På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Promemorian Förbättringar av husavdragets fakturamodell

Datum: 2014-03-17

Dnr/målnr/löpnr:

131 775264-13/112

Finansdepartementet
103 33 Stockholm

(Fi2013/4585)

Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker samtliga förslag om förbättringar i fakturamodellen.

Skatteverket har dock synpunkter på innehållet i några av de föreslagna bestämmelserna och anser även att det i övrigt behövs klargörande i vissa delar. Skatteverket föreslår följande:

  • Att regler införs som innebär att beslut om återkrav ska kunna verkställas även om beslut om återkrav inte har vunnit laga kraft. Vidare föreslår Skatteverket att det ska finnas möjlighet för den återbetalningsskyldige att kunna ansöka om anstånd med betalningen.
  • För att säkerställa att reglerna om betalningssäkring inte får retroaktiv tillämpning föreslår Skatteverket att bestämmelsen om betalningssäkring ska tillämpas på begäran om utbetalning som lämnats av utföraren efter den 31 januari 2015.
  • Förtydliganden av lagtexten i 8, 20 och 21 §§ lagen om förfarande vid skattereduktion för hushållarbete (2009:194), HUSFL.

Skatteverkets synpunkter

Behov av regler om omedelbar verkställighet

Skatteverket ska på ett effektivt sätt se till att fastställda belopp är betalade i sin helhet inom utsatt tid. Detta mål uppfylls effektivast om tidiga indrivningsåtgärder kan komma ifråga. För att öka möjligheterna att säkra det allmännas fordringar på återbetalning, bör jämte promemorians förslag om betalningssäkring den första åtgärden vara att snabbt kunna lämna över fordringen till Kronofogdemyndigheten för verkställighet. Att ändra HUSFL så att återbetalningsbesluten gäller omedelbart är därför ett bra sätt att åstadkomma en snabbare, säkrare och enklare indrivning. Verkställighet även om beslutet inte har vunnit laga kraft är inte unikt för skattefordringar. Även andra allmänna mål än skatter är omedelbart verkställbara, se t.ex. miljöavgifter enligt lag (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, sändningsavgift i Radio- och TV-lag (2010:696), avgift enligt lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst och förseningsavgift enligt årsredovisningslagen (1995:1554).

Skatteverket föreslår därför att beslut om återbetalning ska kunna verkställas innan beslutet har vunnit laga kraft.

Om beslut om återbetalning inte kan verkställas innan det har vunnit laga kraft medför det att besluten måste delges för att det ska kunna konstateras att de har vunnit laga kraft.

Problemen med delgivning är omfattande och tidskrävande för Skatteverket. Både utförare och köpare har rätt att överklaga återkravsbeslutet (24 § HUSFL och prop. 2008/09:77 s. 59). Delgivning måste alltså ske med samtliga som har rätt att klaga på beslutet. Om inte samtliga delges har inte återkravsbeslutet vunnit laga kraft fullt ut och kan inte lämnas till Kronofogden. Det rör sig om mellan 500 - 600 återkravsärenden per år som inte betalas och som därför måste lämnas till Kronofogden för verkställighet. Delgivningskostnaden kan beräknas till ca en miljon kronor.

Skatteverket föreslår att 23 § HUSFL ändras enligt följande:

23 § Om återbetalning enligt denna lag inte görs i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Ett beslut om återbetalning får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.

En bestämmelse innebärande att beslut om återbetalning blir omedelbart verkställbara medför ett behov av en möjlighet för den återbetalningsskyldige att ansöka om anstånd med betalning. Utan en sådan möjlighet är den återbetalningsskyldige tvungen att begära inhibition i samband med ett överklagande till domstol. Anståndsregeln kan lämpligen utformas enligt följande:

X § Om utföraren har överklagat ett beslut om återbetalning och 1. det skulle medföra betydande skadeverkningar för den betalningsskyldige eller 2. annars framstå som oskäligt att betala beloppet eller 3. om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas, kan Skatteverket, efter ansökan från utföraren, bevilja anstånd med betalningen. Anståndstiden ska bestämmas till längst tre månader efter dagen då domstolen meddelat beslut i den fråga som har föranlett anståndet.

​Punkt 4 Övergångsbestämmelserna

Enligt punkt 4 övergångsbestämmelserna ska Skatteverket ha möjlighet att ansöka om betalningssäkring efter den 31 december 2014. Därigenom kan Skatteverket, efter detta datum, ansöka om betalningssäkring för samtliga de återbetalningsbeslut som fattats till och med detta datum och även avseende de beslut som sannolikt kommer fastställas. Detta då betalningssäkring är möjligt för både fastställda och sannolika ännu ej fastställda fordringar (46 kap. 7 § SFL).

