Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Yttrande över slutbetänkandet SOU 2009:75 Folkbokföringen

Datum: 2010-05-03

Område: -

Dnr/målnr/löpnr:
131 942455-09/112

Regeringskansliet
Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Skatteverket avger följande yttrande över folkbokföringsutredningens slutbetänkande Folkbokföringen (SOU 2009:75).
 
Verkets synpunkter följer avsnittsindelningen i betänkandet. När det gäller kommentarer till förslagen för nya författningstexter räknar Skatteverket med att kunna återkomma i samband med den fortsatta beredningen.


Sammanfattning

 
Skatteverket ser i huvudsak mycket positivt på förslagen i betänkandet som kan medföra en angelägen modernisering och anpassning av folkbokföringslagen till dagens samhällsförhållanden. Inom några områden avstyrker dock verket förslagen eller har förslag till förtydliganden eller ändringar.
 
Skatteverket avstyrker utredningens förslag om
 
- att införa distrikt som ny indelning i folkbokföringen,   
- att utvidga gränsen för tillfällig vistelse till ett år,
- att undanta heltidsarvoderade förtroendevalda i landsting från huvudregeln,
- att registrera uppgift om uppehållsrätt för vissa personer, samt
- att införa retroaktiv folkbokföring upp till tre månader vid inflyttning.
 
Skatteverket tillstyrker de föreslagna tidpunkterna för ikraftträdande av de ändringar som berör folkbokföringsområdet med reservation för att det, i förekommande fall, måste finnas tid för en fullständig utvecklingsinsats om mellan nio månader och upp till ett år.  
 
Betänkandet innehåller en rad förslag som kräver ändringar av folkbokförings-systemet. Utvecklingskostnaden för folkbokföringssystemet uppskattas till totalt 15,1 miljoner kr. Kostnaden för årlig drift och underhåll beräknas till 4,6 miljoner kr. Förutom dessa kostnader tillkommer ökade kostnader för personal.  Utvecklingskostnaden för beskattningsdatabasen uppskattas till 2,7 - 9 miljoner kr  beroende på val av lösning för debitering av begravnings- och kyrkoavgiften.
 
Skatteverket vill starkt framhålla att utvecklingen inte kan tas inom befintliga resurser.


2 Folkbokföringens syfte och uppgift

På många ställen i betänkandet betonas folkbokföringens stora betydelse i samhället och att folkbokföringen måste vara korrekt för att det inte ska ske felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I detta sammanhang vill Skatteverket fästa uppmärksamheten på följande.
 
De senaste åren har regeringen bedrivit ett intensivt arbete för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen. Delar av det arbetet som Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT) redovisat i sitt betänkande (SOU 2008:74) drivs vidare i ett brett samverkansuppdrag under ledning av Ekonomistyrningsverket. Uppdraget gäller främst utveckling av metoder för och redovisning av resultat av arbetet med felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
 
Vid remissbehandlingen av FUT-delegationens betänkande var Skatteverket positivt till delegationens förslag. Delegationen ansåg i sitt betänkande att förslagen om effektivare folkbokföring skulle kunna minska risken för felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Förslagen bör beaktas inom ramen för den fortsatta beredningen av ändringar som berör folkbokföringens regelverk.
 
I Skatteverkets rapport Utveckla och effektivisera tillhandahållandet
av folkbokföringsuppgifter i samhället fas 2 (TIFOS2) lämnas förslag för att göra det effektivare, billigare och säkrare att tillhandahålla korrekta folkbokföringsuppgifter i samhället. Förslagen förutsätter vissa författningsändringar, bl.a. föreslås nya uppgifter i databasen om nordisk identitetsbeteckning och om kvarskrivning. Även dessa förslag bör beaktas inom ramen för den fortsatta beredningen.


3 Folkbokföringslagens förhållande till EG-rätten

I betänkandet konstateras att den registrering av befolkningen som sker i folkbokföringen är förenlig med EU-rätten vad avser bestämmelserna i rörlighetsdirektivet. Skatteverket instämmer i denna bedömning.

4 Folkbokföring efter inflyttning  

4.4.2 När en person ska anses bosatt i landet

I betänkandet föreslås att en definition om dubbel bosättning i förtydligande syfte ska införas i 3 § andra stycket folkbokföringslagen. Avsikten är dock att definitionen inte ska medföra någon ändring i sak.
 
