamhet. Vidare frågades om det förelåg någon skillnad vid bestämmandet av anskaffningsvärdet för tillgångarna vid beräkning av årlig avskrivning respektive vid en framtida försäljning av dessa.

SRN beslutade att anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för föreningens byggnader, markanläggning och inventarier skulle utgöras av tillgångarnas marknadsvärden vid tidpunkten för upphörandet av skattefriheten.

SRN konstaterade att de uthyrda tillgångarna förvärvats under den period då föreningens näringsverksamhet inte beskattades. I prop. 2002/03:96 s. 153 ff. behandlas frågan om anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid beskattningsinträde dvs. när tillgångar och förpliktelser kommer att omfattas av svenska skatteregler till följd av ändrade förhållanden.

Av redogörelsen för gällande rätt i a. prop. framgår att lagregler som klargör vad som ska gälla saknas men att det av praxis får anses följa att marknadsvärdet på tillgångarna ska utgöra anskaffningsvärdet respektive anskaffningsutgiften vid beskattningsinträdet (jfr RÅ 1999 ref. 19). Regeringen, som i och för sig var av uppfattningen att gällande rätt gav ett korrekt materiellt resultat, ansåg dock att andra skäl vägde så tungt att en lösning baserad på de ursprungliga anskaffningsvärdena och anskaffningsutgifterna borde väljas i stället. Detta resulterade i särskilda regler i 20 a kap. IL. Verksamheter som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap. IL omfattas dock enligt ett uttryckligt stadgande inte av de nya bestämmelserna (20 a kap. 1 § andra stycket).

Enligt nämndens uppfattning borde därför en bedömning av hur anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter ska bestämmas, för verksamhet som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap. IL, ske på grundval av de allmänna principer som legat till grund för avgörandet i RÅ 1999 ref. 19.

Kommentar:
RSV har överklagat förhandsbeskedet och yrkat fastställelse. I förhandsbeskedet prövades även en fråga om de aktuella byggnaderna skulle omfattas undantaget från skatteplikt i 3 kap. 2 § första stycket fastighetstaxeringslagen. Nämnden fann, med hänvisning till RÅ 1987 ref. 68, att så inte skulle anses vara fallet.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 13 januari 2004.

SRN:s förhandsbesked den 19 december 2003

Anskaffningsvärde för en stiftelsens delägarrätter och fordringsrätter när stiftelsen går över till att vara skattskyldig bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL

Inkomstskatt, taxeringsåren 2004-2006

En avkastningsstiftelse ("Stiftelsen") har under en följd av år uppfyllt de krav som ställs i 7 kap. 3 § IL för att bli inskränkt skattskyldig. För beskattningsåren 1998 - 2001 har den emellertid av skattemyndigheten bedömts vara oinskränkt skattskyldig, eftersom den inte delat ut en tillräckligt stor del av avkastningen till ett kvalificerat allmännyttigt ändamål. Stiftelsen överväger att vidta åtgärder som kommer att föranleda att den i framtiden återigen kommer att uppfylla kraven för att vara inskränkt skattskyldig.
Stiftelsen har ett räkenskapsår som överensstämmer med kalenderår, och dess tillgångar består uteslutande av delägarrätter och fordringsrätter.

Stiftelsen frågar följande:

1. Ska Stiftelsen - om den åter uppfyller samtliga krav i 7 kap. 3 § IL och således övergår till att bli inskränkt skattskyldig - uttagsbeskattas enligt bestämmelserna i 22 kap. 5 § p 2 IL?

2. Om svaret på fråga 1 är ja, hur ska i så fall den inkomst bestämmas om ska tas upp vid uttagsbeskattning i fråga om

a) tillgångar som införskaffats efter den 31 december 1997, dvs. efter det att Stiftelsen blev oinskränkt skattskyldig, och
b) tillgångar som införskaffats före den 1 januari 1998, dvs. under den tid Stiftelsen var inskränkt skattskyldig?

3. Hur ska omkostnadsbeloppet bestämmas för aktier som avyttras före den tidpunkt då Stiftelsen återigen är inskränkt skattskyldig, då aktier av samma slag och sort införskaffats såväl före som efter den 1 januari 1998?

Skatterättsnämnden beslutade följande.

"FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

Om en tillämpning av 7 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, leder till att Stiftelsen övergår till att på nytt vara skattskyldig bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL skall uttagsbeskattning ske med stöd av 5 § 2 IL.

Fråga 2a

Kapitalvinst eller kapitalförlust skall beräknas med utgångspunkt i att tillgångarna skall anses avyttrade mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.