Skatteverket anser inte att en så pass ingripande åtgärd som betalningssäkring för den enskilde bör ges en retroaktiv tillämpning. Skatteverket föreslår därför att punkt 4 övergångsbestämmelserna i stället formuleras enligt följande:

4.Bestämmelsen i 23 § i sin nya lydelse ska tillämpas på begäran om utbetalning som lämnats av utföraren efter den 31 januari 2015.

Genom detta förslag blir det möjligt för Skatteverket att ansöka om betalningssäkring avseende sådana arbeten som utförts under 2015 (8 § HUSFL).

Behov av förtydligande i HUSFL

Möjligheten att använda ombud vid ansökningsförfarandet

Som förvaltningsrättslig huvudregel kan en enskild föra talan i ett förvaltningsärende genom ombud. Rätten är emellertid inte obegränsad. Hinder möter när det finns en föreskrift om skyldighet att medverka personligen. Ett exempel är sådant krav på egenhändigt undertecknande som gäller i fråga om deklarationer. I förarbetena (prop. 2010/11:165 s. 303) till SFL uttalas också beträffande möjligheten att använda deklarationsombud att krav på egenhändigt undertecknande utesluter ombud. I nämnda prop. s. 857 uttalas vidare att lämnade uppgifter i en deklaration ska vara undertecknade av den som är skyldig att lämna deklarationen eller av den som är behörig ställföreträdare (38 kap. 2 § och 3 § sista stycket SFL). Det är alltså normalt den uppgiftsskyldige själv som ska underteckna. Ombud i allmänhet är inte behöriga ställföreträdare och kan därför inte underteckna deklarationen. Undantag görs för deklarationsombud som får underteckna uppgifter i en deklaration som lämnas elektroniskt. Det går sålunda inte att lämna en deklaration eller en begäran/ansökan genom ombud, dvs. genom någon som grundar sin behörighet på en fullmakt, när krav på egenhändigt undertecknande föreligger.

Enligt 8 § HUSFL ska en begäran om utbetalning från Skatteverket vara egenhändigt underskriven av utföraren eller av den som är behörig ställföreträdare för utföraren. Utföraren torde således med nuvarande lagstiftning inte kunna använda sig av ett ombud för en ansökan om utbetalning från Skatteverket. I promemorian föreslås att kravet på att ansökan ska vara egenhändigt underskriven ändras till ett krav på att den ska vara undertecknad. Ändringen möjliggör för utföraren att använda sig av ombud vid en ansökan om utbetalning från Skatteverket. Från utförarna har framförts önskemål om att redan i dagsläget kunna använda sig av ombud i samband med ansökningsförfarandet. I avvaktan på att det elektroniska ansökningsförfarandet träder ikraft vid kommande årsskifte föreslår Skatteverket därför att föreslagen ändring i denna del, dvs. 8 § andra stycket HUSFL, träder i kraft redan 1 juli 2014.

I promemorians förslag till ändringar av 8 § HUSFL har under såväl nuvarande som föreslagen lydelse paragrafens fjärde stycke bortfallit, dvs. presumtionsregeln om vem som ska anses ha lämnat begäran för en utförare som är juridisk person.

I föreslagen lydelse av paragrafen bör, i konsekvens med ovanstående, lagtexten i andra stycket ha följande utformning:

”Begäran ska vara undertecknad av utföraren eller av den som är behörig ställföreträdare eller ombud för utföraren.”

​Skatteverkets stöd för efterkontroller

Enligt 20 § HUSFL ska en utförare som begär utbetalning eller underrättar Skatteverket om felaktig utbetalning ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för ut- eller återbetalningen och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.

På sidan 15 i promemorian anges följande:

”En utförare som begär utbetalning eller underrättar Skatteverket om felaktig utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Avsikten är att Skatteverket, på förekommen anledning i ett enskilt fall eller genom t.ex. ett stickprovsförfarande, ska kunna göra vissa kontroller i syfte att säkerställa att utbetalningar sker på korrekta grunder (prop. 2008/09:77 s. 43). Skyldigheten uppkommer så snart begäran eller underrättelsen gjorts och kvarstår även efter att Skatteverket fattat beslut i ärendet. Skyldigheten kan således t.ex. åberopas när Skatteverket i efterhand vill granska riktigheten av en redan beslutad utbetalning.”

För att undvika lagstiftning genom förarbeten föreslår Skatteverket att verkets möjligheter till efterkontroller tydliggörs ytterligare och att detta kommer till uttryck i lagtexten till nämnda paragraf. En möjlighet kan vara att avsluta bestämmelsen i 20 § med orden ”eller en efterföljande kontroll”.

