På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Redovisningscentraler för taxi (Ds 2013:66) N2013/4908/TE

Datum: 2014-01-27

Dnr/målnr/löpnr:

131 659923-13/112

1 Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker förslaget om avskaffande av möjligheten att bevilja undantag från kravet på taxameter.

Skatteverket tillstyrker förslaget om inrättande av redovisningscentraler för taxi med tillhörande reglering men har synpunkter på utformningen av förslaget. Beträffande förslaget om hur överföring av uppgifter från taxameter till redovisningscentral ska ske, vill Skatteverket särskilt uppmärksamma de brister i säkerheten som den föreslagna regleringen ger upphov till.

Skatteverket avstyrker förslaget om föreskriftsrätt för Skatteverket i förordningen om redovisningscentraler inom taxinäringen.

Skatteverkets synpunkter utvecklas nedan i avsnitt 2 i den ordning och till de punkter de olika förslagen lämnas i departementsskrivelsen.

2 Synpunkter på föreslagen reglering

5.3.1 Alla taxiföretag måste kunna kontrolleras – frågan om taxameterundantag

De föreslagna reglerna om inrättande av redovisningscentraler innebär att Skatteverket ges bättre möjligheter att kontrollera taxibranschen. Skatteverket tillstyrker förslaget om avskaffande av möjligheten att bevilja undantag från kravet på taxameter. Att utan tungt vägande skäl undanta cirka 17 % av branschen (sid. 72) från denna kontrollmöjlighet är inte i linje med den ansats som den föreslagna regleringen innebär.

5.3.2 Alla taxiföretag måste kunna kontrolleras – bör beslut om registrering krävas för att fordon ska få tas i taxitrafik?

Utredaren anser inte att det i dagsläget ska ställas krav på att ett fordon inte får tas i taxitrafik innan beslut om registrering fattats, bl.a. därför att detta skulle kräva en omfattande revidering av gällande författningstext.

Men för att ändå få en koppling mellan registrering av fordonet för användning i taxitrafik och kravet på att överföra taxameterdata till redovisningscentral, anser Skatteverket att det ska införas ett krav på att uppgifter om taxameter och redovisningscentral finns registrerade i vägtrafikregistret innan Transportstyrelsen ska kunna registrera ett fordon för taxitrafik. Fordonet får användas för taxitrafik först när denna registrering skett i vägtrafikregistret.

5.3.3 Alla taxiföretag måste kunna kontrolleras – registrering av vilken taxameter som är installerad i vilket taxifordon

Utredaren anger att en taxameterverkstad vid installation ska lämna uppgifter till Transportstyrelsen för införande i vägtrafikregistret. I de lämnade författningsförslagen finns dock ingen reglering om denna rapporteringsskyldighet.

Skatteverket anser att det därutöver bör krävas att om den taxameter som enligt taxameterverkstadens rapport sitter i bilen, inte är densamma som den som är registrerad hos Transportstyrelsen, bör en avvikelserapport skapas i vägtrafikregistret om detta. Denna uppgift är användbar både för Transportstyrelsens tillsynsarbete samt för Skatteverket som bör kunna begära sådan avvikelserapport från Transporstyrelsen.

I vägtrafikregistret bör även införas uppgift om vilken taxameterverkstadsom bilen varit hos för besiktning, installation eller annan åtgärd av taxametern, så att Skatteverket kan begära ut denna uppgift från Transportstyrelsen. Skatteverket kan då kontakta verkstaden för att få tillgång till kontrollrapport och utslag ur taxametern som gjorts vid kontrollen för att få ett utförligare kontrollmaterial. Jämförelse kan då ske mellan de ackumulerade beloppen på utslaget ur taxametern med de uppgifter som rapporterats till redovisningscentralen.

5.3.4 Vad ska utgöra en redovisningscentral Inget krav på oberoende

Skatteverket delar utredarens bedömning att privata aktörer, såväl fysiska som juridiska personer, ska kunna utgöra redovisningscentraler. Det ställs dock inte upp några särskilda regler för att förbjuda intressegemenskap mellan t.ex. redovisningscentralen och anslutna taxiföretag. Inte heller föreslås något krav på att en redovisningscentral ska betjäna ett visst antal taxiföretag för att säkra oberoendet i förhållande till företag i intressegemenskapen (jämför förslaget i SOU 1999:60 där det föreslogs att en redovisningscentral skulle betjäna minst 10 taxiföretag).

