På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78)

Datum: 2014-03-24

Område: Borgenärsområdet

Dnr/målnr/löpnr:

131 52065-14/112

Justitiedepartementet
103 33 STOCKHOLM

Justitiedepartementets dnr Ju2014/125/KO

Sammanfattning

Skatteverket begränsar sig till de förslag som ligger inom verkets verksamhetsområde.

Skatteverket tillstyrker förslaget om att utreda praktiska lösningar för att kunna införa förslag om månadsinkomstuppgifter.

Skatteverket avstyrker förslaget om att arbeta vidare med frågan om en samordnad statlig inkassofunktion.

Skatteverket avstyrker förslaget med försöksverksamhet med saneringslån.

Skatteverket avstyrker förslaget om att överväga att införa separat ackord för privatpersoner.

Skatteverket har synpunkter på förslaget om att avräkning på skuld först bör ske på kapitalbeloppet och därefter på räntor och avgifter.

5.2.2. Bättre hantering av offentligrättsliga fordringar

Övervägande om praktiska lösningar för att kunna införa förslag om månadsinkomstuppgifter

Skatteverket har i sitt yttrande på betänkandet ”Månadsuppgifter – snabbt och enkelt (SOU 2011:40)” tillstyrkt förslaget att arbetsgivare ska bli skyldiga att lämna kontrolluppgift en gång i månaden i stället för som idag en gång om året. För att ytterligare säkerställa kvalitén på de lämnade uppgifterna och för att minska den administrativa bördan för arbetsgivarna föreslog Skatteverket att månadskontrolluppgiften kopplas samman med arbetsgivardeklarationen och att det blir krav på att arbetsgivardeklarationen lämnas elektroniskt. Detta bör då ske genom att arbetsgivaren direkt i arbetsgivardeklarationen lämnar uppgift på individnivå avseende löner och avdragen skatt. Skatteverket anser att ett sådant system skulle uppfylla önskemålet om praktiska lösningar. Skatteverket tillstyrker att förslaget utreds vidare. 

Etablera samverkan mellan Kronofogdemyndigheten och övriga myndigheter

I betänkandet framförs bl.a. att debiterande myndigheter behöver fördjupa och utveckla samarbetet med Kronofogdemyndigheten för att förhindra att skulder uppstår. Skatteverket har redan idag ett strukturerat samarbete med Kronofogdemyndigheten i dessa delar. Exempelvis har verket träffat företrädare för Kronofogdemyndigheten och diskuterat skuldsättning av barn och ungdomar vilket bl.a. lett till förbättrad information på verkets hemsida om hur restföring av barn och ungdomar fungerar. Skatteverkets målsättning är att så långt som möjligt arbeta förebyggande för att förhindra att skattebetalare med stora skulder restförs. Mot denna bakgrund anser Skatteverket att vi redan idag har en väl avvägd samverkan med Kronofogdemyndigheten.   