Fråga 2b

För tillgångar som Stiftelsen förvärvat före den 1 januari 1998 skall i stället för den faktiska anskaffningsutgiften användas tillgångarnas marknadsvärden vid utgången av år 1997.

Fråga 3

Till grund för beräkningen av genomsnittliga omkostnadsbeloppet enligt 48 kap. 7 § IL skall som anskaffningsutgifter för tillgångar som förvärvats före den 1 januari 1998 användas tillgångarnas marknadsvärden vid utgången av år 1997.

MOTIVERING

Stiftelsen är en s.k. avkastningsstiftelse vars tillgångar utgörs av delägarrätter och fordringsrätter. Nämnden utgår från att delägarrätterna inte utgör näringsbetingade andelar enligt 24 kap. 13 - 16 §§ IL. Stiftelsen omfattades tidigare av undantag från skattskyldighet för stiftelser enligt de regler som nu finns i 7 kap. 3 § IL. Undantaget upphörde vid årsskiftet 1997/98 till följd av att fullföljdskravet inte längre ansågs uppfyllt.

Fråga 1

Frågan gäller om Stiftelsen skall uttagsbeskattas enligt 22 kap. 5 § 2 IL om den åter uppfyller kraven för att undantas från skattskyldighet. Enligt denna bestämmelse räknas också som uttag att skattskyldigheten för inkomsten av en näringsverksamhet helt eller delvis upphör.

En stiftelsens inkomster hänförs till inkomstslaget näringsverksamhet. Om en stiftelse uppfyller förutsättningarna för att undantas från beskattning enligt 7 kap. IL är den skattskyldig bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL, dvs. för förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Den verksamhet som Stiftelsen bedriver utgör som ansökningen får uppfattas inte en sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL. En framtida förändring av Stiftelsens verksamhet som innebär att förutsättningarna för undantag från beskattning enligt 7 kap. IL föreligger kommer därmed att leda till att den skattskyldighet som gäller för Stiftelsens näringsverksamhet upphör. Det innebär i sin tur att Stiftelsens enligt 22 kap. 5 § 2 IL skall uttagsbeskattas.

Frågorna 2 a och 2 b

Uttagsbeskattning innebär att en tillgång (eller en tjänst) skall behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, 22 kap. 7 § IL. Vid den uttagsbeskattning som skall ske enligt svaret på fråga 1 skall alltså kapitalvinst eller kapitalförlust beräknas för Stiftelsens tillgångar. Resultatet beräknas som skillnaden mellan den fiktiva ersättningen, marknadsvärdet, och omkostnadsbeloppet (anskaffningsutgifter ökade med eventuellt förekommande förbättringsutgifter).

För de delägarrätter och fordringsrätter som förvärvats före den 1 januari 1998, dvs. under den period då Stiftelsens näringsverksamhet inte beskattades, uppkommer frågan hur anskaffningsutgifterna skall beräknas.

I propositionen med förslag till regler om skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar behandlades även frågan om anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid beskattningsinträde, dvs. när tillgångar och förpliktelser kommer att omfattas av svenska skatteregler till följd av ändrade förhållanden (prop. 2002/2003:96 s. 153 ff.).

Av redogörelsen för gällande rätt framgår att lagregler som klargör vilket anskaffningsvärde respektive vilken anskaffningsutgift som skall gälla saknas men att det av praxis får anses följa att marknadsvärdet på tillgången skall utgöra anskaffningsvärdet respektive anskaffningsutgiften vid beskattningsinträdet (jfr RÅ 1999 ref. 19). Regeringen, som i och för sig var av uppfattningen att gällande rätt gav ett korrekt materiellt resultat, ansåg att andra skäl vägde så tungt att en lösning baserad på de ursprungliga anskaffningsvärdena och anskaffningsutgifterna borde väljas i stället. Detta har resulterat i särskilda regler som återfinns i 20 a kap. IL. Verksamheter som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap. IL omfattas enligt ett uttryckligt stadgande inte av de nya bestämmelserna (20 a kap. 1 § andra stycket).
Detta innebär att en stiftelse eller annan juridisk person som avses i 7 kap. IL och som bedrivit en skattefri verksamhet inte skall omfattas av de nya särskilda reglerna för det fall skattskyldighet uppkommer på grund av ändrade förhållanden. Enligt nämndens uppfattning bör därför en bedömning av hur anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter skall bestämmas ske på grundval av de allmänna principer som legat till grund för avgörandet i RÅ 1999 ref. 19. Med hänsyn härtill skall anskaffningsutgifterna för de aktuella tillgångarna anses utgöras av deras marknadsvärden vid årsskiftet 1997/98.

Fråga 3

Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet enligt 48 kap. 7 § IL för delägarrätter och fordringsrätter av samma slag och sort skall beräknas med utgångspunkt i de anskaffningsutgifter som, beroende på förvärvstillfälle, gäller enligt svaret på fråga 2 b."

En ledamot var skiljaktig beträffande fråga 1 och ansåg att uttagsbeskattning inte ska ske.

Kommentar:
RSV har överklagat förhandsbeskedet och yrkat att det ska fastställas.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 13 januari 2004.

SRN:s förhandsbesked den 23 december 2003

Väsentlig anknytning

Ett aktieinnehav motsvarande 12,8 procent av rösterna i ett AB, som innehas av sökanden och dennes sambo, har ansetts innebära väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige med hänsyn till ägarförhållandena i bolaget.

Inkomsttaxeringarna 2004-2006

FÖRHANDSBESKED

X ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till Y enligt intern svensk rätt utom i det fall han avyttrar sina aktier i Z AB.

MOTIVERING

Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och fortfarande har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger ska enligt kapitlets 7 § beaktas bl.a. om personen är svensk medborgare, om han har en bostad i Sverige inrättad för åretruntbruk och om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.

Av handlingarna i ärendet framgår i huvudsak följande. Sökanden, som är svensk medborgare, ska flytta till Y tillsammans med sin sambo och deras gemensamma barn. Där ska han etablera ett försäljnings- och administrationskontor för ett internationellt företag. Det fåmansföretag i vilket sökanden vid tidpunkten för ansökningen var anställd och ägde 50 procent av aktierna i kommer före flyttningen att avvecklas. Likaså kommer den bostadsrättslägenhet som utgör familjens permanentbostad att säljas. Efter utflyttningen kommer sökanden att inneha en för åretruntboende inrättad sommarbostad som han äger tillsammans med sin sambo, samt kvarstå som styrelseordförande i ett fåmansbolag som bedriver verksamhet. Han äger själv - avseende såväl ägarandel som röstetal - 10,24 procent av aktierna och hans sambo har ytterligare 2,56 procent. Sökanden är inte närstående till någon annan delägare. Bland övriga delägare med större innehav finns två närstående personer med tillsammans cirka 36 procent av aktierna, varav den ene driver den löpande verksamheten, två personer som äger mer än 10 procent, samt två personer med mer än 5 procent. Resterande delägare har var och en runt 1 procent eller mindre av aktierna. Familjens övriga tillgångar i Sverige utgörs av kapitalplaceringar. Sökanden kommer att vistas i Sverige tillsammans med familjen vid enstaka tillfällen i anslutning till större helger och delar av semestern samt därutöver för enstaka styrelsemöten i fåmansbolaget och uppdrag i sin nya anställning. Om sökanden anses ha väsentlig anknytning (fråga 1) vill han även ha besked om denna bedömning förändras om han avgår ur styrelsen (fråga 2), om han avgår ur styrelsen och hans sambo avyttrar sitt aktieinnehav (fråga 3) alternativt att han avgår ur styrelsen och avyttrar sitt aktieinnehav (fråga 4).

Av praxis framgår att av de anknytningsfaktorer som sökanden kommer att ha med Sverige efter utflyttningen till Y - sedda var för sig - är det den som följer av innehavet av aktierna i fåmansbolaget som väger tyngst vid prövningen i ärendet. Ägarfördelningen i bolaget visar att fyra ägare (ägargrupper), däribland sökanden och hans sambo, tillsammans eller i olika konstellationer kan dominera bolaget. Därigenom får det inflytande som sökandens och hans sambos aktieinnehav representerar anses vara sådant att det ger honom ett väsentligt inflytande i bolaget oavsett om han ingår i styrelsen eller inte.

Mot bakgrund härav och med beaktande av omständigheterna i övrigt anser nämnden att sökanden ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till Y. Svaret ändras inte med mindre än att han före flyttningen avyttrar sitt aktieinnehav i bolaget.

Kommentar:
RSV har överklagat förhandsbeskedet och yrkat att det ska fastställas.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 13 januari 2004.

SRN: s förhandsbesked den 29 oktober 2003

Utländsk nyckelperson. Ersättning för avgift för barns skolgång.

Ersättning för avgift för barns skolgång utomlands har inte ansetts vara undantagen från beskattning enligt 11 kap. 23 § IL.