Skatteverket vill dock framhålla att det skulle kunna uppstå situationer där det kan vara olämpligt att låta t.ex. en taxameterverkstad med ackreditering att besiktiga och montera viss typ av taxameter och samtidigt få hantera tömning av samma typ av taxameter. Detta särskilt om det dessutom finns en intressegemenskap mellan de anslutna taxiföretagen och nu nämnda redovisningscentral/taxameterverkstad. Detta kan innebära en ökad risk för manipulation av taxametern eller otillåten bearbetning av de uppgifter som överförs till redovisningscentralen och skulle kunna riskera hela tillförlitligheten i systemet. Oberoendet är också särskilt viktigt med beaktande av att taxameterverkstäderna föreslås åläggas en anmälningsskyldighet till Transportstyrelsen om taxameterns identifikationsnummer, fordonets registreringsnummer m.m. i samband med installation (sid. 80). Krav på att i verksamhetssammanhang skilja på det man upprättat och sedan ska granska finns redan t.ex. genom förbudet i revisorslagen (2001:883) att i samma verksamhet sammanblanda rådgivning med revisionstjänst. Även om exemplet inte är direkt jämförbart med redovisningscentraler och taxameterverkstäder så är riskerna med bristande oberoende likartade. Det bör också tydligt framgå av lagen eller av förarbetena till lagen att sanktionen att återkalla tillståndet för redovisningscentralen vid "allvarliga missförhållanden i närstående verksamhet" uttryckligen omfattar även denna situation av intressegemenskap.

Om inget förbud eller krav på oberoende införs anser Skatteverket, för att säkra legitimeteten i systemet, att man bör se över och eventuellt skärpa föreskrifterna för tillsynen i dessa situationer, både för Transportstyrelsen och för Swedac.

Kan ideella föreningar och stiftelser utgöra redovisningscentraler?

De föreslagna bestämmelserna om vilka som ska kunna vara redovisningscentraler synes syfta till att täcka in alla typer av juridiska personer, utan någon värdering eller analys av vilka associationsformer som är mer eller mindre lämpliga.

En förening vars verksamhet enbart utgörs av en redovisningscentral dit medlemmarna kan överföra taxameterinformation, torde vara att anse som en (oregistrerad) ekonomisk förening såvida det inte är en befintlig branschförening (ideell förening) som startar upp en redovisningscentral som ett komplement till övrig verksamhet.

Då det inte finns samma möjligheter till insyn i en ideell förening eller stiftelse som i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, anser Skatteverket att man ytterligare bör överväga lämpligheten i att tillåta att ideella föreningar och stiftelser kan utgöra redovisningscentraler. Det förs t.ex. inte något register över företrädare.

5.3.5 Hur ska skyldigheten att säkra taxameteruppgifter utformas?

På sid. 10 och 15 framgår att utredaren anser att redovisningscentraler ska ta emot, lagra och, på begäran av Skatteverket lämna ut taxameterinformation. Av förslaget till lag om ändring i taxitrafiklagen framgår att den som har taxitrafiktillstånd är skyldig att överförataxameteruppgifter. Enligt Skatteverkets bedömning bör skyldigheten för redovisningscentraler att ta emot taxameteruppgifter också lagregleras. Skyldigheten ska tillkomma den redovisningscentral som registrerats som mottagare av taxameteruppgifter från tillståndshavaren. I straffbestämmelsen i 27 § lag om redovisningscentraler inom taxinäringen bör då tilläggas "…förhindrar eller försvårar mottagandet av uppgifter…".

5.3.6 Vilka taxameteruppgifter ska överföras till redovisningscentralen?

Redovisningscentralerna kommer enligt förslaget att behandla personuppgifter som t.ex. chaufförsuppgifter och uppgifter om enskilda taxiföretag. Eftersom behandlingen av personuppgifterna måste kunna ske utan samtycke från enskilda, borde ett förslag om särskilda behandlingsregler för redovisningscentralerna lagts fram i utredningen. Av dessa behandlingsregler bör framgå ett tydligt ändamål med behandlingen, vilka uppgifter som redovisningscentralerna får behandla, att behandlingen får ske utan samtycke från enskild, att redovisningscentralen är personuppgiftsansvarig för behandlingen i registret samt i vilken omfattning som övriga regler i personuppgiftslagen, t.ex. regler om säkerhet och paragraf 26-utdrag, är tillämpliga.