Skatteverket menar att införandet av definitionen, vari man talar om regelmässig dygnsvila i "ett land", kommer att påverka bedömningen av om det egentliga hemvistet vid inflyttning är i Sverige eller utom landet. Skatteverket föreslår därför att formulering i andra stycket utformas sådant sätt att det framgår att det är dygnsvilan "här i landet" som avses i stället för "i ett land". I dag utreds inte den inflyttandes eventuella hemvist i något specifikt land utan i stället be-döms i enlighet med lagtextens ordalydelse om personen får anses ha sitt egentliga hemvist här eller inte och då i förhållande till den totala vistelsen och anknytningen i övrigt utom landet. Om vid inflyttningstillfället Skatteverket ska utreda alla eventuella hemvist personen kan tänkas ha utom landet, kommer det med nödvändighet att medföra att många fler personer bedöms ha sitt egentliga hemvist här. Personer med mycket ringa anknytning hit kommer alltså att folkbokföras här enbart av den anledningen att någon starkare anknytning till något annat land inte finns.


4.4.3 Krav på uppehållstillstånd

 
Enligt den föreslagna nya ordalydelsen av 4 § första stycket folkbokföringslagen ska en utlänning som inte uppfyller villkoren för att vistas i Sverige inte folkbokföras om det inte finns synnerliga skäl för att han eller hon ändå folkbokförs. Enligt Skatteverkets mening bör det uttryckligen av lagtexten framgå att det är kraven på uppehållstillstånd och uppehållsrätt  i utlänningslagen som ska vara uppfyllda. Det finns annars risk för tolkningsproblem om vad som avses med begreppet "villkor för att vistas i Sverige".  


4.4.4 Krav på uppehållsrätt

 
Skatteverket vill understryka att en förutsättning för att den föreslagna lösningen ska kunna fungera smidigt och utan fördröjning är att den maskinella åtkomsten till uppgifter hos Migrationsverket är utvecklad och i drift.
 
Prövningen av om den flyttande har uppehållsrätt föreslås i princip göras av Migrationsverket. Skatteverket ska följa Migrationsverkets bedömning. Vid ett överklagande kommer emellertid Skatteverket, vilket saknar närmare kunskap om hur uppehållsrätt bedöms, att vara klagandens motpart. För att nå framgång i processen kommer Skatteverket tvingas att på nytt inhämta yttrande från Migrationsverket, vilket kan komma att försena processen. Möjligen vore det en fördel, när saken rör just frågan om uppehållsrätt, att Migrationsverket självt kunde agera som part eller i vart fall sakkunnig i förvaltningsdomstolarna.


5 Folkbokföring av personer med immunitet och privilegier

 
Skatteverket har i ett delyttrande (2010-04-19) lämnat förslagen utan erinran.


6 Folkbokföring av barn vid födelse och adoption

6.3.2 Barn som föds utom landet

I betänkandet föreslås, med undantag för barn till utsända statsanställda, att barn som föds utomlands till en folkbokförd mor inte ska folkbokföras. Förslaget är väl avvägt och effekterna kan, med något undantag, knappast uppfattas som för långtgående. Emellertid uppkommer en särskild komplikation beträffande uppgift om födelsehemort i de fall en folkbokförd mor föder barn i exempelvis Norge därför att förlossningskliniken i Sverige är stängd på grund av överbeläggning eller liknande. Barnet skulle då inte få svensk födelsehemort, vilket är en icke avsedd effekt av den föreslagna ändringen av 2 § folkbokföringslagen. Skatteverket föreslår därför att det i lagtexten i vart fall ges möjlighet att folkbokföra utomlands födda barn om synnerliga skäl för det föreligger.

