På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Hemställan med förslag om direktåtkomst för Skatteverket till Migrationsverkets verksamhetsregister

Datum: 2010-1

Dnr/målnr/löpnr:
131 701405-10/113
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm        

1 Sammanfattning

Skatteverket hemställer att förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen ändras så att Skatteverket får direktåtkomst till de uppgifter i Migrationsverkets verksamhetsregister som behövs för folkbokföring. Vidare bör som en konsekvens därav även införas en uppgiftsskyldighet i förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

2 Bakgrund

Inför ikraftträdandet den 1 december 2010 av reformen för etablering av nyanlända med flyktingbakgrund har berörda myndigheter, dvs. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan och Skatteverket, gemensamt identifierat utvecklingsområden. Ett utvecklingsområde är behovet av åtgärder för att påskynda folkbokföring och tilldelning av personnummer för de som omfattas av reformen.  

3 Problemställning

Etableringsprocessen för de nyanlända startar när Migrationsverket meddelar beslut om uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen ska, i direkt anslutning till meddelande om tillståndsbeslut, upprätta etableringsplaner för nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och ta beslut om etableringsersättning. Beslut om etableringsersättning aviseras till Försäkringskassan som ska svara för utbetalningen. Registrering av uppgifter i Arbetsförmedlingens verksamhetsregister förutsätter att personen är folkbokförd och har personnummer. Behandling av gemensam information om nyanlända i myndigheternas verksamhetsregister underlättas om tiden mellan uppehållstillstånd och folkbokföring är så kort som möjlig.  

Det ligger på den nyanländes ansvar att så fort som möjligt besöka Skatteverkets servicekontor för att anmäla invandring. Skatteverkets servicemål för verksamheten är att 60 procent att inflyttningsärendena ska handläggas inom sex dagar. Avvikelser från servicemålet kan förekomma, särskilt vid nyinvandring av hela familjer.

Myndigheterna har inom sina respektive ansvars- och verksamhetsområden identifierat åtgärder som syftar till att förkorta ledtiden inom processen: Uppehållstillstånd -> Folkbokföring -> Utbetalningen av etableringsersättning. Myndigheterna har vidare kommit fram till att ett förslag om elektronisk överföring av information från Migrationsverket och till Skatteverket är den viktigaste åtgärden för att skapa nödvändiga effektivitetsvinster. Skatteverket vill i det sammanhanget hänvisa till synpunkter och rekommendationer som tas upp av Riksrevisionen i rapporten "Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystemen" (RiR 2010:18).

4 Förslag om direktåtkomst

4.1 Nuläge

Anmälan om invandring till Sverige tas emot vid Skatteverkets samtliga servicekontor och expeditioner. I samband med besöket ska personen visa upp pass och bevis om uppehållstillstånd. Samtidigt kontrollerar Skatteverket i folkbokföringsdatabasen, att han eller hon inte tidigare har tilldelats ett personnummer eller ett samordningsnummer. Det finns annars risk för att en person kan agera i olika identiteter, exempelvis i samband med bidragsfusk eller för att försvåra skattekontroll och redovisning av inkomster.

Den som inflyttar till Sverige ska även styrka sina familjerättsliga förhållanden genom att presentera olika handlingar i original eller i vidimerad kopia. En grundregel är att endast styrkta förhållanden kan registreras i folkbokföringen. Bakgrunden är att det är av stor vikt för andra myndigheter, t.ex. Försäkringskassan, att förhållanden om civilstånd, föräldraskap m.m. blir noggrant utredda eftersom uppgifterna har stor betydelse vid bedömningen av olika förmåner i samhället.

Erfarenheterna inom verksamheten tyder på att upp mot hälften av ärendena kräver någon form av komplettering. En stor del av dessa ärenden förutsätter ett nytt personligt besök vid kontoret. Effekten för verksamheten är att handläggningen tar längre tid och kontoren får ta emot ännu fler besök. Att folkbokföringen blir fördröjd har, som framgår ovan, betydelse även inom andra samhällsområden.

I myndigheternas förslag till åtgärder ingår att Migrationsverket ska informera den nyanlända om vilka uppgifter och handlingar som krävs vid en anmälan om invandring. I ett längre perspektiv är det dock mer effektivt om Skatteverket får åtkomst till relevanta uppgifter och handlingar i Migrationsverkets register som stöd för handläggningen. Folkbokföringsverksamheten innefattar också handläggning av ärenden med anledning av att utlänningar begär ändring av sina personuppgifter. Även dessa ärenden bör omfattas av den föreslagna direktåtkomsten.     

På sikt skulle de två myndigheterna kunna utforma ett uppdragsavtal om samverkan med inriktning att Migrationsverket för Skatteverkets räkning tar emot anmälan om invandring för den som har uppehållstillstånd för bosättning i landet och skickar den vidare för handläggning hos Skatteverket. För den nyanlända är det en klar och tydlig fördel om han eller hon behöver vända sig till endast en myndighet.

4.2 Författningsförslag

För att folkbokföring ska kunna ske snabbt och effektivt med korrekta personuppgifter är det nödvändigt att Migrationsverket kan lämna uppgifter till Skatteverket som behövs för handläggning av ärenden enligt folkbokföringslagen (1991:481). Med tanke på att det är fråga om ett stort antal ärenden där informationsöverföringen kan bli aktuell bör uppgiftslämnandet ske på elektronisk väg genom direktåtkomst.