5.3.7 Krävs ny utrustning för överföring av taxameteruppgifterna?

Utredaren föreslår (2 a kap. 3 § taxitrafiklagen) att överföring av taxameteruppgifter från taxameterutrustningen till redovisningscentralen ska ske digitalt. Överföringen kan ske trådlöst eller på annat sätt. Som förslaget är utformat innebär det att taxiföretagen fritt kan välja i vilken form överföringen ska ske.

Varje överföring av information är förknippad med risker för förvanskning och denna risk är större vid fysisk överföring än vid trådlös. Skatteverket ser risker med att förslaget innebär en obegränsad möjlighet att överföra informationen från taxametern fysiskt och att taxiföretaget kan välja att göra en fysisk överföring även om en trådlös överföring är fullt möjlig.

Skatteverket anser att det lämnade förslaget inte fullt ut säkerställer att de uppgifter som ska föras över från taxameter till redovisningscentral är tillförlitliga. Att risken för manipulation så långt som möjligt undanröjs är en förutsättning för att de uppgifter som kommer att finnas lagrade hos redovisningscentralen ska kunna användas i Skatteverkets kontrollverksamhet.

Risken för att uppgifter manipuleras innan överföring sker till redovisningscentralen hade kunnat minskas med en kontrollenhet (tillsatsanordning) som kopplas till taxametern. Utredaren konstaterar också att en ny tillsatsanordning skulle kunna förse taxameterinformation med en autentiseringsbar kod innan överföring. Utredaren anser dock att en tillräcklig autentisering kan ske utifrån de uppgifter som kravet på överföring ska omfatta och lämnar därför inget förslag på ny tillsatsanordning. Utredaren medger att den föreslagna lösningen inte erbjuder samma säkerhet som en autentisering av en digital signatur men anser att förslaget kan genomföras med stöd av befintlig teknik och medför därför inga kostnader för branschen. Av 9 § lag om redovisningscentraler för taxinäringen framgår att den tekniska utrustning som används för lagring i redovisningscentralen ska vara certifierad. De kostnader som uppkommer vid denna certifiering kommer naturligtvis branschen att få stå för.

Det lämnade förslaget är, enligt utredaren (sid. 104) ett bra första steg men bör utvärderas efter en tid. Skatteverket delar den oro som utredaren ger uttryck för och anser att systemet löpande bör utvärderas för att se om det krävs en reglering som ger en säkrare överföring av taxameteruppgifter till redovisningscentralerna.

Vid en eventuell framtida översyn bör den teknikutveckling som nu sker beaktas. Som ovan nämnts, skulle en säkrare överföring av taxameteruppgifter kunna ske med en kontrollenhet som kopplas till taxametern. Marknaden kommer med nya lösningar och det finns redan nu mindre kontrollenheter med mycket stor lagringskapacitet. En kontrollenhet framtagen särskilt för en taxameter skulle kunna installeras mellan taxametern och skrivaren och fånga upp och lagra de uppgifter som finns på taxikvitton och körpassrapporter som taxametern ska skicka till skrivaren. Kontrollenheten skulle på ett säkert sätt kunna lagra uppgifterna så att de endast är åtkomliga och läsbara för Skatteverket och användas vid en kontroll av att de uppgifter som överförts till redovisningscentralen är korrekta.

Skatteverket vill även ha möjlighet att särskilt kunna identifiera de taxiföretag som väljer att överföra information fysiskt. Skatteverket föreslår därför att redovisningscentralen ska ges en skyldighet att lämna ut uppgifter till Skatteverket om vilka tillståndshavare som tömmer fysiskt. När en registrering i vägtrafikregistret görs av taxameter och redovisningscentral, ska tillståndshavaren också uppge om taxameterinformationen kommer att överföras fysiskt eller trådlöst.