 

7 Avregistrering från folkbokföringen

7.3.2 Utflyttning

När det idag uppmärksammas att en persons bosättning och verksam-het i huvudsak är förlagd utom landet kan personen avregistreras som utflyttad eftersom det egentliga hemvistet inte bedöms vara i Sverige. Någon djupare utredning behöver normalt inte göras. Om den föreslagna definitionen i 20 § andra stycket införs, torde en person kunna avregistreras först om det efter utredning av personens samtliga hemvistländer kan konstateras antingen att hemvist saknas i Sverige eller att det egentliga hemvistet är i något visst land utomlands. En sådan utredning kommer ofta att försvåras av att personen ifråga naturligt nog inte vill medverka. I dessa fall kommer, om det inte kan visas att hemvist saknas helt i Sverige, någon åtgärd som leder till omedelbar eller framtida avregistrering från folkbokföringen inte att kunna vidtas. Skatteverket föreslår därför att formulering i andra stycket utformas sådant sätt att det framgår att det är dygnsvilan "utom landet" som avses i stället för "i ett land".  


7.3.3 Förlust av uppehållstillstånd

Skatteverket instämmer i och för sig i förslaget till ändring av bestämmelsen i 20 § tredje stycket, men skulle hellre se att bestämmelsen utformas efter mönster av motsvarande norska bestämmelser som medger avregistrering av en utlänning som inte längre har uppehållstillstånd även om personen är kvar i landet. Skatteverket delar dock utredningens uppfattning att regelverket är komplicerat. Mot bakgrund av att en person som inte har rätt att vistas i landet inte heller bör omfattas av bestämmelser om sådana förmåner som följer av att en person är folkbokförd Sverige, menar verket att det ur ett samhällsperspektiv skulle vara mer fördelaktigt med en automatisk avregistrering.

 

8 Folkbokföring av utsända och europaparlamentariker

Skatteverket tillstyrker förslagen.

 

9 Församling ersätts av distrikt

 

9.5.2 En ny indelning - distrikt ska införas

 
Skatteverket avstyrker att distrikt införs i folkbokföringen. Enligt Skatteverkets uppfattning finns inget behov av en ny indelning, som är större än fastighet men mindre än kommun, för att ersätta Svenska kyrkans församlingar.


9.5.5 Folkbokföring ska ske på fastighet och i kommun

 
Skatteverket välkomnar att folkbokföring inte längre ska ske i territoriell församling inom Svenska kyrkan. Skatteverket tillstyrker därför att folkbokföring i fortsättningen ska ske på fastighet och kommun samt att begreppen folkbokföringsort och födelsehemort kopplas till kommun.    


9.5.9 Hanteringen av begravningsavgiften och kyrkoavgiften

Information om befolkningens tillhörighet till församlingar används för närvarande och under en än så länge obestämd tid framöver för hanteringen av begravningsavgifter och kyrkoavgiften. Skatteverket ser positivt på att Skatteverket tillsammans med Svenska kyrkan ska få i uppdrag att gemensamt utreda hur denna fråga bör hanteras. Hanteringen av begravningsavgifterna innebär en komplicerad hantering som innefattar samspel mellan flera olika IT-system. För Skatteverkets verksamhet och för att hålla kostnaderna nere är det därför väsentligt att Begravningsutredningens (SOU 2009:79) förslag om enhetliga begravningsavgifter inom en kommun genomförs. Det är angeläget att statsmakterna snarast fattar beslut i dessa frågor och därigenom fastställer en tidplan för arbetet.
  

10 Rätt folkbokföringsort

10.3.4 Dubbel bosättning

I den nuvarande folkbokföringslagen finns det två olika modeller för hur det egentliga hemvistet ska bestämmas i fall av dubbel bosättning. Det finns inga bärande skäl till detta. Som anförs i betänkandet menar Skatteverket att samma bedömningssätt ska gälla oavsett om den dubbla bosättningen är lokaliserad till Sverige enbart eller även till utlandet. Skatteverket tillstyrker därför förslaget om att bedömningen ska göras utifrån samtliga omständigheter även om det inledningsvis kommer att medföra ökade krav på verkets utredningsinsatser. På sikt kommer det dock att utvecklas en domstolspraxis kring dessa frågor.
 
Skatteverket anser att det av motivuttalanden bör framgå hur en pågående bosättning ska behandlas i folkbokföringen när bosättningsbestämmelsen ändras.   


10.3.7 Utan känt hemvist

 
Skatteverket välkomnar en rättslig reglering av begreppet Utan känt hemvist, men förordar att begreppet inte samtidigt ändrar namn till Sakna känt hemvist då detta medför systemutveckling.

