Arkiv för Rättslig vägledning

1 Sammanfattning

Vid redovisning av bonusfordran i bokslutet ska ersättningar som enligt avtal mellan köpare och säljare säkert eller så gott som säkert kommer att tillföras företaget avseende leveranser under räkenskapsåret beaktas. Enligt IAS 10 ska information, exempelvis i form av kreditfakturor, fram till den tidpunkt bolagets (ett dotterbolag) bokslut godkänts av dess ledning för överlämnande till moderbolaget beaktas.

2 Fråga

Ett dotterbolag i en börsnoterad koncern som bedriver byggverksamhet erhåller bonus på sina materialinköp. Bonusavtal kan avse olika nivåer inom verksamheten såsom lokal nivå, regional nivå, underkoncernnivå eller koncernnivå. Bonusvillkoren är av skiftande slag med varierande rabatter utifrån produkter och/eller inköpsintervall.

Vid revision av bolaget har skattemyndigheten funnit att vad som i bokslutet 31 december 1997 redovisats som upplupna bonusintäkter inte uppgått till de belopp som senare verkligen influtet. Såväl skattemyndigheten som bolaget synes vara överens om att frågan om vilka belopp som ska redovisas som bonusintäkter för räkenskapsåret avgörs av vad som kan anses vara god redovisningssed.

Koncernen har offentliggjort sitt bokslut i februari 1998. Årsredovisningen för dotterbolaget har dock undertecknats först den 4 maj.

2.1 Skattemyndighetens ståndpunkt

Skattemyndigheten menar att det av god redovisningssed följer att hänsyn skall tas till all tillkommande information som framkommer från bokslutsdagen tills att årsredovisningen skrivs under. Detta under förutsättning att informationen avser förhållanden som förelåg på balansdagen. I detta fall hade det inneburit att upplupen bonus för räkenskapsåret som reglerats före årsredovisningens påtecknande hade gett underlag för att boka upp rätt bonusfordran i bokslutet. Som stöd för denna åsikt åberopas IAS 10. Skattemyndigheten har också fäst avseende vid att bolaget intäktsfört lägre belopp än vad som slutligen blivit den faktiska bonusintäkten.

2.2 Bolagets/koncernens ståndpunkt

Bolaget anser att man vid den tidpunkt då boksluten upprättades inte hade underlag för att beräkna hela den upplupna bonusen på ett tillförlitligt sätt. Det innebär att bolagen avvaktat med att redovisa de bonusintäkter där osäkerhet förelegat. Man menar även att tillämpad praxis och därmed god redovisningssed innebär att företag som är dotterbolag inte korrigerar sina bokslut med hänsyn till information som framkommer efter rapporteringen av bokslutet till moderbolaget. Bolaget anser också att man på den punkten har stöd i IAS 10 och att skattemyndigheten tolkat denna rekommendation felaktigt då man säger att information ända fram tills årsredovisningens undertecknande ska beaktas. Bolagen anför den principiella ståndpunkten att även om skattemyndighetens tolkning av IAS 10 skulle visa sig vara riktig tillämpar inte svenska börsbolag det förfarandet. Enligt bolaget korrigerar inte svenska företag sina bokslut med hänsyn till tillkommande information efter det bokslutet upprättats. I synnerhet gäller detta dotterbolag till noterade koncerner. Detta är då enligt bolaget att betrakta som god redovisningssed.