5.3.8 Hur ofta ska överföring av taxameteruppgifter till redovisningscentral ske?

Utredaren föreslår att överföring av taxameteruppgifter i körpassformat ska ske minst en gång per vecka. I kombination med att ingasärskilda autentiseringsuppgifter krävs anser Skatteverket att detta är en säkerhetsbrist. Den enda autentisering som föreslås bygger på löpnummer på körpassrapporterna och ackumulerade belopp i desamma. I förslag till 2a kap. 4 § taxitrafiklagen anges att taxameteruppgifter ska överföras i körpassformat och i 2a kap. 5 § taxitrafiklagen att överföring ska ske minst en gång per vecka.

I förslaget ställs alltså inte ett krav på att det ska vara alla körpassrapporter sedan senaste överföringen som ska föras över. I SWEDACS föreskrift om tillsatsanordningar (STAFS 2012:5, Bilaga, punkt 12 stycke 3) till taxametrar finns reglerat att taxametern ska kunna skriva ut de tio senaste körpassrapporterna. Från de taxametrar som inte kan spara fler än tio körpassrapporter finns det därför risk att ett antal körpassrapporter inte överförs om taxametern har genererat fler än tio körpassrapporter sedan senaste överföringstillfället. Detta innebär att risken för skattefusk ökar genom att

  • Nummerserien blir bruten och autentisering via en obruten nummerserie och ackumulerade värden låter sig då inte göras.
  • En stor andel information från de körpassrapporter som inte blir överförda försvinner. Till exempel för det taxiföretag som överför uppgifter från sin taxameter en gång per vecka men vars bil går 14 körpass per vecka, kommer information om ca 30 procent av alla företagets körpass inte att överföras.

Skatteverket anser att det är bra att förslaget innefattar en tidsangivelse i 2a kap. 5 § taxitrafiklagen för hur ofta överföring av uppgifter ska ske. Utan krav på viss tid mellan överföringarna blir ett krav på meddelande om att överföring uteblir (2a kap. 5 § 2 st.) svårt att ställa.

Skatteverket anser däremot att det behövs en skärpning av regleringen i 2a kap. 4 § taxitrafiklagen.

Skatteverkets uppfattning är att det för systemets användbarhet och för autentisering av överförda uppgifter är mycket viktigt att alla körpassrapporter överförs, så att löpnummerserien förblir obruten. Skatteverket föreslår därför att lydelsen i 2a kap. 4 § 1 st. taxitrafiklagen ändras enligt följande (ny lydelse i fet stil)

  • 4 § En tillståndshavare ska till en redovisningscentral överföra taxameteruppgifter ordnade i körpassformat. Samtliga körpassrapporter som skapas i taxametern ska överföras, så att nummerföljden förblir obruten. För respektive körpass ska följande uppgifter överföras (…)"

Om en nummerserie bryts bör detta omfattas av redovisningscentralens skyldighet att skicka en avvikelserapport till Transportstyrelsen om att överföring inte skett på föreskrivet sätt.

Oklarheter kring taxametrar som inte har brukats

Regleringen i 2a kap. 5 § taxitrafiklagen innebär att en tillståndshavare som inte använt en viss taxameter ska meddela redovisningscentralen detta minst en gång per vecka till dess att den åter tas i bruk.

Vad som ska ske när ett fordon avanmäls från taxitrafik, men förblir utrustat med taxameter, dvs. uppgifter om taxameter och redovisningscentral kvarstår i vägtrafikregistret framgår inte av utredningen. Har då tillståndshavaren en skyldighet att lämna besked till redovisningscentralen en gång per vecka till dess att fordonet åter blir registrerat för taxitrafik? Skatteverkets uppfattning är, som redogjorts för ovan under punkt 5.3.2, att det bör skapas en koppling mellan registrering av fordon för användande i taxitrafik till skyldigheten att överföra uppgifter till redovisningscentralen. En bil som är avanmäld från taxitrafik får inte användas i taxitrafik och då bör det inte heller finnas några uppgifter att överföra. Det sagda innebär att en tillståndshavare som avanmält ett fordon från taxitrafik även bör anmäla detta till redovisningscentralen alternativt att en signal skickas från vägtrafikregistret till den redovisningscentral som är registrerad som mottagare av taxameteruppgifter från den aktuella tillståndshavaren.

