På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Skatteverkets yttrande över delbetänkandet Nya regler om upphandling

Datum: 2014-09-29

Dnr/målnr/löpnr:

131 397519-14/112

Socialdepartementet
Enheten för upphandlingsrätt

Skatteverket har anmodats att inkomma med remissvar avseende Statens offentliga utredning Nya regler om upphandling (SOU 2014:51) till den 1 oktober 2014.

Skatteverket har valt att i remissvaret fördjupa sig i de frågor där myndigheten har en avvikande mening i förhållande till förslagen.

Sammanfattning

EU-direktiven som ligger till grund för regelförändringarna syftar till att upphandlingsregelverket ska bli tydligare och mer flexibelt. Flertalet av direktivens bestämmelser är obligatoriska för medlemsstaterna att genomföra.

Utifrån förutsättningen att regeländringarna ska implementeras i svensk rätt anser Skatteverket att utredningen på ett bra sätt har föreslagit ändringar som dels ligger nära direktivstexterna och dels har lyckats peka på regler som inte bör införas eftersom svensk lagstiftning redan finns på området.

Skatteverket anser att upphandlingslagstiftningens syfte i första hand ska vara att genom nyttjande av likvärdig konkurrens på den öppna marknaden minimera statens kostnader.

Skatteverket har valt att kommentera fem punkter i förslaget. I övrigt delar Skatteverket utredningens uppfattning.

De kommenterade punkterna är:

3.3                 Reserverade kontrakt

7.8                 Utnyttjande av andra enheters kapacitet

9.4                 Onormalt låga priser

10.2               Anlitande av underleverantör

10.4               Uppsägning av kontrakt

I redovisningen av Skatteverkets synpunkter har verket för att underlätta läsningen tagit med den ursprungliga kapitelindelningen från utredningen.

13.3 Reserverade kontrakt

Det är mycket beaktansvärt att bereda arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning och missgynnade personer genom reserverade kontrakt.  Skatteverkets uppfattning är dock att det inte får ske på bekostnad av att bolag, som saknar dessa personalgrupper, slås ut på grund av att de inte ges möjlighet att delta i upphandlingar. Det föreligger en risk för snedvriden konkurrens där bolag med personal som omfattas av begreppet funktionsnedsättning eller missgynnade personer får en konkurrensfördel till offentliga kontrakt.

Idag hanteras dessa frågor med olika system, exempelvis genom lönebidrag, som är individuellt riktade behovsprövade insatser. Dessa personer kan genom detta inkluderas i arbetslivet på likvärdiga villkor som andra arbetstagare.

Skatteverket avstyrker förslaget med anledning av att frågan bör utredas djupare och dagens system bör beaktas innan förslaget implementeras i upphandlingslagstiftningen.

27.8 Utnyttjande av andra enheters kapacitet

Utredningen föreslår en möjlighet för den upphandlandemyndigheten/enheten att begära att anbudsgivare ska byta ut underleverantörer som inte lever upp till icke obligatoriska kraven som ställts för kvalificering i upphandlingen. Skatteverket är av uppfattningen att det är anbudsgivaren som ska säkerställa att de underleverantörer som man offererar ska leva upp till de i förfrågningsunderlaget ställda kvalificeringskraven.

Med detta förslag läggs ansvaret över på den upphandlande myndigheten/enheten. Skatteverket anser att det är rimligt att anbudsgivaren ska ta ansvar för sina underleverantörer. Anbudsgivaren ansvarar i övrigt för underleverantörer så som för egen del. Offererar anbudsgivaren en underleverantör som inte uppfyller kvalificeringskraven ska anbudet som helhet förkastas.

Skatteverket avstyrker förslaget.

39.4 Onormalt låga anbud

Utredningen föreslår att upphandlande myndigheter/enheter ska vara skyldiga att förkasta onormalt låga anbud. Utredningens förslag går utöver direktivstexterna som anger att anbud får förkastas endast när de ingivna bevisen inte på ett tillfredsställande sätt förklarar de låga anbudspriserna om inte vissa särskilda omständigheter föreligger.

Den upphandlande myndigheten/enheten hamnar i praktiken i ett väldigt svårt bevisläge när myndigheten/enheten vill förkasta ett anbud som är onormalt lågt. Det finns inget som kan hindra en anbudsgivare från att välja att göra en förlustaffär i en upphandling. Anbudsgivaren kan exempelvis se förlusten som en investering för att positionera sig på en ny marknad, alternativt för att hindra sina konkurrenter från att vinna markandsandelar. Mot denna bakgrund är det närmast omöjligt för en upphandlande myndighet/enhet att föra i bevis att ett anbud är onormalt lågt.

Skatteverket anser att regeln ska innebära en möjlighet men inte en skyldighet för den upphandlande myndigheten/enheten att förkasta onormalt låga anbud.

Skatteverket avstyrker utredningens förslag och föreslår att lagtexten ska ansluta till den ursprungliga direktivstexten.

410.2 Anlitande av underleverantör

Skatteverket är av uppfattningen att betalning alltid ska ske direkt till huvudleverantören och aldrig till en underleverantör. Huvudleverantören ansvarar för kontraktets fullgörande och ska därför också motta betalningen även om fullgörandet sker med hjälp av underleverantör. Huvudleverantören är avtalspart och får stå till svars om inte fullgörandet av kontraktet lever upp till de krav som överenskommits i kontraktet. Om möjlighet till direkt betalning till underleverantör införs uppstår lätt problem kontraktsrättslig natur.

Skatteverket avstyrker utredningens förslag i den del som avser möjlighet till direktbetalning från den upphandlande myndigheten/enheten till underleverantör.

510.4 Uppsägning av kontrakt

Frågan om uppsägning av kontrakt har tidigare reglerats inom avtalsrätten och har inte omfattats av upphandlingsrätten. Ett skäl för detta är att upphandlingen avslutas i och med att kontrakt tecknas.  

Förslaget grundar sig på att uppsägning av kontrakt ska vara möjlig utifrån att missbedömningar har gjorts av den upphandlande myndigheten/enheten under upphandlingsförfarandet och att det senare uppdagas att kontrakt inte borde ha tilldelats, eller att leverantören befunnit sig i en sådan situation som utlöser en skyldighet för upphandlande myndighet/enhet att utesluta leverantören.

Enligt Skatteverkets mening kan dessa situationer hanteras genom avtalsrättens möjligheter till uppsägning av kontrakt. Skatteverket ställer sig därför tvekande till att dessa regler införs i upphandlingslagstiftningen.

Skatteverket avstyrker utredningens förslag och menar att gällande avtalsrätt redan idag uppfyller direktivens krav.

6 Beslut

Beslut att inge detta remissvar har fattats av generaldirektör Ingemar Hansson i närvaro av överdirektör Helena Dyrssen, chefen för administrativa avdelningen Marie Carlsson, inköpschefen Helena Rom och upphandlingsjuristen Carl Curman tillika föredragande.