Till grund för förslaget till direktiv ligger bl.a. ett flertal avgöranden i Europadomstolen. Med hänsyn härtill och till de konventionsåtaganden som Sverige gjort anser Skatteverket att förslaget, med beaktande av nedanstående synpunkter, bör tillstyrkas.

Ett genomförande av direktivet i dess nuvarande utformning skulle dock kräva vissa lagändringar för att Sverige ska kunna leva upp till bestämmelserna i direktivet. Ett genomförande innebär också en inskränkning av de svenska grundläggande principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering, vilket skulle innebära ett stort ingrepp i den svenska processrätten.

Artikel 1 Syfte

I direktivet ges bestämmelser om rätten för misstänkta och tilltalade i brottmål (eng. criminal proceedings) att bl.a. få tillgång till en försvarare. Skatteverket, som uppfattar att direktivets bestämmelser inte ska tillämpas vid uttag av skattetillägg, anser att det tydligare bör framgå att uttag av skattetillägg inte omfattas av direktivets bestämmelser.

Artikel 3-4, 9 Rätten till försvarare och avstående

Av 21 kap. 3 § rättegångsbalken, RB, framgår bl.a. att "(v)id sin talans förberedande och utförande må den misstänkte biträdas av försvarare".  Information om rätten att biträdas av försvarare ska enligt 12 § förundersökningskungörelsen (1947:948), FUK, lämnas i samband med att den som skäligen misstänkts underrättas om misstanken. En misstänkt ska senast då han hörs underrättas om misstanken. Rätten till försvarare liksom rätten till information om denna rätt är således reglerad i den svenska lagstiftningen, men eftersom denna information vanligtvis sker under det inledande förhöret uppfyller inte Sverige direktivets krav på att den misstänkte ska få tillgång till en försvarare innan några förhör inleds.

Bestämmelserna i RB och FUK reglerar endast rätten till försvarare och informationen kring detta, men reglerar inte närmre innebörden av rätten till en försvarare. För att leva upp till bestämmelserna i direktivet måste därför RB och FUK kompletteras med bestämmelser om bl.a. försvarares rätt att t.ex. närvara vid förhör, försvarares rätt att ställa frågor osv.

I artikel 3 i direktivet används uttrycket "får tillgång till" (eng. "are granted access to"). Det får anses något oklart vad som avses med detta uttryck. En rimlig tolkning är dock att det som avses är att den misstänkte ska ha möjlighet till någon slags fysisk eller verbal kontakt med försvarare bl.a. innan några förhör inleds. Med anledning av de rättsföljder som föreslås i artikel 13 är det viktigt att det inte råder några tveksamheter om vad som omfattas av begreppet "få tillgång till".

Artikel 13 Rättsmedel

Principen om fri bevisföring och fri bevisvärdering kommer till uttryck i 35 kap. 1 § RB. Att en utsaga som lämnats under åsidosättande av den misstänktes rätt till försvarare inte får användas som bevis i svensk domstol innebär rimligtvis inte bara en inskränkning i den fria bevisvärderingen utan också i den fria bevisföringen dvs. att bevisningen inte får åberopas i domstol. Ett genomförande av förslaget till direktiv i denna del skulle således innebära en stor förändring av en av grundprinciperna i svensk processrätt.

Skatteverket anser att den fria bevisföringen och bevisvärderingen så långt som möjligt bör bevaras intakt. Konsekvenserna av ett införande av direktivet i denna del bör därför noggrant analyseras och utvärderas innan det kan bli aktuellt att genom införandet begränsa den fria bevisföringen och bevisvärderingen.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör i närvaro av rättschefen Vilhelm Andersson, enhetschefen Stina Ögren, sektionschefen Sara Enbom och rättslige experten Torbjörn Gerelius, föredragande.