Socialdepartementet
103 33 Stockholm

Remiss 2014-04-17; S2014/3552/SF

1 Sammanfattning

Skatteverket begränsar sitt yttrande till att främst avse de delar i promemorian som gäller Skatteverkets verksamhet.

Skatteverket avstyrker förslaget om att arbetsgivare ska lämna uppgift till Skatteverket om bruttokostnad för sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön i samband med den månadsvisa arbetsgivardeklarationen.

Skatteverket avstyrker förslaget om att ersättning för höga sjuklönekostnader ska tillgodoföras arbetsgivare genom att Skatteverket krediterar arbetsgivarens skattekonto.

Om förslaget ändå genomförs har Skatteverket följande synpunkter.

2 Skatteverkets synpunkter

2.1 Förslaget om att arbetsgivare ska lämna uppgift till Skatteverket om bruttokostnad för sjuklön i arbetsgivardeklarationen

2.1.1 Allmänt

Förslaget strider mot principen att en myndighet inte ska ta in uppgifter som inte i första hand ska användas för myndighetens verksamhet. De nya uppgifterna som enligt förslaget ska lämnas i arbetsgivardeklarationen kommer inte att användas i Skatteverkets verksamhet. Skatteverket anser av detta skäl att det är tveksamt om uppgifterna bör lämnas i arbetsgivardeklarationen.

2.1.2 Vilka uppgifter behöver arbetsgivaren lämna för att ersättning ska kunna beräknas?

Av förslaget framgår att en arbetsgivare i samband med att han eller hon lämnar arbetsgivardeklaration även ska lämna uppgift om kostnad för sjuklön inklusive avgifter och skatt. Av författningskommentaren till 17 b § lagen (1991:1047) om sjuklön framgår att det är en summerad uppgift för samtliga anställda som arbetsgivaren ska lämna och att det i uppgiften ska ingå de socialavgifter och skatter som anges i 17 § andra stycket.

Försäkringskassan behöver uppgift dels om sjuklönens andel av avgiftspliktig bruttolön utom förmåner dels den arbetsgivaravgift som belöper på sjuklönebeloppet. Denna summering måste göras av arbetsgivaren.

Skatteverket anser att förslaget måste förtydligas i denna del så att det framgår att det är arbetsgivaren som ska summera sjuklönens andel av avgiftspliktig bruttolön och den arbetsgivaravgift som belöper på sjuklönebeloppet.

2.1.3 Nya uppgifter i arbetsgivardeklarationen

Någon ändring av SFL föreslås inte i promemorian. I 26 kap. 19 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL är det noga reglerat vad en arbetsgivardeklaration ska innehålla. Om uppgifter om sjuklönekostnader ska lämnas i arbetsgivardeklarationen måste en ändring av aktuella bestämmelser i SFL göras. Sådana förslag till lagändringar saknas i promemorian.

2.1.4 Rättelser och omprövning

Av avsnitt 5.1. i promemorian framgår att eventuella rättelser av uppgiften om sjuklön ska följa samma principer som övriga uppgifter i en arbetsgivardeklaration. Vad som avses med detta framgår dock inte.

Det kan uppstå problem när en arbetsgivare i arbetsgivardeklarationen har redovisat rätt totalbelopp men fördelningen mellan ”vanlig” lön och sjuklön är fel. Varken det deklarerade beloppet för skatteavdrag eller den deklarerade arbetsgivaravgiften påverkas av detta. Om endast föredelningen mellan ”vanlig” lön och sjuklön behöver ändras – utan att beloppen att betala påverkas – är arbetsgivaren inte skyldig enligt SFL att begära omprövning av beslut för redovisningsperioden.

2.1.5 Vilka uppgifter ska lämnas till Försäkringskassan?

Av 7 § andra stycket 4 förslaget till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet framgår att det är uppgift om avgiftsunderlag och därpå belöpande arbetsgivaravgifter som beräknats för arbetsgivare under ett kalenderår som ska lämnas till Försäkringskassan. Frågan är om det är ett årsbelopp som ska skickas till Försäkringskassan när året är slut eller om Försäkringskassan även ska få uppgift om på vilken grund summan har beräknats. Det framgår inte heller om det endast är de uppgifter som arbetsgivare har lämnat i arbetsgivardeklarationen som ska lämnas vidare eller om även beslut om skönsbeskattning i avsaknad av arbetsgivardeklaration eller andra omprövningsbeslut ska lämnas vidare.

Det är oklart vilka uppgifter som ska lämnas till Försäkringskassan och när uppgifterna ska lämnas. Skatteverket anser att detta behöver förtydligas.

2.1.6 Hur länge ska rättade uppgifter lämnas till Försäkringskassan?

Även om det inte uttryckligen framgår av promemorian får det antas att Skatteverket ska lämna även rättade uppgifter om sjuklönekostnad till Försäkringskassan. Det framgår inte om dessa rättelser ska skickas löpande under kalenderåret eller om de ska skickas efter kalenderårets utgång. Det framgår inte heller under hur lång tid efter utgången av kalenderåret som rättade uppgifter om sjuklönekostnad ska skickas.

