Finansdepartementet Fi2012/4855

1 Sammanfattning

Skatteverket är positivt till de föreslagna ändringarna och konstaterar att förslaget ökar möjligheterna till en enhetlig tillämpning av de nya beskattningslandsreglerna som ska börja gälla den 1 januari 2015.

Skatteverket har dock synpunkter på följande:

• artikel 9a som tydliggör vem som ska vara säljare,
• artikel 13a som anger var en icke beskattningsbar person har sin etablering,
• artikel 13b som är en definition av begreppet fast egendom och
• artikel 24g som klargör vilka bevis en säljare ska ha för att kunna avgöra i vilket land köparen är bosatt.

2 Synpunkter

2.1 Artikel 9a

Kommissionens förslag är inte tydligt när det gäller att avgöra vem som ska vara säljare när någon annan beskattningsbar person än tjänsteleverantören är inblandad vid försäljningen till slutkonsument. Förslaget innebär en presumtion att det är en förmedlare, t.ex. en marknadsplats, som är säljare om inget annat anges gentemot slutkonsumenten. Om presumtionen frångås anser Skatteverket att det klart ska framgå att det är tjänsteleverantören som ska vara säljaren inte bara gentemot slutkonsumenten utan även gentemot tjänsteleverantören.

Skatteverket anser att det bör införas ett tillägg i de fall presumtionen inte ska gälla när tjänsteleverantören inte har direktkontakt med slutkonsumenten. Av detta tillägg bör framgå att om det är någon annan beskattningsbar person än tjänsteleverantören som har kontakten med slutkonsumenten ska denna person se till att tjänsteleverantören får tillräcklig bevisning för att kunna avgöra i vilket land slutkonsumenten är bosatt eller stadigvarande vistas. Det får enligt Skatteverkets bedömning inte vara för enkelt för en förmedlare att lägga ansvaret för mervärdesskatten på en tjänsteleverantör som inte har någon direktkontakt med slutkonsumenten.

Skatteverket anser dessutom att bestämmelsen blir tydligare om det klargörs i artikeln att det är gentemot slutkonsumenten som förmedlaren ska medverka i tillhandahållandet för att presumtionen ska bli tillämplig.

2.2 Artikel 13a

Artikeln behandlar var en icke beskattningsbar person är etablerad. Skatteverket anser att denna bestämmelse måste ändras så det endast hänvisas till den plats där den icke beskattningsbara personen har sin verksamhet, eftersom sådana personer inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.

2.3 Artikel 13b

I artikeln föreslås en definition av begreppet fast egendom. Skatteverket ifrågasätter behovet av denna artikel och förordar att artikeln i sin helhet tas bort.

2.4  Artikel 24g

Artikeln behandlar sådana tjänster som det inte förslås någon särskild presumtion för, t.ex. elektroniska tjänster. Av bestämmelsen framgår vilken bevisning säljaren ska ha för att kunna avgöra i vilket land köparen är bosatt eller stadigvarande vistas. Bestämmelsen anger att säljaren ska ha två separata bevishandlingar som inte är motstridiga för att kunna identifiera denna plats. Skatteverket anser att det måste klargöras i bestämmelsen vad som händer om säljaren enbart har tillgång till en sådan bevishandling. Detta för att motverka en tolkning av artikeln som innebär att säljaren då undgår att betala skatt.

3 Administrativ börda och Skatteverkets kostnader

Skatteverket anser att de föreslagna reglerna i stort innebär en minskad administrativ börda eftersom reglerna innebär att det blir klarare hur beskattningslandsreglerna som ska börja gälla den 1 januari 2015 ska tolkas. Det kommer enligt Skatteverkets bedömning att leda till färre fall av dubbelbeskattning och utebliven beskattning eftersom medlemsländerna förhoppningsvis kommer att tolka direktivets regler på ett likformigt sätt.

De föreslagna reglerna påverkar inte Skatteverkets kostnad