På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Promemorian Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden (Ds 2014:33)

Datum: 2014-12-08

Dnr/målnr/löpnr:

131 533104-14/112

Justitiedepartementet
103 33 Stockholm


Ju2014/5749/L6

Skatteverket har inget att invända mot de föreslagna ändringarna. Skatteverket anser dock att det är angeläget att ändringar också görs för att säkerställa att beslut om bevis- och betalningssäkring kan verkställas innan beslutet blir offentligt. Verket vill också framföra följande behov av förtydliganden.

1 Förhandsbesked

Enligt 43 kap. 8 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, kan en domstol besluta om sekretess för uppgifter i ett avgörande om intresset av sekretess väger väsentligt tyngre än intresset av offentlighet. Som exempel på en uppgift som normalt kan skyddas nämner promemorian (s. 63) identiteten på enskild i ett mål som avser överklagande av ett förhandsbesked av Skatterättsnämnden. Eftersom detta är en viktig förutsättning för prejudikat genom förhandsbesked anser Skatteverket att detta i en kommande proposition ska uttalas på ett tydligt sätt.

2 Behov av sekretess i samband med säkringsåtgärder

I Skatteverkets arbete med att kontrollera, fastställa och ta in betalning för skatter och avgifter är det i vissa ärenden nödvändigt att hos förvaltningsdomstol ansöka om säkringsåtgärd i form av bevis- eller betalningssäkring. Säkringsåtgärderna används när det finns risk för att möjligheten till kontroll eller att få in betalning annars omintetgörs. Säkringsåtgärderna används till övervägande del i ärenden som ingår i Skatteverkets kontroll av den grova ekonomiska brottsligheten. Skatteverket ansöker årligen hos förvaltningsrätten om ca 150 beslut om bevissäkring och ca 250 beslut om betalningssäkring. Ofta är det fråga om mycket stora belopp som ska säkras.

I dessa ärenden begär Skatteverket regelmässigt att myndighetens ansökan till domstolen inte ska kommuniceras med motparten, se 10 § punkt 4 förvaltningsprocesslagen (1971:291), samt att motparten inte heller ska underrättas om beslutet innan säkringsåtgärden verkställs, se 46 kap. 13 § andra stycket (betalningssäkring) och 45 kap. 16 § skatteförfarandelagen (2011: 1244)  (bevissäkring).

Bevis- och betalningssäkringsärenden omfattas av den s.k. kontrollsekretessen enligt 17 kap. 2 § OSL som innebär att sekretess gäller för pågående kontrollåtgärder om det är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser. Denna s.k. primära sekretessbestämmelse gäller vid hanteringen såväl hos Skatteverket, domstolen och den verkställande myndigheten, Kronofogdemyndigheten.

I förarbetena uttalas att sekretessen upphör först när säkerhetsåtgärden verkställs eller när sådan åtgärd inte längre är aktuell (prop. 1979/80:2  s. 138). Emellertid är detta en sanning med modifikation, med hänsyn till beslutsoffentligheten hos domstol. När domstolen meddelar sitt beslut upphör i princip sekretesskyddet för de uppgifter som tas in i beslutet, om inte domstolen särskilt beslutar om fortsatt sekretess. För sådan fortsatt sekretess krävs idag att ett intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar det (43 kap. 8 § tredje stycket OSL ). Såvitt känt har domstolarna hittills inte i något fall beslutat om fortsatt sekretess enligt 17 kap. 2 § OSL för uppgifter i ett bevis- eller betalningssäkringsärende.

I situationer när det är aktuellt för det allmänna att begära säkringsåtgärd hos domstol utan föregående kommunicering med motparten och med uppskjuten beslutsunderrättelse är det av största vikt att verkställigheten av domstolens beslut inte motverkas eller i värsta fall omintetgörs av att beslutet blir offentligt i samband med att dom avkunnas. Det finns exempel på att domstolens betalningssäkringsbeslut spridits på webben innan Kronofogdemyndigheten hunnit påbörja verkställigheten inom vad som får anses vara normal handläggningstid (24 timmar).