Av promemorian framgår att arbetsgivare som vill klaga på ett beslut om ersättning för sjuklönekostnader ska vända sig till Försäkringskassan och att det är Försäkringskassan som beslutar om omprövning av ersättningen. Innebär det att Skatteverket inte ska skicka uppgift om ändrad sjuklön till Försäkringskassan efter det att beslut om ersättning har fattats av Försäkringskassan eller ska Skatteverket skicka ändrade uppgifter under så lång tid som Försäkringskassan kan ompröva beslutet om ersättning?

Skatteverket anser att denna fråga behöver förtydligas.

2.1.7 Skönsbeskattning

I vissa situationer kommer Skatteverket att lämna uppgifter till Försäkringskassan om arbetsgivaravgifter där underlag för avgifterna saknas. Det gäller vid skönsbeskattning i avsaknad av lämnad arbetsgivardeklaration. Då beslutas arbetsgivaravgiften skönsmässigt till ett visst belopp men något underlag för avgiften bestäms inte.

2.1.8 Kontroll

Den kontroll som den i arbetsgivardeklarationen eller i begäran om rättelse lämnade uppgiften om sjuklönekostnad kommer att genomgå är en rimlighetskontroll i samband med den maskinella registreringen av uppgifter. Kontrollen görs för att fånga upp eventuella felskrivningar och felregistreringar som gjorts i samband med scanning/tolkning av deklarationer. Utöver detta kommer Skatteverket inte att göra någon kontroll av lämnade uppgifter om sjuklönekostnad. Om en arbetsgivare lämnar rättade uppgifter om sjuklönekostnad kommer Skatteverket att godta ändringen utan att ifrågasätta uppgiften. Det finns risk för att Försäkringskassan kommer att fatta beslut på mindre tillförlitliga uppgifter. En eventuell utökad kontroll av den redovisade sjuklönekostnaden kan komma att behöva göras av Försäkringskassan.

2.2 Förslaget om att arbetsgivare ska tillgodoföras ersättning för höga sjuklönekostnader genom att skattekontot krediteras

2.2.1 Allmänt

Under 2006 användes skattekontot för hantering av 14 olika statliga stöd. Flertalet av de stöd som tidigare krediterades på skattekontot har omvandlats till anslagsfinansierade bidrag. I förarbetena till skatteförfarandelagen, prop. 2010/11:165 s. 517, uttalas bl.a. att om utvecklingen går mot en ytterligare utbyggnad av skattekontot till ett mer allmänt betalnings- och transfereringssystem skulle en total översyn av skattekontot bli nödvändig.

2.2.2 Bör ersättning tillgodoföras genom kreditering på skattekontot?

En kreditering på skattekontot är inte detsamma som en utbetalning. En kreditering av ett stöd kommer att behandlas på samma sätt som inbetalning till ett skattekonto och räknas av från debiterade skatter under samma period. Utbetalning sker först om det efter en avstämning finns ett överskott på kontot.

Skatteverket anser med hänsyn till att antalet statliga stöd som tillgodoförs genom kreditering på skattekontot de senaste åren har reducerats till ett fåtal, att skattekontot inte bör användas för utbetalning av ersättning för sjuklönekostnader. Den föreslagna krediteringen ska enligt förslaget omfatta samtliga arbetsgivare vilket dessutom innebär att det kommer att bli fråga om ett mycket stort antal krediteringar vilket innebär en ökad administration för Skatteverket.

2.2.3 Stödmottagarens förståelse av förfarandet

För stödmottagaren kan stöd i denna form vara svårt att förstå om stödet används för betalning av skatt istället för att betalas ut. Om Skatteverket hanterar utbetalningen av ett stöd som har beslutats av Försäkringskassan kan detta leda till missförstånd. Mottagaren vet inte till vilken myndighet han eller hon ska vända sig med frågor. Det innebär att tydlig information måste lämnas till arbetsgivare om hur stödet ska administreras.

2.2.4 Sekretess

Det saknas resonemang om varför uppgift om beslut om ersättning för en arbetsgivares höga sjuklönekostnader omfattas av 28 kap. 1 § OSL. Arbetsgivarna föreslås få ersättning i form av en totalsumma som inte avslöjar något om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Det skulle behövas kompletterande resonemang som tydliggör varför uppgifter om vilka arbetsgivare som söker och uppbär ersättning är sekretessbelagda uppgifter.

3 Skatteverkets kostnader

Kostnadsberäkningen utgår från att det blir ett nytt fält i arbetsgivardeklarationen, där arbetsgivaren redovisar ett belopp som avser sjuklönekostnader. Beräkningen utgår vidare från att det endast är tillgodoräkning av stödbelopp som ska hanteras via skattekontot och att eventuella återkrav av tidigare utbetald ersättning hanteras av Försäkringskassan.

Skatteverkets utvecklingskostnader det första året (2014) beräknas till 1,8 miljoner kronor och består av utveckling och anpassning av IT-stöd (1,7 miljoner kronor) och framtagande av informationsmaterial och utbyggnad av arbetsgivardeklarationen (0,1 miljoner kronor).

Skatteverkets årliga löpande kostnad (från 2015 och framåt) beräknas öka med 0,6 miljoner kronor. Den del av ökningen som gäller handläggningskostnader (0,5 miljoner kronor) avser hantering av ärenden där den redovisade uppgiften om sjuklönekostnad är felaktigt ifylld eller träffas av rimlighetskontrollen och därför kräver manuell hantering. Återstoden (0,1 miljoner kronor) avser systemunderhåll och systemdrift.