På skatteverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Logotyp, till startsidan

Arkiv för Rättslig vägledning


Skatteverkets yttranden

Europeiska kommissionens förslag KOM (2013) 814 till ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet 2011/96/EU (Fi2013/4570)

Datum: 2014-01-27

Dnr/målnr/löpnr:

131–775283–13/112

1. Sammanfattning

Skatteverket tillstyrker att förslaget om att vinstöverföringar från dotterbolag ska vara skattefri endast i den mån betalningen inte är avdragsgill hos dotterbolaget.

Skatteverket delar regeringens uppfattning om att det kan bli problem med konkurrerande skatteflyktregler.

2. Synpunkter

2.1 Hybridregel mot dubbel icke-beskattning

Skatteverket anser att det är bra att det införs en regel som förhindrar dubbel icke-beskattning. Samtidigt är det bra om EU samordnar sitt arbete med det arbete som sker inom OECD för att motverka samma eller likartade hybridsituationer (BEPS). Detta särskilt mot bakgrund av att ett annat sätt att åtgärda dubbel icke-beskattning ur skattebasperspektiv är att vägra avdrag hos dotterbolaget.

Utgångspunkten i förslaget är att förhindra situationer där avdrag medges i källstaten som för ränta samtidigt som motsvarande betalning behandlas som skattefri utdelning i mot­tagande medlemsstaten. Enligt de bestämmelser som finns i 39 kap. 14 § inkomstskattelagen (IL) medges investment­företag avdrag för lämnad utdelning. I bolagssektorn gäller att en sådan utdelning kan vara skattefri enligt 24 kap. 17 § IL om inte 24 kap. 18 § IL är tillämplig.  Såvitt framgår av ordalydelsen i förslaget innebär det att utdelning från ett svenskt invest­mentbolag (eller motsvarande utländskt) därför kan komma att omfattas av förslaget även om det inte avser en typisk hybridsituation som den är beskriven i underlaget. Detta torde även gälla för andra bestämmelser om utdelningsavdrag som kan ha tillkommit för att lindra dubbelbeskattning och/eller underlätta företagens kapitalanskaffning etc. jfr som exempel den tidigare bestämmelsen om s.k. anellavdrag. Fråga är också vilken betydelse direktivets bestämmelse i dessa fall skulle få för utdelningar som inte är gränsöverskridande. Mycket talar för att en utdelning som inte är gränsöverskridande inte får behandlas förmånligare än en motsvarande gränsöverskridande utdelning.   

Av förslaget framgår att beskattning av utdelning från moderbolaget ska ske om avdrag medges hos dotterbolaget. Däremot framgår inte närmare hur beskattning ska ske, bara att beskattning ska ske. En låg skattesats för utdelning som t.ex. understiger normal av rörelse som bedrivs i moderbolagets hemland eller i övrigt regler som minimerar den effektiva skatten på utdelning torde inte omfattas av förslaget och därmed hindra fortsatt skatteplanering/ skatteflykt med hjälp av olika ränteupplägg med hybrider. (Möjligen kan det tala för att reglerna bör omfatta någon slags ”normalbeskattning” eller ”normalskattesats”?) Det är därför viktigt att de nu föreslagna regler inte utgör ett hinder för medlemsländerna att tillämpa interna bestämmelser som syftar till att begränsa rätten till ränteavdrag i hybridsituationer och därmed erodera skattebasen i dotterbolagets hemland, jfr bestämmelserna i 24 kap. 10 a – 10 f §§ IL.

Enligt förslaget (Artikel 4.1 a) i direktivet) ska en medlemsstat ”avstå från att beskatta sådan vinstutdelning i den mån sådana vinstudelningar inte är avdragsgilla i dotterföretaget till moderföretaget”. Vad gäller den föreslagna ordalydelsen i artikel 4.1 a) framstår det som osäkert vilken funktion ”till moderbolaget” har. Vidare kan det noteras att ordet dotterföretaget används i den svenska översättningen när översättningen i direktivet i övrigt använder ordet dotterbolaget.

Det framgår inte heller helt tydligt av förslaget till direktivtext att moderbolagslandet måste beskatta utdelningen, vilket verkar vara syftet om man läser underlaget till förslaget. Det kan även ifrågasättas om ordalydelse i förslaget även säkerställer skatteplikt för utdelning hos ett moderbolag i de fall medlemsstaten har interna bestämmelser som innebär att utdelningar på aktier inte kan beskattas alternativ inte beskattar vissa aktier oavsett storleken på innehavet etc., jfr som exempel de svenska reglerna om skattefrihet på onoterade aktier. För att reglerna ska bli effektiva i den meningen att mottagaren av utdelningen ska beskattas vore det därför bra om det tydligare framgår att aktieut­delningar måste beskattas oavsett hur de interna reglerna för aktieutdelningar ser ut i moderbolagets hemland. (Förvisso kan ett lands vilja att effektivt beskatta utdelningar i nu aktuella fall ifrågasättas om skattsystemet i landet delvis bygger på en tanke om att sådana hybridsituationer som nu är aktuella ska kunna uppstå för att attrahera kapital till medlemsstaten etc.  Detta särskilt om direktivets skattesflykts­be­stämmelse ska tillämpas för att beskatta utedelningen.)           

2.2 Obligatorisk skatteflyktsbestämmelse

Enligt upprättad faktapromemoria (2013/14:FPM38) anser regeringen att det kan bli konkurrensproblem mellan den föreslagna särskilda skatteflyktsbestämmelsen och den svenska lagen om skatteflykt (skatteflyktslagen). Skatteverket delar den uppfattningen. Vidare anser verket att det med nuvarande underlag är mycket svårt att bedöma omfånget av den särskilda skatteflykts­bestämmelsen. Detta särskilt i jämförelse med skatteflyktslagen.

För det fall implementeringen görs frivillig kommer sannolikt följande att gälla i en gränsöverskridande situation. En tillämpning av skatteflyktslagen som går utöver den särskilda skatteflyktsbe­stämmelsen i direktivet torde strida mot EU-rätten oavsett den särskilda skatteflyktsbestämmelsen implementeras eller inte. Visar det sig däremot att den obligatoriska skatteflyktsbestämmelsen har ett bredare omfång än skatteflyktslagen kommer frånvaron av implementering sannolikt innebära en lindrigare tillämpning i de medlemsländer som inte implementerat den särskilda skatteflyktsbestämmelsen. Därmed skulle det, i vart fall i teorin, kunna uppstå situationer där missbruk av bestämmelserna i beskattning moder- dotterbolagsdirektivet bedöms olika i de olika länderna. Något som kommissionen velat förhindra.