Teknikutvecklingen gör det numera möjligt att elektroniskt få del av domstolens beslut när det expedieras och även att skicka det vidare elektroniskt inom en mycket kort tidsperiod. Detta innebär bl.a. att ett beslut om säkringsåtgärder nu i ännu högre grad än tidigare kan nå den det berör innan det har varit möjligt att verkställa beslutet. Säkringsåtgärder som bevis- och betalningssäkring grundar sig på risk för sabotage eller undandragande. Det ligger därför i sakens natur att det måste finnas möjlighet för Skatteverket att hos domstolen begära att motparten inte ska kommuniceras ansökningen och inte heller underrättas om beslutet innan det verkställs. För det allmännas del är det absolut nödvändigtatt kunna hemlighålla säkringsåtgärden också gentemot den person som säkerhetåtgärden riktas. Den nuvarande beslutsoffentligheten hos domstol äventyrar detta.

För att verkställighet av besluten ska kunna ske i nära anslutning till expedieringen av beslutet har domstolarna olika rutiner för att minimera risken att överraskningsmomentet går förlorat. Systemet med särskilda underrättelse- och överlämnanderutiner i samband med att domstolen meddelar sitt beslut är dock ingen fullgod ordning. Olikheten i hanteringen hos domstolarna visar på att det är oklart hur de ska agera och det är därför nödvändigt att förtydliga reglerna för att få en enhetlig hantering. Det är också viktigt för förtroendet för rättssystemet att en likformig hantering sker av dessa måltyper. Vid översynen av reglerna i 43 kap. 8 § OSL om domstolsbesluts offentlighet är det därför lämpligt och nödvändigt att reglerna om betalnings- och bevissäkringsbeslut tydliggörs.

De föreslagna ändringarna i 43 kap OSL ger i sig utrymme för att beakta intresset av fortsatt sekretess även i bevis- och betalningssäkringsfallen. Det är dock angeläget att problematiken tas upp och behandlas i förarbetena till den nya lagstiftningen. Orden ”bevissäkring” och ”betalningssäkring” bör dessutom läggas till efter ”kvarstad” i uppräkningen i tredje styckets sista mening i författningskommentaren till 43 kap. 8 § OSL.

De uppgifter som behöver undantas från offentlighet till dess att verkställighet har skett är uppgifter som skulle kunna identifiera vem beslutet rör. I dag anses namnet på den som beslutet rör vara en sådan uppgift som ingår som en del i domslutet eller motsvarande del av annat beslut, jfr NJA 2012 s. 336. I domar avseende betalningssäkring och bevissäkring räcker det inte med sekretess för identitetsuppgifter för att säkerställa att det inte går att identifiera den beslutet rör. Även andra uppgifter som gör att det är möjligt att identifiera vem beslutet gäller behöver omfattas av sekretessen.

Skatteverket anser att det är angeläget att det i detta sammanhang görs ändringar som säkerställer att bevis- och betalningssäkringar kan verkställas innan beslutet blir offentligt. En tänkbar lösning är att lägga till ett nytt andra stycke i den föreslagna paragrafen 43 kap.  8 b §, med innebörden att fortsatt sekretess ska gälla för uppgifter som omfattas av sekretess enligt 17 kap. 2 § OSL till dess domen eller beslutet verkställs, om det är behövligt med hänsyn till sekretessens syfte. Ett sådant tillägg kan inte anses utgöra en utvidgning av sekretessen i strid med Europakonventionens regler i fråga om offentlighet och sekretess. I och med att domen kommer att bli offentlig vid verkställighet, vilket får förutsättas ske mycket kort tid efter det att ett beslut hos domstol har fattats, kan ett sådant förfarande inte anses komma i konflikt med offentlighetsprincipen.