Arkiv för Rättslig vägledning

Ersättningar som utbetalas av kommun till fastighetsägare för att åstadkomma våtmarksområden bör beskattas enligt nedan.

Skyddszonsstöd bör normalt periodiseras över den period ersättningen avser att täcka.

Nyttjanderättsavtalsersättning bör normalt periodiseras. Vid begränsad inskränkning av nyttjanderätten bör ersättningen beskattas omedelbart i sin helhet.

Ersättning för förlorad skörd under anläggningsåret bör beskattas omedelbart i sin helhet.

Flera kommuner inom regionen har träffat avtal med ett antal fastighetsägare om att åstadkomma våtmarksområden inom de aktuella fastigheterna. Målet har varit att minska utsläppen av närsalter från fastigheten och annan mark inom avrinningsområdet och därmed förbättra vattenkvalitén i vattendraget nedströms samt att berika naturmiljön i anslutning till våtmarksområdet.

Flera olika typer av ersättningar betalas ut från kommunerna till fastighetsägare. Av intresse är närmast den ersättning som benämns skyddszonsstöd och ersättning för nyttjanderättsavtal för våtmarksområde.

Skyddszonen ska motverka läckage av växtnäring, hindra markerosion och tjäna som buffertzon mellan åkerbruk och vatten. Den avser åkermark som gränsar mot ett vattendrag.

Skyddszonen ska sås in med vallgräs eller fleråriga örter senast under våren det första stödåret. Anläggning kan ske genom insådd i spannmål, där spannmålen får skördas. Redan befintlig vall är en godkänd anläggning. Skyddszonen får skördas och betas, dock inte så intensivt att det ger upphov till erosion i vattendraget. Stallgödsel, handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel får inte spridas eller lagras på skyddszonen.

Stödet kan tecknas för mellan fem och tio år och utbetalas med 3 000 kr per hektar och år. Hela stödbeloppet (för hela perioden) utbetalas senast under hösten det första stödåret.

Kommunen äger rätt att kontrollera att åtagandet följs. Om brukaren inte kan fullfölja åtagandet ska brukaren ta kontakt med kommunens miljökontor. Stödet ska till den del det inte genomförts återbetalas till kommunen.

Fastighetsägaren avser att tillsammans med kommunen åstadkomma ett våtmarksområde inom fastigheten och vattendraget. Åtgärden genomförs för att minska utsläppen av närsalter från fastigheten och annan mark inom avrinningsområdet och därmed förbättra vattenkvalitén i vattendraget nedströms samt att berika naturmiljön i anslutning till våtmarksområdet.

Fastighetsägaren upplåter våtmarksområdet med nyttjanderätt till kommunen för en tid av 20 år från det datum avtalet undertecknats. Upplåtelsetiden förlängs med 5 år i sänder om inte någondera parten senast ett år före upplåtelsetidens utgång skriftligen säger upp avtalet.

Fastighetsägaren förbinder sig att tillse att en skyddszon är permanent bevuxen med gräs samt att avstå från jordbearbetning, gödsling och spridning av bekämpningsmedel både inom våtmarksområdet och på den ovan nämnda omgivande marken. Upplåtelsen påverkar inte fastighetsägarens rätt till jakt och fiske eller fastighetsägarens möjlighet till lämplig skogsavverkning och röjning inom området. Inom våtmarksområdet har kommunen rätt att uppföra en dammanläggning med tillhörande nödvändiga delar.

För upplåtelse av marken för det angivna ändamålet utgår en kommunal engångsersättning om 21 000 kr. För förlorad skörd under anläggningsåret utgår en kommunal engångsersättning om 525 kr. Ersättningen utbetalas inom tre månader efter att anläggningsarbetena påbörjats.

Dammanläggningen blir fastighetsägarens egendom tre månader efter det att anläggningen färdigställts och slutbesiktigats.

Fastighetsägaren förbinder sig att bibehålla våtmarksområdet, dammanläggningen och dess dämnings- och utloppsanordningar i det utförande de har efter färdigställandet.

Kommunen är skyldig att på egen bekostnad riva dämningsanordningen av jord, betong, trä, plast, eller stål, så att uppdämningen av flödet i vattendraget upphör om fastighetsägaren inom två månader efter avtalets upphörande skriftligen kräver det. Kommunen är i övrigt inte skyldigt att återställa våtmarksområdet.

Fastighetsägaren åtar sig att ombesörja årlig tillsyn och enklare underhåll av våtmarksområdet och dammanläggningen. Mer genomgripande reparation, ombyggnad eller andra kostnadskrävande åtgärder är kommunen berättigad att utföra. Om kommunen i stället väljer att avsluta våtmarksprojektet, är fastighetsägaren inte skyldig att återbetala erhållen ersättning.

