Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Undantag från mervärdesskatt

Undantag av hänsyn till allmänintresset

Bilaga till Skatteverkets yttrande 2009-05-04, dnr 131 838857-10/112.

Artikel 132.1 a (det offentliga postväsendet): Undantaget bör slopas.

Artikel 132.1 b, c, g, h, i, j och k (vård, skola, omsorg m.m.): Dessa undantag är de som tydligast avser verksamheter av allmänintresse. Undantagen vållar tillämpningsproblem och inte minst undantaget för social omsorg har komplicerats på grund av att så stora delar av omsorgen har privatiserats. Vid en översyn bör dessa undantag slopas. I den mån medlemsländerna vill stödja sådana verksamheter kan det ske genom bidrag.

Artikel 132.1 f (fristående grupper): Undantaget bör slopas. Ändamålet med undantaget är synnerligen oklart och tillämpningen varierar mellan medlemsstaterna. Om undantaget ska bibehållas måste tillämpningsområdet definieras så att det framgår vilka verksamheter som avses, vilka typer av tjänster som kan omfattas och vad som gäller vid gränsöverskridande transaktioner.

Artikel 132.1 m och n (idrott och kultur): Undantagen vållar i nuvarande utformning gränsdragningsproblem och bör slopas. Eventuellt understöd till sådana verksamheter kan i stället lämnas i form av bidrag.

Artikel 132.1 q (public service): Det kan ifrågasättas om undantaget är motiverat i dag. Medielandskapet har förändrats betydligt sedan 1977 och mångfalden i utbudet av radio och TV (och i nya medier) är i dag mycket större än när undantaget beslutades.

Undantag för andra verksamheter

Ändamålet med undantagen på det finansiella området är att lindra de svårigheter som är förenade med fastställandet av beskattningsunderlaget och den avdragsgilla mervärdesskatten, samt att undvika en ökning av kostnaderna för konsumtionskrediter (C-455/05, Velvet & Steel, punkten 24). De nuvarande undantagen omfattar trots detta transaktioner som inte kan anses motiverade av ändamålen.

Artikel 135.1 a (försäkring): Försäkringsgivning bör vara fortsatt undantaget eftersom ett korrekt beskattningsunderlag är svårt att fastställa. Däremot bör undantaget för sådana tjänster som utförs av försäkringsagenter, inklusive förmedling, avskaffas.

Artikel 135.1.b (krediter): Kreditgivning bör vara fortsatt undantaget. Mervärdesskatt på ränta skulle skapa kumulativa effekter eftersom en stor del av bankernas ut- och inlåning sker till och från hushållen. Däremot bör förmedling av krediter inte undantas.

Artikel 135.1 c (kreditgarantier): Ställande av garantier liksom befattning med dem och förmedling av dem bör inte undantas.

Artikel 135.1 d-f (betalningar, värdepappershandel m.m.): Själva överlåtelsen av fordringar och värdepapper m.m. innebär egentligen bara att kapital byts mot kapital – inget mervärde skapas. Därför bör sådana transaktioner undantas. Däremot bör andra transaktioner, kringtjänster, rörande sådana överlåtelser inte undantas. Verkställandet av överföringar och betalningar liksom förmedling av värdepapper bör inte undantas. Det finns normalt inga svårigheter att fastställa ett beskattningsunderlag för sådana tjänster.

Artikel 135.1 g (fondförvaltning): Undantaget innebär att vissa former av investeringar gynnas i mervärdesskattehänseende. Förvaltningstjänster är normalt skattepliktiga och bör beskattas även när köparen av tjänsten är ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper.

Artiklarna 135.1 l, 135.2 samt 137.1 d och 137.2 (uthyrning av fastighet): Undantaget gäller även vid uthyrning av rörelselokaler. Medlemsstaterna har dock möjlighet att införa frivillig skattskyldighet eller olika avsteg från undantaget. Reglerna ligger till grund för olika ordningar med undantag och frivillig skattskyldighet vid uthyrning av rörelselokaler. Ordningar av detta slag blir svåröverskådliga och administrativt betungande både för skattemyndigheten och för företagen. Bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet bör ändras så att uthyrning av rörelselokaler istället medför obligatorisk skattskyldighet.