10.3.8 Tillfällig vistelse

När det gäller förslaget att en tillfällig vistelse om högst ett år inte ska anses leda till ändrad folkbokföring anser Skatteverket att den tillfälliga vistelsen även i fortsättningen bör vara högst sex månader. Den föreslagna ändringen skulle medföra att folkbokföringen sämre skulle avspegla befolkningen bosättning framför allt när det gäller vuxna studerande.

10.3.12 Heltidsarvoderade förtroendevalda i landsting

Skatteverket avstyrker den föreslagna utvidgningen i 10 § av valfriheten till den aktuella gruppen. En sådan ändring skulle kunna öppna upp för krav även från andra grupper av lokalpolitiskt verksamma.


10.3.14 Personer som vårdas vid en institution

 
Skatteverket tillstyrker förslaget. En nackdel är dock att vissa långvariga, ibland livsvariga placeringar kommer att omfattas av undantaget, vilket från vissa utgångspunkter kan anses som stötande.

 

10.3.16 Personer som bor i äldreboenden

 
När bosättning sker på äldreboende i en annan kommun efter beslut av kommunen ska detta inte leda till ändrad folkbokföring. Skatteverket förutser att det kan bli svårigheter i bedömning av dessa flyttningsanmälningar och handläggningen av ärenden kan bli tidskrävande. Normalt sker denna typ av anmälan av anhöriga varför det bedöms svårt att särskilja dessa. Skatteverket föreslår därför att kommunen ska underrätta Skatteverket om placeringar som inte ska föranleda ändring av folkbokföringen.
 

10.3.17 Studerande barn

 
I betänkandet föreslås att undantagsbestämmelsen för studerande i 11 § folkbokföringslagen ska begränsas till den som inte fyllt 21 år Enligt Skatteverkets erfarenhet har det inte framkommit något behov av en sådan begränsning.


11 Folkbokföring av barn

 
Skatteverket anser att förslagen om folkbokföring av barn är bra. Möjligen kan det förutses att effekten av förslagen i praktiken blir liten varför det samtidigt är välkommet att en vårdnadshavare ska ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barns folkbokföring. Det är viktigt för rättssäkerheten att Skatteverkets beslut prövas av högre instans. Den nuvarande ordningen är dessutom svår att försvara
inför allmänheten.


12 Uppgift om skyddsbehov i folkbokföringsdatabasen

 
Skatteverket välkomnar förslagen, i synnerhet förslaget att en enskild ska kunna överklaga ett beslut om skyddsbehov.
 
När det gäller Skatteverkets utredningsskyldighet av skyddsbehovet bör det även finnas en skyldighet - och inte enbart en möjlighet - att inhämta yttrande från socialnämnden när ansökan för barn gjorts av en vårdnadshavare, om syftet är att få skydd mot den andra vårdnadshavaren. Detta eftersom annars skyddet kan utnyttjas av en vårdnadshavare vid en vårdnadstvist. Det räcker därför inte att socialnämnden underrättas när beslutet fattats.


13 Avisering av sekretessmarkeringar

 
Skatteverket har inget att anföra mot avsnittet.

 

14 Registrering av uppgifter om andra än folkbokförda personer

14.3.1 Registrering av personer med uppehållsrätt

Skatteverket avstyrker förslaget att uppgift om uppehållsrätt ska få behandlas i databasen för en EES-medborgare, som tilldelas samordningsnummer utan att folkbokföras. Uppgiften kan komma att sakna aktualitet så snart registrering skett. Att Skatteverket vid registreringstillfället bedömt att den registrerade hade uppehållsrätt borde i stället kunna framgå indirekt genom registreringen. Genom att inte registrera själva uppgiften behöver inte heller något problem uppstå om rätten senare upphör. 


15 Anmälningar

 

15.2.3 Anmälan om flyttning

 
Den föreslagna tremånadersfristen för anmälan om inflyttning till landet och att folkbokföringen då ska gälla från inflyttningsdagen skulle medföra att en person under denna tid kan visa sig ha varit folkbokförd med retroaktiv verkan utan att detta funnits registrerat. En sådan ordning är ägnad att skapa rättsosäkerhet och administrativa svårigheter och förslaget avstyrks. I stället föreslår verket att inflyttningen, i likhet med vad som gäller för flyttningar inom landet, ska gälla från inflyttningsdagen först om anmälan görs inom en vecka. En sådan regel bör inte strida mot rörlighetsdirektivet om den gäller för alla och om anmälningsskyldigheten - så som det föreslås - sätts till tre månader. 