Frågan om en samordnad statlig inkassoverksamhet (”inkassomyndighet”) har tidigare behandlats i betänkandet En kronofogdemyndighet i tiden (SOU 2003:97). Det kan finnas fördelar med en sådan lösning som då leder till att en inkassomyndighet får en samlad bild och uppföljning av statens samtliga offentligrättsliga fordringar. Den betalningsskyldige behöver endast vända sig till en myndighet för att fråga om sina skulder. Utredningen kom dock fram till att den mest effektiva ordningen är att den debiterande myndigheten hanterar sina egna fordringar. Den debiterande myndigheten har den bästa kunskapen om sina egna fordringar, t.ex. vad gäller fordrans riktighet, uppkomsttidpunkt och förfallodag. Om en inkassomyndighet ska hantera andra myndigheters fordringar finns det risk för dubbelarbete och samordningsproblem. Eftersom en inkassomyndighet inte har kunskap om andra fordringar skulle den myndigheten vara tvungen att ta kontakt med den debiterande myndigheten om det uppkommer frågor om en fordran. En inkassomyndighet kan i princip bara vidarebefordra fordringen till Kronofogdemyndigheten. En förändring av hanteringen av statens fordringar medför dessutom att det uppkommer merkostnader i form av uppbyggnad av IT-system, utbildning och resurser. Små myndigheter som har svårigheter att hantera sina fordringar har idag möjlighet att anlita Kammarkollegiet. Enligt Skatteverket bör varje debiterande myndighet hantera sina egna fordringar innan de överlämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Det är först efter restföringstidpunkten som det finns behov av en samordnad statlig borgenärsfunktion. Skatteverket företräder alla debiterande myndigheter, utom CSN, när det gäller fordringar som hanteras som allmänna mål och det blir aktuellt med åtgärder enligt lag om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter (2007:324, BorgL), t.ex. vid skuldsanering, ackord och konkurs. I och med att Skatteverket företräder staten som borgenär vad gäller vissa borgenärsuppgifter har verket ett upparbetat samarbete med övriga debiterande myndigheter och med Kronofogdemyndigheten. Mot denna bakgrund avstyrker Skatteverket att det ska arbetas vidare med ett förslag om en samordnad statlig inkassofunktion.

5.3.1  En mer kraftfull budget- och skuldrådgivning

Försöksverksamhet med saneringslån

Förslaget innebär att staten ska stå för en lånegaranti. I utredningen har man inte övervägt vilka krav som ska ställas på låntagaren för att få ett saneringslån. En behovsprövning och en bedömning måste dock göras av om en gäldenär är kreditvärdig och klarar av att göra rätt för sig. Det framgår inte heller av utredningen vad som händer om låntagaren inte klarar av att betala saneringslånet. Om staten måste infria lånegarantin uppkommer det en ny statlig fordran. Vilken myndighet ska ha ansvaret att hantera och bevaka denna statliga fordran?

I betänkandet Vägen tillbaka för överskuldsatta (SOU 2008:82) utreddes frågan om saneringslån. Av flera olika skäl valde den utredningen att inte lämna något förslag om saneringslån. Skatteverket anser att förslaget om att införa saneringslån med statliga garantier inte är någon bra lösning för att hjälpa personer som är eller riskerar att bli överskuldsatta och avstyrker därför förslaget.

5.4 Svårt skuldsatta sedan lång tid

Avräkning på skuld bör ske först på kapitalbeloppet och därefter på räntor och avgifter

Det framgår inte av utredningen om förslaget om ändrade avräkningsregler endast ska omfatta civilrättsliga skulder eller om även offentligrättsliga skulder ska omfattas.

I betänkandet Vägen tillbaka för överskuldsatta (SOU 2008:82) utreddes frågan om ändrade avräkningsregler. Den utredningen kom dock fram till att inte lämna något ändringsförslag eftersom en sådan avräkningsregel inte bara skulle träffa evighetsgäldenärer utan träffar gäldenärer generellt. Vidare ansåg utredningen att en eventuell ändring av avräkningsreglerna borde bli föremål för överväganden i samband med en kommande översyn av utsökningsbalken. Skatteverket delar denna uppfattning.

Förslaget om ändrade avräkningsregler medför att den exekutiva avräkningsordningen blir annorlunda än den civilrättsliga. Om en ändring av dessa regler ska införas måste det finnas en analys om vad ett sådant förslag skulle kunna innebära och vad det får för effekter och konsekvenser för både gäldenärer och borgenärer. Skatteverket anser att innan en lagändring kan övervägas måste först en sådan analys göras.  