Förslaget om direktåtkomst till Migrationsverket i ärenden om folkbokföring ligger i linje med vad som tidigare har lyfts fram av verket, men då har sekretessfrågan setts som ett hinder. Se exempelvis Skatteverkets remissvar i februari 2004 över betänkandet Utlänningsdatalag (SOU 2003:40).  

En stor del av ärendehandläggningen inom folkbokföringen gäller utlänningar som inflyttar till Sverige, vilket innefattar hantering och bedömning av personuppgifter för dessa personer. Det är inte ovanligt att uppgifter eller handlingar som saknas hos Skatteverket har lämnats till Migrationsverket i samband med tillståndsprocessen och därmed finns tillgängliga där. Skatteverket har även behov av att få uppgifter om tillstånd och handlingar utlämnade till sig. Vidare behöver Skatteverket hämta Migrationsverkets utlåtande över en viss handlings bevisvärde eller äkthet.

Förslaget om direktåtkomst avser att tillåta att information om ett antal uppgifter och handlingar överförs från Migrationsverket till Skatteverket. En förutsättning är att informationen finns i Migrationsverkets verksamhetsregister som förs med stöd av förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Sedan den 1 oktober 2010 finns en bestämmelse om direktåtkomst i förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen men den är begränsad till uppgifter som behövs för ansökan om id-kort hos Skatteverket, se 6 b §. En beskrivning av integritetsaspekter och sekretessreglering med anknytning till denna informationsöverföring finns i Finansdepartementets promemoria Vissa id-kortsfrågor, daterad 2010-04-21 (dnr Fi2010/2345). Mycket talar för att en direktåtkomst för folkbokföringen skulle kunna regleras på ett motsvarande sätt. Skatteverket har i denna fråga haft samråd med Migrationsverket.

Skatteverket föreslår därför att bestämmelsen i 6 b § förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen ändras, enligt följande.

6 b §  Skatteverket får ha direktåtkomst till uppgifter i Migrationsverkets verksamhetsregister. Direktåtkomsten ska begränsas till uppgifter som behövs för Skatteverkets handläggning av ärenden enligt folkbokföringslagen (1991:481) och ansökan om identitetskort enligt förordningen (2009:284) om identitetskort för folkbokförda i Sverige. Direktåtkomsten får endast avse uppgift om

  1. namn och personnummer,
  2. längd,
  3. fotografi,
  4. underskrift,
  5. typ av resehandling, resehandlingens nummer och giltighetstid, samt
  6. bevis om uppehållstillstånd.

För handläggning av ärenden om folkbokföring får direktåtkomsten även avse uppgift om 

  1. samordningsnummer, födelsetid och kön,
  2. civilstånd och familjeförhållanden,
  3. medborgarskap,
  4. adress i Sverige,
  5. dossiernummer, samt
  6. utländska handlingar om identitet och familjerättsliga förhållanden, eventuell översättning, samt utlåtande om äkthet.

Uppgifterna kontrolleras mot uppgifterna som ska lämnas i en anmälan till verket. Uppgifter om identitet, bosättning och familjerättsliga förhållanden är sådana som får registreras i folkbokföringsdatabasen. Även övriga uppgifter eller handlingar är sådana som ska ingå i prövningen av ärendet. Uppgifterna är av den anledning att anse som inte integritetskänsliga.

Fördelen med det föreslagna informationsutbytet är att det kommer att gå snabbare att få personnummer vilket gör att utbetalning av ersättning kan ske i ett tidigare skede. Risken för felaktiga eller dubbla utbetalningar minskar. Skatteverkets handläggare behöver inte lägga resurser på att få kontakt med personen, sitta i telefonkö eller ta emot besök för komplettering. Kvaliteten på uppgifterna i folkbokföringsdatabasen kommer att stärkas vilket har en positiv effekt på behandlingen av personuppgifter inom samhället i övrigt.

För att Migrationsverket ska kunna lämna ut uppgifterna till Skatteverket behövs även en ny bestämmelse om uppgiftsskyldighet. Bestämmelsen bör formuleras som en skyldighet för Migrationsverket att lämna uppgifter till Skatteverket på begäran. Uppgiftsskyldigheten ska avse de uppgifter som omfattas av direktåtkomsten och bara om de behövs för handläggningen av ett folkbokföringsärende. Den nya bestämmelsen bör föras in i förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, enligt följande.

x § Migrationsverket ska på begäran av Skatteverket lämna de uppgifter som anges i 6 b § förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen och som behövs för handläggning av ärenden enligt folkbokföringslagen (1991:481).
   
Det tekniska stöd som är nödvändigt för informationsöverföringen kan lämpligen ske i form av en vidareutveckling av den lösning som nu används inom id-kortsverksamheten. Skatteverket önskar full kostnadstäckning för denna utvecklingsinsats.

Denna hemställan har beslutats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit rättschefen Andersson, enhetschefen Strömberg och den rättsliga experten Ahlqvist Bresle, föredragande.