Transportstyrelsen ska motta avikelserapporter från redovisningscentralen när överföring inte sker trots skyldighet att göra det. Skatteverket anser att Transportstyrelsen också bör få uppgift från redovisningscentralen om när tillståndshavare inte överför uppgifter från viss taxameter därför att fordonet enligt anmälan till redovisningscentralen inte används i taxitrafik trots att fordonet fortfarande är registrerat för detta. Om taxameteruppgifter inte överförs och fordonet fortfarande är registrerat för användande i taxitrafik bör detta föranleda en kontroll av att taxameteruppgifter inte undanhålls.

5.3.11 Vilka krav ska ställas på den som vill driva en redovisningscentral?

Kraven på bosättning och säte i Sverige för tillståndsprövningen?

Förutsättningarna för att bedriva redovisningscentral är att Transportstyrelsen meddelar tillstånd. Av 9-10§ § lag om redovisningscentraler inom taxinäringen följer att den tekniska utrustning som används för lagringen ska vara certifierad och dessutom finnas i Sverige. Förslaget ställer också upp krav på att endast fysiska personer bosatta i Sverige, eller om det är en juridisk person, har sitt säte i Sverige, ska ges sådant tillstånd. Skatteverket delar den bedömning som utredaren gör om kravets förenlighet med den fria rörligheten för tjänster inom EU och vill dessutom framhålla följande.

Om inte dessa krav ställs finns en risk för att hela systemet kan kringgås genom att verksamheten bedrivs från annat land. Det skulle försvåra dels skattekontrollen dels möjligheten att inhämta relevanta uppgifter utan onödig tidsfördröjning. Både möjligheten att kontrollera verksamheten som sådan men också möjligheten att få tillgång till de taxameteruppgifter som finns lagrade hos redovisningscentralen påverkas av att uppgifterna finns i Sverige. Utländska juridiska personer omfattas t.ex. inte av revisionsinstitutet i 41 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) vilket innebär att en revision av redovisningscentralen inte kan göras om det är en utländsk juridisk person.

Om det är en fysisk person som är bosatt i utlandet respektive en utländsk juridisk person som driver redovisningscentral begränsas möjligheterna att ställa någon till svars om de skyldigheter som åläggs redovisningscentralerna i den föreslagna lagregleringen inte uppfylls. Om redovisningscentralen inte lämnat ut lagrade taxameteruppgifter till Skatteverket, får Skatteverket förelägga redovisningscentralen att lämna ut uppgifterna. Sådant föreläggande får förenas med vite (25 § lag om redovisningscentraler inom taxinäringen). Det finns idag inga möjligheter att förelägga en utländsk juridisk person (och då naturligtvis inte heller förena det med vite). Handräckning skulle kunna aktualiseras, vilket dock är ett mer komplicerat förfarande. Därtill kommer frågor om Transportstyrelsens tillsyn (26 §) och om straffbestämmelsernas (27 §) giltighet för utländska juridiska personer.

Tillstånd att driva en redovisningscentral får (enligt 8 § lag om redovisningscentraler inom taxinäringen) endast ges till den som med hänsyn till ekonomiska förhållanden och gott anseende bedöms vara lämplig att driva verksamheten. För juridiska personer ska denna prövning avse den eller de som anges i 11 § samma lag, dvs. bland annat VD och styrelseledamöter. Denna bedömning/kontroll kompliceras när det är personer bosatta i utlandet som ska bedömas/kontrolleras.

Föreslagen föreskriftsrätt för Skatteverket

I förslaget föreslås Skatteverket få rätten att meddela föreskrifter för bedömningen av den tekniska utrustningen som krävs i redovisningscentralen för att lagra, ta emot och lämna ut taxameteruppgifter. Av utredningen framgår att det ställs särskilda krav för Skatteverkets kontrollverksamhet på att den tekniska utrustningen kan lämna ut uppgifterna i ett, för Skatteverket, läsbart format. Kraven på certifiering som säkerställer att de tekniska systemen ska ha viss funktion måste kunna säkerställas och följas upp. En annan ordning skulle enligt utredaren (sid. 116) urholka systemets legitimitet. Vägen att säkerställa detta är att underkasta den tekniska utrustningen ett krav på certifiering. Certifieringen måste utgå från mer specifika tekniska krav vilka lämpligen skulle ges i myndighetsförskrifter. Utredaren finner det lämpligt att Skatteverket får lämna dessa förskrifter med bl.a. motiveringen att verket har erfarenheter och kunskap att ta tillvara från arbetet med certifieringen av kassaregister. Utredaren ser också likheter mellan de programvaror som det här skulle vara fråga om och med kassaregister i form av digital överföring och mottagning av uppgifter (sid. 117).