Frivilliga överenskommelser och separat ackord

Utredningen vill att intresset för frivilliga överenskommelser ska öka hos borgenärerna. Skatteverket kan inte göra frivilliga överenskommelser annat än genom ackord eller nedsättning av fordran. Vad gäller underhandsackord framgår av 4 § BorgL att Skatteverket får anta förslag om ackord, om det kan anses ekonomiskt fördelaktigt och det inte med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden eller av någon annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt. Ackord får endast antas om övriga borgenärer godkänner det. Skatteverkets inställning är att underhandsackord ska tillhöra ovanligheterna i verkets uppgörelser med gäldenärer. Särskilt gäller detta vid ansökningar från fysiska personer som inte driver näringsverksamhet eftersom kraven för ackord då sällan är uppfyllda. Om Skatteverket skulle vara mer positivt till att godta underhandsackord skulle det kunna förändra beteendet och påverka den allmänna betalningsmoralen negativt. Skatteverket har möjlighet att besluta om nedsättning av fordran. För att besluta om nedsättning av fordran krävs dock att förutsättningarna för skuldsanering är uppfyllda och att övriga borgenärer gör motsvarande eftergift (5 § BorgL). Eftersom kraven för skuldsanering ska vara uppfyllda är det sällan som nedsättning av fordran blir aktuell. En skuldsanering är troligen mer realistisk än nedsättning av fordran.

Utredningen hänvisar till det förslag om separat ackord som 2007 års Insolvensutredning lade fram (SOU 2010:2). Bakgrunden till Insolvensutredningens förslag var att när ackordslagen (1970:847) upphörde överfördes reglerna om offentligt ackord till lagen om företagsrekonstruktion (1996:764) och därmed försvann möjligheten att få till stånd ett offentligt ackord utan att påbörja ett konkurs- eller rekonstruktionsförfarande. Insolvensutredningen ansåg att det var en brist i det insolvensrättsliga systemet att vissa grupper av gäldenärer utestängdes från möjligheten till skuldnedskrivning. Det gällde bl.a. gäldenärer som är juridiska personer och som inte är näringsidkare eller fysiska personer som är aktiva näringsidkare. Det var aldrig tal om att det fanns behov av offentligt ackord för privatpersoner. Det hör ihop med att den gamla ackordslagen inte tillämpades på privatpersoner. Ackordsinstitutet var tänkt för näringsidkarsituationen och medförde en möjlighet för näringsidkare att undvika konkurs, något som mycket sällan är aktuellt för privatpersoner. För privatpersoner finns möjlighet till skuldnedskrivning genom skuldsanering.

Privatpersoner som vill lösa sin skuldsituation kan ansöka om skuldsanering. Ett grundläggande syfte med skuldsanering är att det ska vara rehabiliterande. En gäldenär som vill göra rätt för sig ska få en chans till drägligt och samhällsnyttigt liv. Tanken är också att en skuldsanering ska verka preventivt på det viset att individen inte ska hamna i en liknande skuldsituation igen. Det har dessutom i 2012 års skuldsaneringsutredning (SOU 2013:72) lagts fram förslag som ska underlätta för fler gäldenärer att ansöka om och klara av en skuldsanering. En grundläggande princip i avtalsrätten är att ingångna avtal ska hållas och skulder ska betalas. Ett snabbt offentligt ackordsförfarande skulle möjliggöra en skuldavskrivning på ett mer lättvindigt sätt. En bevarad hög betalningsmoral är, vilket denna utredning också trycker på, en avgörande utgångspunkt för en strategi mot överskuldsättning. Om regler om separat tvångsackord införs kan förutsättningarna för betalningsviljan förändras, eftersom det då finns ytterligare en väg ut ur skuldförhållandet. Riskerna är därmed stora för beteendeförändringar hos gäldenärer. Mot denna bakgrund och särskilt med hänsyn till att det finns ett fungerande system med skuldnedskrivning genom skuldsanering avstyrker Skatteverket förslaget att överväga att införa separat tvångsackord för privatpersoner.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Ingemar Hansson. Vid den slutliga handläggningen har följande också deltagit: överdirektören Helena Dyrssen, rättschefen Inga-Lill Askersjö, enhetschefen Stina Ögren och rättsliga experten Camilla Larsson, föredragande.