15.2.6 Anmälan av förvaltare och god man

Skatteverkets uppfattning är att förslaget om förvaltare kräver en djupare analys av fördelar och nackdelar som är kopplade till att registrera en uppgift som är av betydelse endast för några få myndigheter.  

15.2.7 Anmälan av postadress till dödsbo

I Skatteverkets rapport Utveckla och effektivisera tillhandahållandet av folkbokföringsuppgifter i samhället (TIFOS), 2008-10-15,  föreslås att  den avlidnes adress ska kunna uppdateras för att myndigheter och andra ska kunna komma i kontakt med anhöriga med post som rör den avlidne eller dödsboet. Skatteverket instämmer därför i förslaget i betänkandet om att dödsboet ska kunna anmäla en särskild postadress. För att inte hanteringen ska bli alltför resurskrävande är det lämpligt att jämföra med den hantering som idag sker inom Skatteverkets basinfo-register för beskattningsändamål. Det är även en positiv förbättring att dödsboadressen kan aviseras till det statliga personadressregistret.     


15.2.8 Andra uppgifter som får föras in i folkbokföringsdatabasen

 
Att Skatteverket föreslås kunna förelägga en person att lämna vissa uppgifter är bra. Att ett sådant föreläggande ska få göras först om uppgifterna inte kan inhämtas på ett annat sätt är dock mindre bra. Det framstår i stället som mera motiverat att Skatteverket vänder sig till den som bedöms ha störst möjlighet att tillhandahålla uppgifterna. Om dessa inhämtas från personen själv uppstår heller inte några frågor om kommunikation.


16 Föreläggande, vite, straff och överklagande

 

16.1.2 Vite

 
Bestämmelsen om vitesföreläggande kommer att kunna tillämpas utan inskränkning när det gäller uppgifter enligt avsnittet 15.2.8 om Skatteverket alltid äger rätt att inhämta uppgifterna från personen själv. Detta vore eftersträvansvärt.


17 Konsekvenser  

 
Betänkandet innehåller en rad förslag som kräver ändringar av folkbokförings-systemet. Nedan redovisas kostnader och resurser för att genomföra vart och ett av dessa förslag. I kostnadsberäkningen ingår även uppdatering av intern och extern information.
 
Utvecklingskostnaden för folkbokföringssystemet uppskattas till totalt 15,1 miljoner kr. Den årliga kostnaden för drift och underhåll beräknas till 4,6 miljoner kr. Vissa aktiviteter förutsätter tillkommande personalkostnader enligt den sammanställning som framgår nedan.  
 
Utvecklingskostnaden för beskattningsdatabasen uppskattas till mellan
2,7 - 9 miljoner kr beroende på val av lösning för debitering av begravnings- och kyrkoavgift samt mellan 864 000 och 2,8 miljoner kr för drift och underhåll.
 
Skatteverket vill starkt framhålla att utvecklingen inte kan tas inom befintliga resurser.
 
En sammanställning av Skatteverkets kostnader framgår nedan (kronor):
   

Lagförslag/aktivitetUtvecklings-kostnadDrift/underhållTillkommande personalkostnader
Uppehållsrätt 280 00080 000 
Flyttning till institution130 00032 000 
Utan känt hemvist280 00080 000 
Äldreboende280 00080 000 
Registrering av EES-medborgare1 230 000384 0004 500 000
Personer som saknar uppehållstillstånd 140 00035 200 
Försvunnen380 000112 000 
Dödsboadress550 000160 0006 000 000
Förvaltare1 750 000544 0001 000 000
Nordiskt personnr2 050 000640 000 
Avisering till SPAR300 00080 000 
Skyddsbehov2 050 000640 0001 500 000
Distrikt (folkbokföringen)5 750 000 1 824 0004 000 000
Distrikt (övriga IT-system)2 700 000- 9 500 000 864 000 – 2 880 000 

Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit enhetschefen Strömberg, föredragande, och sektionschefen Strid.