Skatteverket avstyrker förslaget att Skatteverket ska vara den myndighet som ansvarar för att meddela föreskrifter i detta fall och föreslår att den rätten ges till annan myndighet eller annat lämpligt organ, t.ex. Swedac, efter hörande med Skatteverket. Skälet till det är just erfarenheterna från arbetet med föreskrifterna för kassaregister. Den tekniska kunskap och kompetens som krävs för detta finns inte normalt hos Skatteverket utan måste inhämtas externt, vilket också var fallet vid framtagandet av föreskrifter för kassaregister. Det medför att de erfarenheter och den kompetens som behövs för detta arbete inte finns normalt tillgänglig hos Skatteverket och därmed finns inte heller de "stordriftsfördelar" att hämta som utredaren anser vara skälet till att Skatteverket ska ha föreskriftsrätten även för den tekniska utrustningen för redovisningscentraler. Denna typ av arbetsuppgift ligger också långt ifrån Skatteverkets kärnverksamhet. Skatteverkets bedömning är att denna specialistkompetens återfinns på den privata marknaden och kan på ett naturligt sätt användas av t.ex. Swedac som ändå måste se till att de har kompetensen att kunna fullfölja sitt uppdrag som ackrediterande organ för utrustningen. Skatteverket anser att myndighetens behov av att kunna säkra kraven på den tekniska utrustningen uppfylls genom att kunna lämna synpunkter på föreskrifterna.

Reglering av avvikelserapportering

I utredningen anges att avvikelserapporter ska genereras hos redovisningscentralen när ett taxiföretag inte överför taxameterinformation i visst format och med en viss periodicitet. Någon reglering av denna skyldighet finns dock inte i lämnade författningsförslag men bör uttryckligen framgå direkt av lagtext, t.ex. i 9 § lag om redovisningscentraler inom taxinäringen. Dessutom bör det i 25 § samma lag införas ett krav på att även avvikelserapporter på begäran ska lämnas ut till Skatteverket.

5.3.12 Vems förhållanden ska prövas vid en ansökan om att driva redovisningscentral?

I förslaget uppställs krav på lämplighetprövning av den som söker tillstånd att bedriva redovisningscentral. I en juridisk person kommer prövningen att göras avseende verksamhetsansvariga vilka framgår av 7 § lag om redovisningscentraler inom taxinäringen. För att förhindra möjligheten för att taxiföretag används i brottslig verksamhet eller i brottsligt syfte anser Skatteverket att lämplighetprövningen bör utökas till att också omfatta den personkrets som nämns i 11§ p 1-3 samma lag – särskilt viktigt är att den som har ett bestämmande inflytande över verksamheten omfattas av denna prövning. Som en följd av detta bör även lämplighetprövningen och anmälningsskyldigheten i 12 § andra stycket samma lag också omfatta förändringar avseende personer med bestämmande inflytande dvs. vid ändrade ägarförhållanden.

5.3.15 Hur ska tillgången på redovisningscentraler säkerställas?

På sid. 15 ställs frågan hur kravet på obligatoriska redovisningscentraler ska säkerställas. Utredaren har kommit fram till att marknaden fullt ut kan erbjuda de lagringsplatser som behövs för att systemet ska fungera. På sid. 132 (under punkt 5.3.19) uttalas, till stöd för att det aldrig kan uppkomma en situation där taxiföretaget kan påstå att det saknas redovisningscentral för mottagande av uppgifterna, att "Som ovan redan föreslagits ska tjänsten att utgöra redovisningscentral för de taxiföretag som inte finner annan avtalskontrahent upphandlas". Något sådant förslag kan Skatteverket inte finna uttalat i utredningen och torde heller inte behövas eftersom utredarens slutsats är att detta inte behövs.