Inkomsttaxeringen 2003-2005

FÖRHANDSBESKED

Ersättningar som X får av arbetsgivaren för utgifter för sina barns skolgång är inte undantagna från beskattning enligt reglerna i 11 kap. 23 § punkt 2 inkomstskattelagen (1999:1229), IL.

MOTIVERING

Enligt 11 kap. 22 § IL är under vissa förutsättningar utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige berättigade till skattelättnader som avses i 23 §. Dessa särskilda regler för utländska arbetstagare får tillämpas efter medgivande av Forskarskattenämnden. Skattelättnaderna innebär att 25 procent av lönen eller liknande ersättningar undantas från beskattning, 23 § punkt 1. Dessutom undantas vissa utgiftsersättningar från beskattning, 23 § punkt 2. Det undantaget avser bl.a. ersättningar för avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande. X, vars hemland är Y, har genom beslut av Forskarskattenämnden meddelat i december 2001 ansetts berättigad till nämnda skattelättnader i sin anställning hos Z AB.

Frågan i ärendet är om ersättningar som arbetsgivaren avser att utge till X för avgifter för hans barns skolgång omfattas av det nämnda undantaget från skattskyldighet för utgiftsersättningar trots att skolgången sker i Y.

Av lämnade uppgifter i ärendet framgår att X familj ska bo kvar i Y under hans vistelse här. De tre barnen går i en avgiftsbelagd privat skola. Någon förändring i barnens skolgång ska inte ske.

Nämnden gör följande bedömning.

Av lagtexten (SFS 2000:1161) framgår att det endast är ersättningar för utgifter som arbetstagaren har på grund av vistelsen i Sverige som omfattas av skattefrihet (jfr även prop. 2000/01:12 s. 21). Av lämnade uppgifter framgår inte att flyttningen föranlett några sådana utgifter avseende barnens skolgång. Mot denna bakgrund uppfyller de ersättningar som arbetsgivaren kan komma att utge till X för hans barns skolgång i Y inte kravet för undantag från beskattning enligt 11 kap. 23 § punkt 2 IL.

Kommentar:
Förhandsbeskedet har överklagats av sökanden.

Område: Förhandsbesked

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 13 januari 2004.

SRN:s förhandsbesked den 16 december 2003

Fullföljdsbedömning ideell förening

Utskiftning från ekonomisk förening till den ideella föreningen ansågs vara löpande kapitalavkastning och ska därmed påverka fullföljdbedömningen. Den ideella föreningens tillskjutande av medel till nybildad stiftelse ansågs främja det kvalificerade ändamålet.

Den ideella föreningen X äger andelar i en ekonomisk förening Y. Y avser att skifta ut tillgångar som X kommer att tillskjuta till en stiftelse med samma ändamål som X. Frågan är om utskiftning, som behandlas som utdelning, för X ska anses vara löpande avkastning som ska räknas med vid fullföljdsbedömningen eller om den ska anses vara kapitalvinst som inte ska räknas med.

SRN:s majoritet fann att utskiftningen ska räknas med. Majoriteten anser att avkastningsbegreppet följer den gränsdragning som görs vid inkomsttaxeringen i övrigt. Minoriteten (fyra ledamöter) anser att man måste ha en friare syn och lagtextens ordalydelse (och praxis) tyder på att en bedömning måste göras från fall till fall.

Beträffande den andra frågan om tillskottet från X till stiftelsen ska räknas som fullföljd, anser SRN:s majoritet att det får det med hänsyn till identiteten mellan föreningens och stiftelsens ändamål.

Kommentar:
RSV har överklagat och hemställt att RR överprövar beskedet vad avser båda frågorna.

Område: Meddelade prövningstillstånd

Ärende behandlat vid Skatteverkets rättsfallsseminarium den 13 januari 2004.

Meddelade prövningstillstånd

Saken: Fråga om innebörden av ikraftträdandebestämmelserna till de nya bestämmelserna om anstånd med betalning av skattetillägg som införts genom lagen (2003:212) om ändring i SBL. RR målnr 8492--8493-03, KRNS 6921-03 och 6925-03 Klagande: den skattskyldige Lagrum: 17 kap. 2a och 3 §§ SBL

Saken: Fråga om ändring av vinstdelningsunderlaget, 9 § första stycket lagen (1989:346) om särskild vinstskatt. RR målnr 3699-2001, KRSU 3978-1996
Klagande: RSV
Lagrum: 10 § första stycken lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, 9 § första stycket lagen (1989:346) om särskild vinstskatt.