Kommunen har rätt att låta inskriva avtalet i fastighetsbok och vid en ev. överlåtelse av fastigheten till ny ägare skriftligen förbinda den nye ägaren att överta fastighetsägarens skyldigheter enligt detta avtal.

När ska beskattning ske av ersättningarna enligt god redovisningssed?

Enligt 24 § kommunalskattelagen (KL) ska bolagets intäktsredovisning läggas till grund för beskattningen om den inte strider mot god redovisningssed eller särskild regel i KL. När det gäller redovisning av näringsbidrag finns det en särskild reglering i 22 § anv. p. 9 KL. Den särskilda skatterättsliga regleringen kom till för att skapa en samstämmighet med god redovisningssed, såsom den kom till uttryck i Bokföringsnämndens rekommendation nr 5 (BFN R5), se nedan. Detta framgår av prop. 1982/83:94, s. 37.

Med näringsbidrag menas statliga stöd utan återbetalningsskyldighet. Som näringsbidrag enligt regleringen i KL menas även stöd utan återbetalningsskyldighet om det lämnas av EG, kommun, skattskyldiga enligt 7 § 4 mom. lag om statlig inkomstskatt och allmänningsskogar.

Enligt 22 § anv. p. 9 st. 4 KL utgör bidraget skattepliktig intäkt om det används för utgift som är omedelbart avdragsgill vid taxeringen. Återbetalas ett bidrag, som tidigare har tagits upp som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. Enligt femte stycket i anvisningspunkten ska anskaffningsvärdet vid beräkning av värdeminskningsavdrag anses utgöra så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. Enligt sjätte stycket ska bidrag som använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning inte utgöra grund för värdesättning av tillgångarna. På yrkande av den skattskyldige ska tillämpningen av fjärde - sjätte styckena uppskjutas till taxeringen avseende ett senare år under förutsättning att bidraget är avsett för ett ändamål först detta senare beskattningsår.

BFN R5 behandlar redovisning av statliga stöd och får anses ge uttryck för god redovisningssed. Av rekommendationens punkt 7 framgår att stöd utan återbetalningsskyldighet ska intäktsföras. Enligt punkt 8 ska stöd som förenats med återbetalningsvillkor intäktsföras endast om sådan skyldighet uppkommer om näringsidkaren inte iakttar villkoren för stödet. Av punkt 11 framgår att intäktsredovisningen av stödet ska ske på sådant sätt att intäkten ställs mot den kostnad som stödet avser att täcka. Avser stödet att täcka kostnader under flera år ska stödet periodiseras över denna tidsperiod.

Frågeställningen innefattar flera frågor av vilka följande uppdelning kan göras:

Stödet avser kostnader för att anlägga och upprätthålla en skyddszon runt våtmarksområdet. I enlighet med 22 § anv. p. 9 st. 4 och 7 torde stödet periodiseras över den period som kostnaderna, vilka stödet avser att täcka, uppkommer. Detta under förutsättning att den skattskyldige yrkar att taxeringen ska till viss del skjutas upp. I förutsättningarna till frågan framgår det dock inte huruvida upprätthållandet av skyddszonen kommer att orsaka markägaren några kostnader. Om samtliga kostnader avseende upprätthållandet av zonen uppkommer år 1 ska stödet tagas upp till beskattning omedelbart.

För upplåtelsen av marken för det angivna ändamålet erhåller markägaren en ersättning på 21 000 kr för en tid av 20 år. Ersättningen erhålls vid avtalstidens ingång. I flertalet fall torde upplåtelsen kunna anses utgöra en inskränkning i nyttjanderätten av marken för markägaren under avtalstiden. Av förutsättningarna kan man inte utläsa att avtalet skulle kunna jämställas med en överlåtelse. Inskränkningen i nyttjanderätten torde kunna betraktas som en prestation över avtalstiden, jämför med royalty, annan uthyrning osv. En ersättning avseende en upplåtelse av en rättighet torde i normalfallet periodiseras, i enlighet med god redovisningssed, över avtalstiden och även beskattas enligt denna princip. I de fall inskränkningen av nyttjanderätten är begränsad skulle man kunna tänka sig att ersättningen ska tas upp omedelbart. Desto starkare inskränkningen är desto mer talar det för en periodisering av ersättningen över avtalstiden. Enligt referensgruppens mening är inte den särskilda regleringen i KL avseende näringsbidrag i 22 § anv. p. 9 tillämplig när det gäller ersättning för upplåtelse av mark. Referensgruppens bedömning är att en individuell prövning måste ske utifrån villkoren i varje enskilt avtal för att bedöma hur beskattningen ska ske.

Ersättningen avseende förlorad skörd under anläggningsåret ska tas upp som intäkt i sin helhet under det första året eftersom det avser att täcka förlorad skörd under detta år.