3. Svar

Referensgruppen identifierar två frågeställningar i det förevarande fallet:

• Tillämpligheten av IAS 10
• Allmänt om periodisering av kostnader och intäkter under osäkra omständigheter

3.1 Tillämpligheten av IAS 10
IAS 10 i sin äldre lydelse bestod av två avsnitt, Eventualiteter respektive Händelser efter balansdagen. Från och med 1/7 1999 tar IAS 37 Provisions, Contingent Liabilities and Contingent Assets över de delar som handlar om eventualiteter (Contingencies). Resterande del av IAS 10 har delvis omarbetats och utgivits i ny version under 1999, som tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 januari år 2000 eller senare.
I gamla IAS 10 anges att tillgångar och skulder skall justeras med anledning av händelser som inträffar efter balansdagen. Detta förutsatt att händelserna har bäring på förhållanden som förelåg på balansdagen. Som exempel anges att en vid bokslutet befarad kundförlust konfirmeras av att kunden går i konkurs efter balansdagen.
Händelser av den ovan beskrivna karaktären ska beaktas fram till den tidpunkt då de finansiella rapporterna har godkänts för externt offentliggörande( "the date on which the statements are authorised for issue outside the enterprise", IAS 10 p. 24).
I den nya IAS 10 finns i de frågor som här är av intresse inga skillnader vad gäller definitionen av händelsebegreppet eller innehållet i rekommendationstexten, men väl ett antal väsentliga förtydliganden. Den gamla IAS 10 kunde tolkas så att avgörande var att det inträffade en eller flera händelser som påverkade bedömningen av förhållande på balansdagen. Det var tveksamt om en kreditfaktura avseende exempelvis bonus kunde ses som en händelse eftersom fakturan närmast var en dokumentation av ett avtalsvillkor.
Den nya IAS 10 punkt 8 innehåller ett antal exemplifieringar av händelser som bör medföra justeringar. Under d) omnämns bestämmandet efter balansdagen av belopp avseende vinstdelning eller bonusbetalningar, om företaget har ett legalt eller informellt åtagande att göra utbetalningar till följd av händelser som inträffat senast balansdagen. I punkt c) har tagits in att justering skall ske med hänsyn till händelser som bidrar till att bestämma kostnaderna för inköpta tillgångar respektive intäkterna för försålda tillgångar.
I den nya IAS 10 preciseras också genom exempel vilken dag ett moder- respektive ett dotterbolags årsredovisning skall anses offentliggjord. För moderbolaget är det enligt punkt 4 den dag årsredovisningen godkänts av bolagets styrelse, och i dotterbolagsfallet i punkt 5 den dag den godkänts av dess ledning för överlämnande till moderbolaget.
När det gäller de i frågan aktuella bonusintäkterna får IAS 10 anses vara tillämplig. Härvid bör de förtydliganden som lämnats i den nya IAS 10 kunna beaktas. Företaget ska göra sådana justeringar av beräknad bonusfordran som erhållna bonuskreditfakturor föranleder om dessa erhållits innan bokslutet godkänts av företagets ledning.
3.2 Allmänt om periodisering av kostnader och intäkter under osäkra omständigheter
Den typ av osäkerhet det handlar om i det aktuella bonusfallet är av en vanligt förekommande karaktär. Många poster måste värderas under osäkerhet om de exakta beloppens storlek. Enligt IASC:s föreställningsram för utformning av finansiella rapporter är en förutsättning för en posts redovisning i balans- eller resultaträkningen att a) de ekonomiska fördelar som är förknippade med posten sannolikt kommer att tillföras eller lämna företaget i framtiden samt b) postens kostnad eller värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt (punkt 83). Vidare finns i IAS 10 och IAS 37 regler för hur avsättningar respektive eventualtillgångar skall bokföras. Såväl kostnader som intäkter (liksom tillgångar och skulder) bokförs i balans- eller resultaträkningen i enlighet med regeln ovan i föreställningsramen. För eventualtillgångar finns särskilda uttalanden i IAS 10 vilka lämnats oförändrade vid omarbetningen av rekommendationen och som innebär att sådana aldrig bokförs. När ett inflöde blir så gott som säkert är det dock inte fråga om en eventualtillgång varför ex.vis en bonusfordran då skall redovisas i balansräkningen till det belopp som är säkert eller så gott som säkert. I en sådan process ska, som framgår av avsnitt 3.1 ovan, den information som finns tillgänglig vid bokslutets godkännande och som ökar klarheten i bedömningarna beaktas.