5.3.20 Vilka sanktioner eller straffrättsliga påföljder ska kunna komma ifråga för den som driver en redovisningscentral?

Det som uttalas om utredningens förslag om sanktion mot underlåten överföring av "taxameteruppgifter till den redovisningscentral vars tjänster upphandlas" när redovisningscentrals verksamhet upphört eller tillståndet återkallats går inte ihop med vad som sägs om samma ansvar vid underlåten överföring av "lagrad taxameterinformation till Transportstyrelsen" (sid. 19, och 28 §, som hänvisar till 19 och 23 §§ lag om redovisningscentraler inom taxinäringen). Inte heller stämmer straffsanktionerna överens på sid. 134 och i 28 § lag om redovisningscentraler inom taxinäringen.

5.3.21 Hur länge ska taxameteruppgifterna lagras?

I 24 § lag om redovisningscentraler inom taxinäringen anges att redovisningscentralen ska bevara överförda uppgifter i sju år. Någon närmare reglering av vilka uppgifter som ska överföras finns inte i lagen, i definitionen på redovisningscentral i 2 § samma lag anges dock att det avser uppgifter som överförs från taxametrar. Vilka uppgifter som ska överföras regleras enligt förslaget i 2a kap. taxitrafiklagen (2012:211). I 24 § lag om redovisningscentraler inom taxinäringen bör anges att det är uppgifter som ska överföras enligt 2a kap. taxitrafiklagen (2012:211) som ska bevaras i sju år.

I 24 § andra stycket lag om redovisningscentraler inom taxinäringen bör dessutom förtydligas att lagringstiden ska räknas från utgången av det kalenderår då överföringen till redovisningscentralen skedde för att den totala lagringstiden ska bli sju år.

5.3.22 Hur ska Skatteverket kunna få del av lagrad taxameterinformation?

Uppgift i vägtrafikregistret om redovisningscentralerna och deras kunder

I utredningen föreslås att det ska införas ett register över samtliga redovisningscentraler, vilket bland annat behövs för att Transportstyrelsen ska kunna fullgöra sin tillsyn.

Eftersom en registrering också kommer att göras av vilken redovisningscentral som respektive taxameter överför uppgifter till, så kommer det i realiteteten att finnas uppgifter hos Transportstyrelsen om vilka anslutna taxiföretag en specifik redovisningscentral har. Om även Skatteverket får tillgång till detta register kan verket ta fram uppgifter om vilka redovisningscentraler som finns vid en viss tidpunkt och vilka taxitrafiktillståndshavare som är kunder hos dessa. Syftet med en sådan informationsinhämtning från Skatteverkets sida är att få ett bra underlag för urval inför kontroll, utan att behöva störa respektive redovisningscentral i onödan.

Taxiföretagens möjligheter att få del av de egna uppgifterna

Skatteverkets syn på de uppgifter som överförs till redovisningscentralerna är att det taxiföretag vars taxameter har fört över uppgifter inte på något sätt kan förfoga över dessa. Taxiföretaget har alltså ingen given tillgång till uppgifterna. Skatteverket kan ändå se ett behov för taxiföretaget att i vissa situationer kunna ha möjligheten att få tillgång till materialet, eller i vart fall en begränsad del av det.

Skälet till detta är att det är önskvärt att företagen ges en chans att göra rätt från början i sin redovisning och deklaration. Exempelvis i det fall en taxiföretagares bokföring på något sätt har förkommit, så vore det önskvärt att de uppgifter som faktiskt finns sparade elektroniskt hos redovisningscentralen på något sätt kunde göras tillgängliga för företaget. Detta måste inte innebära att företaget ska kunna begära ut all den information som finns, eftersom mängden data kan vara mycket stor per företag. Det kan också vara lämpligt att, om en sådan möjlighet ska ges, redovisningscentralerna ges möjlighet att ta ut avgifter för sin hantering i denna fråga.

Skatteverkets möjligheter att behandla aktuella uppgifter i myndighetens beskattningsdatabas

I avsnitt 5.3.22 beskrivs på vilket sätt som Skatteverket ska kunna få del av den information som finns lagrad hos redovisningscentralerna. I det sammanhanget borde utredaren även ha berört Skatteverkets rättsliga möjligheter att på ett rationellt sätt, i myndighetens beskattningsdatabas, behandla aktuella uppgifter.