Kommunikation

I promemorian föreslås att bestämmelsen om kommunikation ändras. Det framgår att tanken inte är att göra någon ändring i sak utan ändra ordalydelsen efter förebild av SFL.

Skatteverket anser att terminologin har blivit oklar. Vedertagna rättsliga begrepp är avgöranden som ”går emot” och avgöranden ”till nackdel”. När det senare begreppet tillkom genom taxeringslagen (TL) reserverades det tydligt för betydelsen ändring till nackdel (se till exempel 4 kap. TL och sedermera 66 kap. SFL), dvs. för beslut som är mer betungande för den enskilde än vad som gäller i utgångsläget. Ett rent vidmakthållande av ett beslut genom t.ex. en rad avslag på begäran om omprövning av en efterbeskattning, eller avslag på en förvaltningsrättslig ansökan, är i denna mening inte beslut till nackdel. Vart och ett av avgörandena går däremot den enskilde emot. Skillnaden kan tyckas subtil men då begreppet till nackdel i SFL, och som även används i promemorian, kommit att mer och mer användas också med innebörden gå emot föranleder detta tolknings- och handläggningsproblem. Skatteverket måste i fråga om t.ex. kommunikationsskyldighet, beslutsbefogenheter och tidsfrister försöka utröna vilken innebörd ordalydelsen till nackdel har i en viss bestämmelse.

Skatteverket anser mot denna bakgrund att så länge förvaltningslagen (FL) och förvaltningsprocesslagen använder begreppet gå emot bör den terminologin, i samma mening som i dessa författningar, användas också i annan förfarandelagstiftning när så avses. Skatteförfarandeutredningen har på denna punkt gjort samma bedömning.

Sammanfattningsvis förordar Skatteverket att den särskilda regel om kommunikation av uppgifter från tredje man som hämtats från FL och har samma innebörd som där får följande lydelse (21 § tredje stycket):

--- Andra stycket gäller inte om 1. avgörandet inte går emot den som ärendet gäller, 2--- 

​Skatteverkets kostnader

Engångskostnader

Förslagen om förbättringar i fakturamodellen kräver utveckling av rot-och rutsystemet och dess e-tjänst. Skatteverket bedömer att engångskostnaderna för administrativa åtgärder för IT-utveckling, utbildning och information kan beräknas till sammanlagt 14,2 miljoner kronor. Beräkningen har skett enligt följande.

E-tjänsten som enda ansökningsförfarande kräver prestandaförbättringar och behöver bland annat utvecklas med stöd för utföraren så att han eller hon kan komma in med rättelser och överklagande m.m. direkt i e-tjänsten. På grund av det utökade uppgiftslämnandet måste systemutveckling göras för att säkerställa att utbetalning går till utförarens konto, möjliggöra hantering av betalningssäkringar samt hantering av ombudsförfarandet. Utvecklingskostnaden för systemet beräknas till 10,9 miljoner kronor.

Det krävs en omfattande informationskampanj för att marknadsföra och synliggöra moderniseringens av fakturamodellen med ett ansökningsförfarande via e-vägen. Kostnaden för detta beräknas till 2 miljoner kronor.

En engångskostnad för framtagning av arbetssätt, arbetsbeskrivning och utbildning beräknas till 1,3 miljoner kronor.

Löpande kostnader

​Förslaget beräknas totalt innebära en årlig besparing för Skatteverket med 2,8 miljoner kronor. Beräkningen har skett enligt följande.

Skatteverket beräknar att de ökade förvaltningskostnader för drift och underhålla av IT-systemen kommer att uppgå till om 3,5 miljoner kronor per år.

Förslaget om att en begäran om utbetalning ska innehålla fler uppgift medför förbättring både för utföraren och för Skatteverket. Fler uppgifter i begäran om utbetalning medför emellertid ökade administrativa kostnader. Den bestående kostnadsökningen för omprövningar, överklaganden, uppföljningskontroller gällande den rimlighetsbedömning som behöver göras av nya uppgifter beräknas till 2 miljoner kronor årligen.

Slopande av möjligheten att ansöka om utbetalning på pappersblankett innebär att Skatteverket kan minska de resurser som idag går åt till manuell registrering. En rot- och rutregistrering är en direkt utbetalning och därför sker registrering och handläggning vid ett och samma tillfälle. Enbart en mycket grov uppskattning kan göras, vilket skulle kunna uppskattas till en resursbesparing om 8,3 miljoner kronor.