Ju2010/9441/L1

Sammanfattning

Skatteverket
- avstyrker förslaget om utökade möjligheter att bedriva den kooperativa verksamheten utanför föreningen, s.k. extern verksamhet. Om detta förslag ändå genomförs bör avdragsrätt inte föreligga för utdelning som har sin grund i vinster som uppkommit i denna verksamhet.
- avstyrker att utdelning till s.k. investerande medlemmar ska få dras av.
- föreslår att avdragsrätten för utdelning till förlagsandelsinnehavare som inte är medlemmar ska slopas.
- anser att den del av återbetalning av medlemsinsats till medlem i arbetskooperativ som överstiger ursprungligen insatt belopp ska behandlas som lön istället för utdelning. 
- lämnar vissa synpunkter angående innehållet i och tillgängligheten till medlemsförteckningen.   

Extern verksamhet

Utredningen föreslår att det ska vara möjligt för en ekonomisk förening att bedriva större delen av (dock inte hela) den ekonomiska verksamheten genom ett eller flera företag i vilka föreningen inte äger andelar, dock under förutsättning att föreningen träffat avtal med dessa företag som ger föreningen ett betydande inflytande över verksamheten, s.k. extern verksamhet (se 2 kap. 6 § förslag till lag om ekonomiska föreningar och kap. 6.6.1) 

I kap. 19.3.3 s. 667‑668 behandlas avdragsrätten för utdelning som lämnas i förhållande till insatser, 39 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Det uttalas där att det är angeläget att den föreslagna regleringen inte kan användas för att kringgå de bestämmelser som i övrigt gäller för beskattningen av företag. Allmänt gäller att vinster som uppkommer hos ekonomiska föreningar och aktiebolag ska bli föremål för s.k. dubbelbeskattning dvs. både hos företaget och (om utdelning sker) hos ägaren till företaget. För kooperativa ekonomiska föreningar innebär dock bestämmelserna om avdragsrätt för utdelning i 39 kap. 23 § IL att denna dubbelbeskattning i princip har ersatts med en enkelbeskattning. Det kan därför i de fall det föreligger intressegemenskap (t.ex. genom att det utomstående företaget ägs av medlemmarna i föreningen) finnas en risk för att avdragsrätten för kooperativa ekonomiska föreningar används i syfte att kringgå dubbelbeskattningen genom att låta föreningen fungera som ett mellanled mellan företaget och ägarna till företaget. Detta skulle kunna ske genom att obeskattade värden förs över från företaget till föreningen som därefter låter realisera övervärdet varefter detta värde delas ut till medlemmarna. Utredningen har i betänkandet (s. 668) kommenterat denna situation och påpekat att en sådan värdeöverföring kan bli föremål för uttagsbeskattning. På grund av bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. IL torde dock i många fall någon uttagsbeskattning inte bli aktuell.

Det är av central betydelse att principen om dubbelbeskattningen upprätthålls. Den utökade möjligheten att bedriva den kooperativa verksamheten externt medför enligt Skatteverket stora risker för att denna princip kan kringgås. Verket avstyrker därför förslaget i denna del. Om förslaget ändå genomförs anser Skatteverket att avdrag inte bör medges för utdelning som har sin grund i vinster som uppkommit i denna externa verksamhet.      

Investerande medlemmar

Utredningen föreslår att föreningarna ska kunna anta medlemmar som inte har för avsikt att delta i föreningens verksamhet men som betalar medlemsinsats och har rösträtt, s.k. investerande medlemmar (kap. 6.5.2) . Dessa medlemmar deltar således inte i den kooperativa verksamheten utan bidrar endast med kapital till föreningen. Det finns enligt Skatteverket inget bärande skäl till att utdelning till sådana medlemmar skattemässigt ska behandlas förmånligare för de kooperativa föreningarna än vad som gäller för aktiebolagens utdelning till sina aktieägare. En avdragsrätt för utdelning till investerande medlemmar leder till bristande neutralitet i systemet. Verket avstyrker därför förslaget att utdelning till s.k. investerande medlemmar ska få dras av i föreningen.

