Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Förhandsbesked från Skatterättsnämnden

Inkomst- och förmögenhetsbeskattning av s.k. marknadsobligationer

Beslutande instans: Skatterättsnämnden

Datum: 2007-01-03

Område: Inkomstskatt - Kapital

Dnr/målnr/löpnr:
-
Marknadsobligationerna har vid inkomstbeskattningen ansetts utgöra marknadsnoterade svenska fordringsrätter. Vid förmögenhetsbeskattningen ska obligationerna tas upp till noterade värden.
 
Taxeringsåren 2006 — 2011  
 
FÖRHANDSBESKED
 

Frågorna 1 - 3
 
Realiserad värdeförändring på obligationerna skall vid inkomstbeskattningen hanteras som kapitalvinst eller kapitalförlust på marknadsnoterade svenska fordringsrätter.

 
Fråga 4
 
Obligationerna skall vid förmögenhetsbeskattningen tas upp till noterade värden.
 
MOTIVERING
 
Sökanden avser att förvärva s.k. marknadsobligationer, utfärdade av A-banken, betecknade som nr B och C.
 
För obligationerna gäller följande.
 
Obligationerna är marknadsnoterade.
 
Återbetalning sker med nominellt belopp i svenska kronor (SEK).
 
Vid återbetalningen kan även utbetalas ett tilläggsbelopp som bestäms av utvecklingen på marknaderna för olika tillgångsslag (aktier, obligationer och råvaror).
 
Tilläggsbeloppet styrs av en av tre olika "korgar", vilka i varierande grad är sammansatta av index för de olika marknaderna.
 
Korgarna är sammansatta enligt följande (procentuell vikt):
  

 AktierRäntorRåvaror
Korg 165530
Korg 2204535
Korg 320575
Genomsnitt3518,346,7
  
Vilken korg som bestämmer tilläggsbeloppet avgörs först vid slutet av löptiden på grundval av den korg som haft den högsta procentuella uppgången.
 
Om ingen korg har ökat i värde återbetalas endast nominellt belopp.
 
Löptid för obligationerna är den 13 april 2005 — den 21 april 2010 (återbetalningsdag).
 
Nominellt belopp är 10 000 SEK per obligation.
 
Emissionskurs är 10 000 SEK för obligation B och 11 000 SEK för obligation C.
 
Uppräkningsfaktor för eventuellt tilläggsbelopp är ett omräkningstal som talar om hur stor del av uppgången i den korg som har utvecklats bäst som tillfaller obligationsinnehavaren.
 
Startindex bestäms den 13 april 2005 (senaste likviddag för den som har deltagit i emissionen; aktieindex för Japan fastställs dock den 14 april 2005).
 
Slutindex för respektive delmarknad fastställs som respektive delmarknads genomsnittliga värde fr.o.m. den 1 april 2009 t.o.m. den 1 april 2010.
 
Obligationerna är odelbara på så sätt att det inte går att skilja rätten till (eventuellt) tilläggsbelopp från det "nakna" skuldebrevet.
 
Sökanden ställer ett antal frågor om hur marknadsobligationerna skall behandlas vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. Enligt sökandens uppfattning bör beskattning ske med utgångspunkt i att obligationerna är att anse som fordringsrätter. Skatteverkets inställning är att obligationerna bör behandlas som delägarrätter.
 
Nämnden gör följande bedömning.
 
Marknadsobligationen är ett värdepapper som består av en obligation och en option att vid löptidens utgång erhålla ett eventuellt tilläggsbelopp, som bestäms av utvecklingen på marknaderna för olika sorters tillgångar.
 
Nämnden anser, i likhet med parterna, att obligationen är att anse som ett s.k. odelbart instrument som skall behandlas som en enhet vid beskattningen (jfr RÅ 1999 ref. 69 och RÅ 2003 ref. 43).
 
Frågan är därvid om obligationen kan hänföras till en delägarrätt enligt 48 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229),IL, eller en fordringsrätt i svenska kronor enligt 3 § i samma kapitel. Som bestämmelserna är uppbyggda skall en prövning först ske mot 2 §. Denna avgörs av hur tilläggsbeloppet beräknas.
 
I förevarande fall kan endast en tillämpning av 2 § andra stycket komma ifråga. Bestämmelserna om delägarrätter skall därvid tillämpas på tillgångar med liknande konstruktion eller verkningssätt som de värdepapper som uppräknas i bestämmelsen, exempelvis optioner avseende aktieindex.
 
Avgörande för bedömningen av hur en värdeförändring på obligationen bör hanteras vid inkomstbeskattningen är sammansättningen av underlagen för beräkning av tilläggsbelopp. De består av utvecklingen av tre olika "korgar", som i varierande grad är sammansatta av index för markna-derna för vissa aktier, obligationer och råvaror. Det ligger i sakens natur att bedömningen kan komma att variera beroende på vilken tidpunkt som skall anses vara relevant för den skattemässiga klassificeringen.
 
Utfallet av de olika indexen kan med säkerhet avgöras först vid utgången av löptiden. En bedömning successivt under löptiden, för de tidpunkter som är relevanta vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen, skulle å andra sidan bli beroende av en sannolikhetsbedömning av hur de olika indexen bestämt värdeutvecklingen.
 
Alternativt kan en bedömning göras med hänsyn till förhållandena vid emissionstidpunkten. En sådan skulle grundas direkt på hur de olika korgarna är sammansatta. Fördelen med en sådan modell är att den är betydligt enklare än en löpande bedömning (t.ex. vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § IL). Ett annat och kanske väl så tungt argument för att välja emissionstidpunkten framför senare tidpunkter är intresset av förutsebarhet vid beskattningen. Med hänsyn härtill anser nämnden att obligationens skattemässiga karaktär bör bestämmas med hänsyn till förhållandena vid emissionstidpunkten.
 
Enligt emissionsvillkoren väger annat än aktieindex  tyngre än ett sådant index. Obligationen bör därför inte behandlas som en delägarrätt enligt 48 kap. 2 § IL (jfr RÅ 2004 not. 97 avseende s.k. råvaruderivat). Därav följer att kapitalvinster och kapitalförluster vid inkomstbeskattningen bör behandlas i enlighet med vad som gäller för noterade fordringsrätter i svenska kronor enligt kapitlets 3 § (jfr RÅ 1999 ref. 69 avseende s.k. valutaobligationer) och att obligationen vid förmögenhetsbeskattningen skall behandlas som en marknadsnoterad fordringsrätt.
 
Kommentar:
En av ledamöterna i Skatterättsnämnden var skiljaktig och ansåg liksom Skatteverket att marknadsobligationerna utgjorde delägarrätter. Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet.