Ju2011/133/L2

Skatteverket lämnar följande svar på de frågor som ställts i inbjudan att lämna synpunkter på rubricerade grönbok. Skatteverkets synpunkter begränsar sig till det som berör folkbokföringsverksamhetens område.

Sammanfattning

Den problematik som beskrivs i grönboken är väl känd inom folkbokföringsområdet och det är önskvärt med åtgärder som kan underlätta för medborgaren att överföra information i officiella handlingar mellan olika medlemsstater. Överföringen bör så långt som möjligt bygga på elektroniska lösningar. Skatteverket välkomnar förslag till åtgärder för att undvika haltande rättsförhållanden för medborgaren.

 
Skatteverket har bland annat följande synpunkter:
 

• Det är positivt om kraven på legalisering och apostill kan avskaffas.
• Ett utvecklat informationsutbyte om civilståndshandlingar och kontaktuppgifter på central nivå är bra, exempelvis i form av en kontaktpunkt på webben (one-stop-shop).
• Skatteverket välkomnar ett utvecklat samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter och föreslår att överföring av information kan ske via elektroniska förfrågningar och svar som skickas mellan respektive lands folkbokförings-myndighet enligt modell från det internordiska flyttnings-samarbetet (SFS 2005:268) och EU-projektet STORK.
• Förslaget om standardformulär för officiella handlingar och ett gemensamt civilståndsintyg för, i första hand, uppgift om äktenskaplig ställning, födelse och medborgarskap, är bra. Överföring av information bör, om möjligt, ske på elektronisk väg mellan myndigheterna i medlemsstaterna. 
• Skatteverket är positivt inställt till ett automatiskt erkännande av andra medlems-staters beslut, men så länge som den nationella lagstiftningen på civilståndsområdet inte är harmoniserad finns betydande praktiska problem.
• Skatteverket avfärdar en lösning där medborgaren själv får välja vilken lagstiftning som ska gälla. 

3.3 Möjliga lösningar för att förbättra rörigheten inom EU i fråga om officiella handlingar (1-6)

Skatteverket ser inga problem med att avskaffa kraven på legalisering och apostill. Skatteverket ställer för egen del inga sådana krav när det gäller utländska handlingar som är avsedda att läggas till grund för registrering av familjerättsliga förhållanden i folkbokföringsdatabasen. Däremot ställs Skatteverket inför krav från medborgaren på administrativa formaliteter för svenska handlingar som ska visas upp i en annan medlemsstat. (1)

Förslaget om en kontaktpunkt på webben (one-stop-shop) är bra inte bara ur medborgarsynpunkt. Om medborgarna på ett enkelt sätt själva skulle kunna söka information om civilståndshandlingar och dess rättsliga verkningar kan onödiga frågor minskas samt förenkla arbetet för berörda myndigheter. (2)

Skatteverket välkomnar ett utvecklat samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter. Det skulle underlätta både för myndigheter och för medborgare vid till exempel flyttningar mellan olika länder där det idag ställs krav på att den flyttande ska infinna sig personligen och styrka sin identitet och personuppgifter. 
Skatteverket är tveksamt till att samla registreringen på ett enda ställe och förslår i stället andra lösningar som inte skulle kunna äventyra registreringen av folkbokföringsuppgifter i den svenska folkbokföringsdatabasen för dem som är bosatta här. På kort sikt skulle ett elektroniskt signerat dokument med information om de personuppgifter som finns registrerade i utflyttningslandet underlätta bedömningen hos inflyttningslandets folkbokföringsmyndighet vad gäller civilstånd m.m. På längre sikt skulle elektroniska förfrågningar kunna skickas mellan respektive lands folkbokföringsmyndighet och svar enligt modell från det internordiska flyttningssamarbetet (SFS 2005:268) och EU-projektet STORK. (3)