Det finns inte anledning att behandla utdelning till förlagsandelsinnehavare som inte är medlemmar på annat sätt än utdelning till s.k. investerande medlemmar. Även i detta fall deltar inte innehavaren i den kooperativa verksamheten utan bidrar endast med riskvilligt kapital varför det saknas skäl att skattemässigt behandla utdelningen på annat sätt än vad som gäller för utdelning i aktiebolag. Skatteverket anser därför att avdragsrätten för utdelning till sådana förlagsandelsinnehavare bör slopas.   

Arbetskooperativ — återbetalning av medlemsinsats

Utredningen anser att huvudregeln fortfarande ska vara att återbetalning av medlemsinsatser vid utträde ur föreningen inte ska kunna ske med högre belopp än nominellt värde. Utredningen föreslår dock ett undantag för arbetskooperativ (kap. 12.5.4). Om samtliga röstberättigade medlemmar är ense om det ska man i stadgarna kunna ta in bestämmelser om att en avgående medlem har rätt att få ut ett högre belopp än vad som satts in vid inträdet i föreningen. Beloppet får dock inte överstiga medlemmens andel av föreningens egna kapital vid tiden för avgången.  

När det gäller den skatterättsliga behandlingen av det återbetalda "övervärdet" anser utredningen att detta värde ska vara att anse som utdelning. Värdet på det egna kapitalet i ett arbetskooperativ torde i huvudsak vara avhängigt av den arbetsinsats som utförs av medlemmarna i kooperativet. Om det värde som upparbetas i ett arbetskooperativ vid ett utträde ur föreningen kan tas ut såsom utdelning uppkommer en risk för obehöriga skatteförmåner genom att det som rätteligen utgör uppskjuten lön skattemässigt behandlas som utdelning, varvid, förutom att det uttagna beloppet beskattas i inkomstslaget kapital istället för i inkomstslaget tjänst hos mottagaren, föreningen undgår skyldighet att betala sociala utgifter på beloppet. Skatteverket anser därför att till den del återbetalning av medlemsinsats i ett arbetskooperativ sker med ett högre belopp än vad som satts in vid inträdet ska återbetalningen behandlas som lön/lönekostnad.    

Medlemsförteckningen

Utredningen föreslår att medlemsförteckningen — till skillnad mot vad som gäller idag - ska innehålla uppgifter om medlemmarnas person- eller organisationsnummer, men begränsar detta krav till att gälla endast beträffande medlemmar som går in i föreningen efter lagens ikraftträdande. Skatteverket anser att denna skyldighet bör gälla även för redan befintliga medlemmar. Det finns goda skäl att anta att det övervägande antalet föreningar redan idag har uppgift om medlemmarnas person- resp. organisationsnummer eftersom dessa nummer underlättar föreningens egen administration. Även om det finns ett antal föreningar, framför allt mindre, som inte idag har dessa uppgifter så måste det administrativa merarbete som uppkommer med att förteckna befintliga medlemmars person- resp. organisationsnummer anses vara av underordnad betydelse jämfört med det samhällsintresse som finns i att man ska kunna identifiera samtliga medlemmar i en ekonomisk förening och inte enbart de som tillkommit efter lagens ikraftträdande.

Medlemsförteckningen ska enligt föreningslagen finnas tillgänglig för allmänheten hos föreningen. För att underlätta för myndigheter och näringsliv att få tillgång till uppgifterna skulle det dock vara av värde att förteckningen även fanns tillgänglig hos en oberoende instans. Skatteverket anser att det bör övervägas om föreningarna ska åläggas att årligen insända en kopia av medlemsförteckningen till Bolagsverket, om det är försvarligt med hänsyn till uppkommande kostnader.    

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt närvarit rättschef Vilhelm Andersson, skattedirektören Tomas Algotsson, sektionschef Mats Nilsson och rättslige experten Stig Schultz, föredragande.