Körpassrapporter är förvisso inte någon ny information för Skatteverket att behandla. Körpassrapporterna kommer i betydligt större omfattning än tidigare att behandlas som ett urvalsinstrument för att hitta kontrollvärda objekt. Dessutom kommer, till skillnad från idag, uppgifterna att behandlas i beskattningsdatabasen. I det perspektivet är det rimligt att i 2 § förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet särskilt ange att uppgifter från redovisningscentraler får behandla i beskattningsdatabasen.

7 Ikraftträdande

Förslaget saknar helt övergångsbestämmelser. Skatteverket instämmer i utredarens förslag att lagregleringen kan träda i kraft utan övergångsbestämmelser. Avsaknaden av övergångsbestämmelser leder dock till vissa oklarheter.

Det saknas exempelvis reglering kring hur det ska gå till när de taxametrar som idag sitter i taxibilar runt om i landet ska registreras i vägtrafikregistret på respektive bil. Tillståndshavaren bör uttryckligen ges en skyldighet att inom en viss tid uppsöka en taxameterverkstad för en kontroll av taxametern, så att taxameterverkstaden kan ge Transportstyrelsen uppgift om vilken taxameter som finns monterad i vilken bil.

Övrigt

16 § förslag till lag om redovisningscentraler inom taxinäringen

Andra stycket bör delas upp på så sätt att första meningen kvarstår som ett andra stycke och nuvarande andra meningen flyttas till ett nytt tredje stycke. Det nya tredje stycket reglerar vad som gäller om den som har tillstånd avlider (första stycket) och om tillståndshavaren försätts i konkurs (nya andra stycket).

Skatteverkets utredningsskyldighet

I utredningen förs en diskussion om Skatteverket skulle kunna utgöra en nationell redovisningscentral, vilket dock inte föreslås (avsnitt 5.3.4.1). Om Skatteverket skulle vara mottagare av de överförda taxameteruppgifterna skulle det mycket riktigt kunna få konsekvenser för Skatteverkets utredningsskyldighet och därmed också, främst, för möjligheterna att efterbeskatta. Påförandet av skattetillägg är dock i sammanhanget inget självändamål (uttalandet i utredningen återkommer på sid. 133).

Byte av redovisningscentral och autentisering

En fråga som uppstår med hänsyn till att krav bör ställas på att allakörpassrapporter ska överföras är hur man vid byte av redovisningscentral ska se till att den nya redovisningscentralen vet att den först mottagna körpassrapporten från taxametern har det löpnummer som följer på den senast tömda? Någon form av avstämning måste därför göras vid byte av redovisningscentral så att en avvikelserapport kan genereras om det t.ex. finns brister i nummerserien på överförda körpassrapporter.

Ett alternativ skulle kunna vara att redovisningscentral 1 vid avtalsslut ska rapportera till Transportstyrelsen vilket löpnummer den sist tömda körpassrapporten har, samt att redovisningscentral 2 sedan ska lämna uppgift om löpnummer på den först mottagna. Om avstämningen innebär att nummerserien blivit bruten bör en avvikelserapport skapas hos Transportstyrelsen.

Ingen möjlighet att flytta taxameterdata under lagringstiden

Hos den redovisningscentral som tar emot taxameteruppgifterna ska dessa lagras i sju år. Det finns i förslaget ingen möjlighet att flytta uppgifterna, annat än vid dödsfall, konkurs, eller upphörande av verksamhet, och då till Transportstyrelsen. Det går inte ihop med vad som uttalas på sid. 159, att "ett byte av redovisningscentral troligen förutsätter en flytt av lagrad taxameterinformation".

Ur Skatteverkets kontrollperspektiv är informationssäkerheten i detta sammanhang mycket viktig. Taxiföretagen äger inte de data som lagras hos redovisningscentralen och kan på inget sätt förfoga över dessa. Det bör därför inte accepteras att taxiföretagen tillåts att flytta med sig överförd data vid byte av redovisningscentral.

2a kap. 2 § förslag till lag om ändring av taxitrafiklagen

2 a kap. 2 § taxitrafiklagen: I första stycket saknas ett som. (Överföring ska bara ske till den redovisningscentral som registrerats som mottagare …)