Ett gemensamt informationsutbyte mellan myndigheter inom EU som hanterar folkbokföringsregistrering och en förteckning över ansvariga myndigheter på central nivå skulle vara till nytta för både medborgarna och för berörda myndigheter. Enbart en förteckning över lokala behöriga myndigheter torde bli svår att tillämpa i praktiken eftersom det ofta är svårt att veta vilken lokal myndighet som är berörd. (4)

I alla ärenden där Skatteverket har att göra med någon som inte behärskar det svenska språket anlitar myndigheten, vid behov, en tolk. Detta omfattar normalt även tolkning av skriftliga handlingar. Ett standardformulär för officiella handlingar är bra och kan minska behovet av översättningar och på så sätt förkorta handläggningstiden. Skatteverket anser därför att det skulle underlätta för medborgare, som vill utnyttja den fria rörligheten, om det inom EU finns formulär som erkänns av medlemsstaterna. Dessa handlingar borde även vara möjliga att skicka elektroniskt med en elektronisk signatur. (5)

Den svenska folkbokföringen registrerar uppgifter i en folkbokföringsdatabas som framställer utdrag eller aviseringar med aktuella uppgifter som ligger till grund för olika beslut och åtgärder i samhället. För den som är folkbokförd i Sverige uppkommer som regel inga problem med att styrka sina folkbokföringsuppgifter. Det skiljer sig därför från många andra medlemsstaters registrering där det i stället finns attester eller liknande som utvisar olika familjerättsliga förhållanden. Vid utväxling av gemensam information mellan medlemsstaternas myndigheter skulle det däremot underlätta om det fanns ett standardiserat, gemensamt intyg för de uppgifter som får behandlas i databasen. Enligt Skatteverkets mening finns behov av uppgifter om, i första hand, en persons äktenskapliga ställning (ogift, gift, skild, änka/änkling), födelse och (ändrat) medborgarskap. (6)

4.3 Erkännande av verkningar av civilståndshandlingar: möjliga lösningar (7- 11)

Skatteverket anser att grundtanken bör vara att en civilståndshändelse som sker i en medlemsstat och är giltig där också ska erkännas av övriga medlemsstater. Det är en regel som är lätt att förhålla sig till både för medborgare och för myndigheter. Konsekvenserna av ett förslag om automatiskt erkännande måste dock övervägas noga eftersom det kan innebära att Skatteverket måste erkänna ett rättsförhållande trots att det enligt svensk lag inte ska erkännas, t.ex. ett äktenskap för barn under 18 år. Så länge som medlemsstaternas lagstiftning inte är harmoniserade på området framstår ett förfarande med automatiskt erkännande som svårt att genomföra i praktiken, särskilt om det finns hinder för erkännande utifrån ordre public eller avser ett rättsinstitut som är främmande för vår rättsordning, t.ex. hemskillnad. Det kan därför vara nödvändigt att söka finna andra lösningar. (7-9)

Ett system där medborgaren kan välja vilken lag som ska användas för att bedöma ett rättsfärhållande kan måhända anses ligga i medborgarens intresse. Mot detta talar det faktum att det i viss mån ger medborgaren en möjlighet att välja den lagstiftning som är lämpligast för medborgaren, s.k. forum shopping, i den aktuella situationen. Det kan uppstå osäkerhet i rättstillämpningen då det kan vara svårt att förutse vilka rättsverkningar och enligt vilken lag en viss händelse ska bedömas. Det finns även risk för att svenska skyddsregler för barn eller unga sätts ut spel. Skatteverket avfärdar förslaget. (10)

En annan lösning som skulle kunna diskuteras är att en domstol, via ett elektroniskt förfarande på initiativ av en myndighet, får möjlighet att godkänna utländska beslut som annars inte kan erkännas. (11)

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit rättschefen Vilhelm Andersson, skattedirektören Urban Strömberg, sektionschefen Svante Strid och den rättsliga experten Marie Ahlqvist Bresle, föredragande.