Dnr Ju2014/4135/L2

Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslagen i betänkandet. 

Skatteverket har dock synpunkter på förslaget om gäldenärens agerande i näringsverksamheten.    

Skatteverket föreslår att frågan om borgenärens kvittningsrätt vid F-skuldsanering utreds och att det införs särskilda regler om borgenärens rätt till kvittning i den föreslagna lagen om F-skuldsanering.  

Skatteverket vill avslutningsvis framhålla att förslaget om F-skuldsanering kommer att leda till ökat utredningsarbete och därmed ökade kostnader för verket. Skatteverket vill understryka vikten av att verket kompenseras för de ökade kostnaderna.

Endast seriösa och ärliga företagare ska kunna beviljas F-skuldsanering

6.2.1 Gäldenärens agerande i näringsverksamheten

Utredningen föreslår att en F-skuldsanering inte ska beviljas om företagaren i sin näringsverksamhet missköter eller har misskött sina förpliktelser avseende bokföring, skatteavdrag, anmälan om F-skatt eller betalning av skatt eller avgift i en omfattning som inte är ringa (8§ 1).

F-skatt är en frivillig skatteform vilket innebär att det inte finns någon anmälningsplikt för F-skatt. Det går inte att missköta en anmälan om F-skatt. Skatteverket anser därför att ordalydelsen ”anmälan om F-skatt” bör tas bort från bestämmelsen eftersom det kan ge upphov till oklarheter. Bestämmelsen tar sikte på att F-skuldsanering inte bör beviljas om förutsättningarna för återkallelse av godkännande för F-skatt är uppfyllda. Skatteverket anser att syftet med bestämmelsen kvarstår även om man tar bort ”anmälan om F-skatt”.

F-skuldsanering efter konkurs

Vid en F-skuldsanering efter konkurs krävs att gäldenärens misskötsamhet vad gäller betalning av skatter och avgifter är av ringa omfattning. Det framhålls dock av utredningen att det i dessa fall finns anledning att ha ett något generösare förhållningssätt. En bedömning ska göras av omständigheterna i det enskilda fallet utifrån orsaken till skatteskuldernas uppkomst, skuldernas belopp och antalet överträdelser. Även tidsperioden för misskötsamheten ska tillmätas betydelse. Det framgår inte tydligt av utredningen vad ett generösare förhållningssätt innebär. Skatteverket anser att det inte ska vara någon skillnad i bedömningen av överskuldsatta företagare och f.d. företagare. Det är viktigt att det även i dessa fall endast ska vara fråga om brister i ”ringa omfattning”.     

Borgenärens kvittningsrätt

Utredningen behandlar inte frågan om borgenärens rätt att i samband med F-skuldsanering kvitta sin fordran mot en fordran som gäldenären har mot borgenären. I 5 kap. 15 § konkurslagen (1987: 672) och 2 kap. 21 § lagen om företagsrekonstruktion (1996:764) finns särskilda regler som tillåter att borgenären kan använda en icke förfallen fordran till kvittning. Det innebär i dessa fall att kvittning får ske om både huvudfordran och motfordran är uppkommen innan konkursbeslutet meddelades eller när ansökan om företagsrekonstruktion gjordes. Skuldsaneringslagen (2006:548) saknar dock särskilda kvittningsbestämmelser. Av förarbetena till skuldsaneringslagen framgår att det med hänsyn till likabehandlingsprincipen inte fanns skäl att införa särskilda kvittningsregler motsvarande de som finns i konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion (prop. 1993/94:123 s. 139 f.) Lagrådet påpekade att frågan om borgenärers kvittningsrätt borde utredas och att likabehandlingsprincipen inte kan väga så tungt då det görs undantag från denna princip i 6 § (nuvarande 7 §) skuldsaneringslagen med avseende bl.a. på fordringar med panträtt och annan förmånsrätt.  

När det gäller tidpunkt för kvittning vid skuldsanering har Högsta domstolen ansett att om både huvudfordran och motfordran är förfallen till betalning finns inget hinder mot kvittning även efter skuldsaneringens inledande. Däremot kan inte sedan skuldsaneringen vunnit laga kraft kvittning ske av en fordran som ingår i skuldsaneringen mot gäldenärens fordran som uppkommit före laga kraft men inte förfallit till betalning (NJA 1999 s. 248). Avgörande för kvittningsrätt är således när beslut om skuldsanering med betalplan vinner laga kraft. 

Om det saknas särskilda kvittningsregler vid en F-skuldsanering kommer allmänna civilrättsliga principer att få avgöra om borgenären har kvittningsrätt, precis som vid vanlig skuldsanering. Det är dock tveksamt vid vilken tidpunkt som förutsättningarna för kvittning ska knytas.

I förslaget med F-skuldsanering ska vid ett inledandebeslut även ett interimistiskt beslut om betalplan fattas. Gäldenären ska börja betala redan vid inledandebeslutet utan hinder av att beslutet inte har vunnit laga kraft. Vid beslut om avslag, avvisning eller avskrivning ska inbetalda medel återbetalas till gäldenären. Om pågående utmätning har avbrutits ska inbetalda medel fördelas på de fordringar för vilka utmätningen pågick.

Om borgenären har kvittningsrätt för förfallna fordringar efter inledandebeslutet (motsvarande som gäller vid skuldsanering) påverkas fordringsförhållandet under tiden betalplanen löper och det kan medföra risk för att gäldenären inte klarar av betalplanen. Om tidpunkten för kvittningsrätten ska knytas till inledandebeslutet innebär det att om en borgenärs fordran har uppkommit men inte förfallit till betalning när beslut om att inleda F-skuldsaneringen fattas saknar borgenären kvittningsrätt men fordran ska i princip omfattas av F-skuldsaneringen. Borgenären får då finna sig i att dennes fordran sätts ned samtidigt som gäldenärens fordran mot borgenären kvarstår oförändrad och utgör en tillgång vid F-skuldsaneringen som kommer gäldenären och övriga borgenärer tillgodo.

Ett aktivt företag kommer löpande att ha affärstransaktioner som medför att nya fordringar hela tiden uppkommer. Behovet av kvittningsmöjligheter kommer därför att bli mer aktuell i denna situation än i en vanlig skuldsanering. Eftersom en F-skuldsanering kommer att vara underordnat konkursinstitutet kan avsaknaden av en särskild kvittningsregel leda till fler konkurser. Skatteverket anser att frågan om borgenärens kvittningsrätt vid F-skuldsanering behöver utredas och att det bör införas särskilda regler om detta i den föreslagna lagen om F-skuldsanering. 

Skatteverkets kostnader

Enligt utredningen kommer förslagen att innebära att antalet ansökningar hos Kronofogden under det första året kommer att uppgå till uppskattningsvis 800 stycken. Därefter beräknas antalet stiga till 1 300 ansökningar per år. Skatteverkets merkostnader för hantering av dessa ärenden kan beräknas till ca 2,4 miljoner kronor för det första året och till ca 3, 9 miljoner kronor för de därpå följande åren. Om förslaget genomförs är det angeläget att Skatteverket kompenseras för de ökade kostnaderna.